<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509</id><updated>2011-07-08T10:39:42.534+08:00</updated><category term='discussion'/><category term='original poem'/><category term='Hot Station'/><category term='blog award'/><category term='Bakaugruv'/><category term='kek lapis sarawak'/><category term='konsert muzika arabia'/><category term='murtabak di raja'/><category term='nasi dagang'/><category term='wedding'/><category term='jovian mandagie'/><category term='blogspot'/><category term='Jared Latio'/><category term='sinetron'/><category term='nature'/><category term='Dave'/><category term='date'/><category term='BBQ'/><category term='dvd'/><category term='Istana Budaya'/><category term='favorite poem'/><category term='amalia arissa'/><category term='calvin thoo'/><category term='Dewan Perdana Felda'/><category term='Latiora'/><category term='stadium bkt jalil'/><category term='hari raya'/><category term='travel'/><category term='nissan latio'/><category term='Savage Garden'/><category term='Gunawan'/><category term='untold story'/><category term='Tom and Jerry'/><category term='Putrajaya'/><category term='family'/><category term='sports'/><category term='car theft'/><category term='picnic'/><category term='Ponstan'/><category term='concert'/><category term='celcom'/><category term='KLIA'/><category term='Amir Yusuf'/><category term='Putrajaya Waterfront'/><category term='Arizona'/><category term='Synflex'/><category term='Opick'/><category term='scenery'/><category term='drama'/><category term='FRIM'/><category term='Bagan Lalang'/><category term='Environment Day'/><category term='Fauziah Nawi'/><category term='SMART Tunnel'/><category term='Mukhsin'/><category term='Ramy Ayach'/><category term='gurindam'/><category term='holiday'/><category term='Datuk Sharifah Aini'/><category term='ramadhan'/><category term='Ogy Ahmad Daud'/><category term='Malaysia'/><category term='Edgar Allan Poe'/><category term='Jangan Pandang Belakang'/><category term='Hilton Sentral'/><category term='SJMC'/><category term='ex lover'/><category term='movie'/><category term='general info'/><category term='CT Scan'/><category term='lankayan island'/><category term='Lotus Domino'/><category term='pantun'/><category term='openhouse'/><category term='Caffox'/><category term='Mid Valley'/><category term='anniversary'/><category term='festival'/><category term='iftar'/><category term='CD'/><category term='junkies'/><category term='Modal Insan'/><category term='Habbaytak Ana'/><category term='Father&apos;s Day'/><category term='pulau pinang'/><category term='pet'/><category term='England'/><category term='umrah'/><category term='Darren Hayes'/><category term='yahoo'/><category term='Perdana V6'/><category term='GSC'/><category term='Dhaperazine'/><category term='ActiFast'/><category term='conundrum'/><category term='bukit jalil park'/><category term='Los Angeles'/><category term='lyric'/><category term='tag'/><category term='Raya greeting'/><category term='London'/><category term='USA'/><category term='rumah terbuka'/><category term='memories'/><category term='bila pena menari'/><category term='office matter'/><category term='angora log'/><category term='KLCC'/><category term='al-fatihah'/><category term='new year'/><category term='Ahmad Tarmimi Serigar'/><category term='trivia'/><category term='Hikmah'/><category term='Alamanda'/><category term='Sentul'/><category term='Xmas greeting'/><category term='outing'/><category term='Bangi'/><category term='rabbit'/><category term='Wali'/><category term='Stilnox'/><category term='gathering'/><category term='Anuar Zain'/><category term='Puteri Gunung Ledang'/><category term='Santa Monica'/><category term='guide'/><category term='birthday'/><category term='home sweet home'/><category term='vacation'/><category term='dream/nightmare'/><category term='California'/><category term='culture'/><category term='Sg Besi'/><category term='music'/><category term='david zinczenko'/><category term='Pulau Perhentian'/><category term='Asam Pedas'/><category term='Morib'/><category term='Insatiable'/><category term='Nasi Lemak'/><category term='life'/><category term='conflict'/><category term='Cartoon Network'/><category term='Tempe'/><category term='recipe'/><category term='friendship'/><category term='blogger'/><category term='Fahrin Ahmad'/><category term='Kem Bina Negara'/><category term='Teacher&apos;s Day'/><category term='Tamara Bleszynski'/><category term='doa'/><category term='daging palembang'/><category term='Astro'/><category term='joke'/><category term='article'/><category term='Celine Dion'/><category term='health'/><category term='Mother&apos;s Day'/><title type='text'>Bila Pena Menari</title><subtitle type='html'>Then this man says it all.....................</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><link rel='next' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default?start-index=101&amp;max-results=100'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>508</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-5530125279354426831</id><published>2010-02-16T12:00:00.003+08:00</published><updated>2010-02-16T12:00:01.651+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><title type='text'>Week 10 - The Return</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S3l1D6fhlsI/AAAAAAAACX8/bf8R610x3Fc/s1600-h/3773190241_f5c78a0f7e.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 211px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5438506735128123074" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S3l1D6fhlsI/AAAAAAAACX8/bf8R610x3Fc/s320/3773190241_f5c78a0f7e.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;At the end of week 9… the words had been spoken. The awaited one decided to come back home. After encountering so many tasks and issues, the dear one could no longer bear to be away to long. Mostly because of family matter, and then the source of income's call, i.e. my dear one’s job. During the pre- and post-return, some issues arose. Somehow they didn’t stop the dear to return home to see the beloved family.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;While today has been 3 days since the return, I still have not had a chance to meet my dear one. Of course, I miss my dear one very much and I am so glad that my dear is finally back. We do not have to be too far away from each other for time being. And yet I understand that family comes first. When my turn comes later, I would welcome my dear one with open arms. But I guess at this point of time, I have to be very understanding and patience. Until then, the phone still plays its biggest role in connecting both of us.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Back to my own self, this week has not been that good health-wise. Partly is because of the heat which is so unbearable. Another part is because the untold issue which I rather not say anything about it anymore. Besides my health issue, a few days before I had made an important decision for the sake of &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jared&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, my beloved pet. It’s something that would change his life, but for betterment. I will not detail it here but I will write another entry later exclusively about &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jared&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Having said all the above, this entry somehow has wrapped up my 10 weeks of waiting for my dear one when the person was abroad. It’s something that I will never forget and will be part of my journey together with my dear one. It will always be a memory to me… And this song &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;“Semalam”&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; by one of my all time favorite Malaysian singers, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Fran&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, tells it all…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from www.flickr.com/photos/20888224@N02/3773190241)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-5530125279354426831?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/5530125279354426831/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=5530125279354426831&amp;isPopup=true' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5530125279354426831'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5530125279354426831'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2010/02/week-10-return.html' title='Week 10 - The Return'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S3l1D6fhlsI/AAAAAAAACX8/bf8R610x3Fc/s72-c/3773190241_f5c78a0f7e.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-6043276812198744205</id><published>2010-02-12T00:49:00.006+08:00</published><updated>2010-02-12T01:20:13.816+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><title type='text'>Week 9 - Wounded Heart (Waiting Is A Lonely Game)</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S3Q3qcazNmI/AAAAAAAACX0/6ROzC4XpQ54/s1600-h/depressed-man.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 299px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5437031852465665634" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S3Q3qcazNmI/AAAAAAAACX0/6ROzC4XpQ54/s320/depressed-man.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Every day it’s getting closer to my dear one’s return. Every day it seems like the waiting is soon to be over. Every day it means I will finally see my dear one again. Every day it brings me to the day that I will finally be together with my dear one. Finally, all those waiting games will meet its end – very soon. But all I can do is just counting down and praying for this very day to happen real soon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Meanwhile, I’m so happy with the rating for my mid-year &lt;em&gt;KPI&lt;/em&gt;. But I know I’ve so much to prove that I’m worth more than just that. And despite all this, I also got to find a new path to betterment. I don’t want to get stuck in the same comfort zone. So, I better plan for something new real soon. But how and where to start it?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;By the way, since this weekend is going to be a long weekend due to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Chinese New Year&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; holidays, I believe many of you will hit the road to go somewhere else. No matter where your destination is, I hope that everyone will take very good care of yourself. Do drive safely and don’t speed – not because of the ticket you might be getting, but for other people and also your own life. Happy holidays to every one of you out there.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from &lt;/span&gt;&lt;a href="http://euphonical.wordpress.com/2009/08/06/the-grass-is-always-greener-on-the-other-side-of-the-fence/"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;Euphonical&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-6043276812198744205?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/6043276812198744205/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=6043276812198744205&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6043276812198744205'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6043276812198744205'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2010/02/week-9-wounded-heart.html' title='Week 9 - Wounded Heart (Waiting Is A Lonely Game)'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S3Q3qcazNmI/AAAAAAAACX0/6ROzC4XpQ54/s72-c/depressed-man.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-4641251759964785894</id><published>2010-02-05T13:42:00.002+08:00</published><updated>2010-02-06T16:45:04.334+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><title type='text'>Week 8 - Right Here Waiting</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S20nLJvZkLI/AAAAAAAACXs/IlLGxFPd9As/s1600-h/mypassport.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5435043397852827826" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S20nLJvZkLI/AAAAAAAACXs/IlLGxFPd9As/s320/mypassport.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Despite feeling tortured for being separated from the dear one for quite some time now, I’m getting excited that this is about to end very soon. But how soon that is, I’m still quite unsure as there’s no decision made yet on the return date. My dear one is still left in the dark as well about this. But we both know it will be this month. This is already the 8th week since my dear one went abroad.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This morning, as I had nothing much to do, I decided to go to the &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Immigration Department&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; in &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sri Rampai&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;Wangsa Maju&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Before I went there, I called them to find out their office hour, and I was told they would close at noon, and the last number would be given at 11am. As I reached there around 1030am, I was told they had stopped giving the number as the number already reached 200. I got a bit upset saying that I was not informed that they limited the number up to 200 only. Since I had come this far just to get my passport renewed and I could not come on other days, I got quite upset and complained about that which eventually led them to giving me the number. Thank you to this officer named &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Hussaini&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; who was so kind to give me the number. Since I could not treat him a drink or else it would be seen as &lt;em&gt;“bribery”&lt;/em&gt; (wouldn’t it?), all I could offer is a prayer so that Allah would bless him and spare him from any hardship whenever he faces difficulties in life. Anyway, so there was I.. waiting for my number to be called to renew my passport. And finally I got my new passport. &lt;em&gt;Yayyy!!&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/fishtan/529139344/"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;FishTan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;'s &lt;em&gt;Flickr&lt;/em&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-4641251759964785894?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/4641251759964785894/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=4641251759964785894&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4641251759964785894'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4641251759964785894'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2010/02/week-8-right-here-waiting.html' title='Week 8 - Right Here Waiting'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S20nLJvZkLI/AAAAAAAACXs/IlLGxFPd9As/s72-c/mypassport.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2861937917416611717</id><published>2010-01-28T23:20:00.002+08:00</published><updated>2010-01-28T23:42:25.794+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><title type='text'>Week 7 - Still Counting Down</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S2GwQAI007I/AAAAAAAACXk/c03ZJJNa0EQ/s1600-h/ACQYR-Wallpaper-January-2010-1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5431816414546940850" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S2GwQAI007I/AAAAAAAACXk/c03ZJJNa0EQ/s320/ACQYR-Wallpaper-January-2010-1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;It’s now Week 7 since the dear one left in mid December, and this is the last week of January. Still no confirmation on the return date due to a few unfinished tasks over there. Sometimes it’s quite disturbing to think about that return date as I also have to plan my schedule so that nothing would come in my way if I want to follow the footsteps left. But I know I have to be patient and have faith in all this. I believe the day will soon come though waiting is not quite my specialty. Sometimes, there are things we plan actually beyond our control. Something would always happen along the way. This is what we call fate, I believe.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Back to myself, for the past 1 month, I have been busy working on cutting down the fat. Ahh.. that &lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;“cutting down the fat”&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt; is my favorite phrase from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;The Biggest Loser&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; program. Now it’s even exciting to see &lt;em&gt;Asian&lt;/em&gt; own version of &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;The Biggest Loser&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; i.e. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;The Biggest Loser Asia&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. But I must say in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;The Biggest Loser Asia&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, there is just too much drama among the contestants. Started with the first contestant who quit the show in the first week (but luckily he decided to quit, because I just got irked by his flamboyant attitude. Oh anyway, about myself, I had &lt;em&gt;“accidentally”&lt;/em&gt; put on weight and that had caused a few problems to me. Like it or not, I have to force myself to do something exercises. This time I choose not to join any gyms, but do it on my own. I just can’t afford to join gym and later, cannot commit to my gym as what happened in the past few years. It’s such a waste. Instead, I jog at the nearby park, and go there alone. That’s better than to go with other people as I may end up not going to the park if my friend cannot make it. However, I have a few people whom I always seek advice as what to do to lose weight in term of exercise and food intake. Thank you to them because so far, I have lost 5 kgs. That’s quite an achievement for me. My aim now is to lose another 2-3 kgs and get rid of any fat as much as I could. I can’t lose more than that unless I want to be real skinny.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.acqyr.com/wallpapers/img/wallpaper/thumbs/ACQYR-Wallpaper-January-2010-1.jpg"&gt;Acqyr.Com&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2861937917416611717?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2861937917416611717/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2861937917416611717&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2861937917416611717'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2861937917416611717'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2010/01/week-7-still-counting-down.html' title='Week 7 - Still Counting Down'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S2GwQAI007I/AAAAAAAACXk/c03ZJJNa0EQ/s72-c/ACQYR-Wallpaper-January-2010-1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-9213013343850129020</id><published>2010-01-20T00:01:00.001+08:00</published><updated>2010-01-20T00:50:44.740+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><title type='text'>Week 6 - Loneliness Is A Crime</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S1Xb3LI3GwI/AAAAAAAACXc/sA9g57B8GdE/s1600-h/b,w,road,tree,alone,man,winter-88a5c3c0bf04105bbe9a171c3a75dc48_h.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5428486666794244866" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S1Xb3LI3GwI/AAAAAAAACXc/sA9g57B8GdE/s320/b,w,road,tree,alone,man,winter-88a5c3c0bf04105bbe9a171c3a75dc48_h.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Such a depressing week I had to endure last week due to an outstanding matter which was caused by the third party. After all the promises given by them, and all the effort I had to put in making sure what’s needed would materialize, it seemed like I had come to the dead end, especially with their requirements which are beyond my control. Trying my luck again by getting another party to get involved and help. Looking at their requirements which are much lesser and less complicated than the previous one, I was convinced that this one might be a much smoother ride and would not cause me much trouble. But of course, despite their promise, I would not let them do anything doing any follow ups. I honestly have no time to waste now; though I know the chance to enjoy its benefit much earlier as expected would not come true. But at least I would get what I want. I wish I never deal with the first third party in the first place. Oh well... no time to regret it now.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;On another side of the coin, life is not that lucky either. I feel somehow time is getting so slow now. Though it is now Week 6 and how fast time flies, another 4 weeks to come seem like a light year away. Just could not bear with the loneliness. It’s killing me. Because of a poor telco network at where my dearest one is now, I can hardly be in touch. The only time when we get to communicate is when my dearest one goes to the other side of that foreign land. So I have to be patient and wait, besides praying that everything will be great for my dearest one. Oh well… life is not always a smooth journey…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from http://sunabora.deviantart.com/art/The-Nowhere-143355573)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-9213013343850129020?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/9213013343850129020/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=9213013343850129020&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/9213013343850129020'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/9213013343850129020'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2010/01/week-6-loneliness-is-crime.html' title='Week 6 - Loneliness Is A Crime'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S1Xb3LI3GwI/AAAAAAAACXc/sA9g57B8GdE/s72-c/b,w,road,tree,alone,man,winter-88a5c3c0bf04105bbe9a171c3a75dc48_h.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-3935056437026804610</id><published>2010-01-12T00:01:00.001+08:00</published><updated>2010-01-12T00:01:00.167+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='birthday'/><title type='text'>Week 5 - This Journey Of My Life…</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;This journey has long started. This journey has taught me of who I am. This journey has shown me what life is all about. How colorful it sometimes is. How cloudy sometimes it gets. This journey sometimes takes a long straight path, sometimes it takes a short winding road. It has never been easy. But from this journey, I have learnt to be strong. I have learnt to be patient. I have learnt to be faithful. I have learnt about love. I have learnt about my strength. I have learnt about my weakness.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This journey has yet to stop. But it will eventually meet its end. But before that, I hope and I pray I would achieve all the dreams I have been dreaming. I hope this journey would make me a much better person. I hope this journey would be blessed…. And this journey has just opened a new chapter in my life…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S0tDuQkYT4I/AAAAAAAACXU/7U8XLm38C_s/s1600-h/bdaywish2010.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 250px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5425504638098493314" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S0tDuQkYT4I/AAAAAAAACXU/7U8XLm38C_s/s400/bdaywish2010.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-3935056437026804610?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/3935056437026804610/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=3935056437026804610&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3935056437026804610'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3935056437026804610'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2010/01/week-5-this-journey-of-my-life.html' title='Week 5 - This Journey Of My Life…'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S0tDuQkYT4I/AAAAAAAACXU/7U8XLm38C_s/s72-c/bdaywish2010.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-554613507747151214</id><published>2010-01-07T23:55:00.001+08:00</published><updated>2010-01-08T00:22:54.920+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><title type='text'>Week 4 - My Heart Almost Stopped Beating</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S0YKAERjbXI/AAAAAAAACXM/34dpjhaTcKA/s1600-h/pccard.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 218px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5424033797477985650" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S0YKAERjbXI/AAAAAAAACXM/34dpjhaTcKA/s320/pccard.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Yesterday evening, I read a note left for me in my inbox. At the beginning, it brought a smile on my face to receive it. But as I went through every single line, a smile turned into a frown. I almost broke down in tears, and every word I read, it almost made my heart stop beating. But then I realized, till the end of the last paragraph, it was not a real nightmare. But that note has left me with questions.. with curiosity.. and with a mellow mood… I’m just afraid I don’t read what between the lines actually is.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This morning, another mind-torturing issue happened. A result of procrastination from another party. As this matter is quite important to me, I have to patiently deal with these people. Some part of me felt like yelling at them, another part comforted me. And like it or not, I have to do what it takes to get things sorted out. And after getting all possible helps from trusted people, things seemed to get it back on track. What a relief…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from &lt;a href="http://www.shutterstock.com/pic-22960132/stock-photo-love-letter-on-computer-keyboard-on-white-background.html"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Shutterstock.com&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-554613507747151214?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/554613507747151214/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=554613507747151214&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/554613507747151214'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/554613507747151214'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2010/01/week-4-my-heart-almost-stopped-beating.html' title='Week 4 - My Heart Almost Stopped Beating'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/S0YKAERjbXI/AAAAAAAACXM/34dpjhaTcKA/s72-c/pccard.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-8445915953595790367</id><published>2010-01-01T00:00:00.002+08:00</published><updated>2010-01-08T00:26:01.361+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='new year'/><title type='text'>Week 3 - New Year Without The Dear</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;It feels good when I get to keep in touch with the dearest one. Though the distance lies in between is just so outlying, phone calls and SMSes always keep us closer to each other. Now another 7 more weeks to go… all that is needed is patience. Soon everyone will reunite again like the good old days.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Meanwhile, I’m taking this opportunity to wish everyone Happy New Year, 2010. I dedicate my short poem to all of you out there… Bless you.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;New Year Wish - XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Another year has gone by&lt;br /&gt;a new one has just begun&lt;br /&gt;let's hope it's a good one - better indeed&lt;br /&gt;for you and I&lt;br /&gt;and everyone in the world&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A new year has come&lt;br /&gt;another chance to make things right&lt;br /&gt;let's pray the cloudy sky turns bright&lt;br /&gt;may today be the beginning&lt;br /&gt;of a new you, and a new me&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Happy 2010&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SzzDvYrZixI/AAAAAAAACXE/sQLCkJQ8R6c/s1600-h/xis2010x.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 234px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5421423270292982546" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SzzDvYrZixI/AAAAAAAACXE/sQLCkJQ8R6c/s320/xis2010x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-8445915953595790367?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/8445915953595790367/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=8445915953595790367&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8445915953595790367'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8445915953595790367'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2010/01/week-3-new-year-without-dear.html' title='Week 3 - New Year Without The Dear'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SzzDvYrZixI/AAAAAAAACXE/sQLCkJQ8R6c/s72-c/xis2010x.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-4138262976575504866</id><published>2009-12-25T01:45:00.001+08:00</published><updated>2009-12-25T01:51:24.957+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Xmas greeting'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><title type='text'>Week 2 - Waiting For Santa</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;It has been two lonely weeks without the dear one. But life must go on for both of us. As far as I’m concerned, I’m taking time off from work for 10 days starting yesterday. I do not have any specific plans as how I am going to spend my time off. Thinking of going somewhere, but the ticket is way pricier than before as this time round is one of the peak seasons when people like to travel. So, either I end up going somewhere later or not, all I hope for is a time to rest and free my mind, body and soul, especially from work.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As for the dear one, another trip to another part of the world just started this morning (or yesterday afternoon Malaysia time), and I believe by now, the flight has already landed at the destination airport. I’m so glad that we managed to talk a couple of minutes before the flight took off. At least, I know the person was safe and sound. And that really means a lot to me especially when I don’t have the luxury of being there as well. That makes me so relieved, so to speak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;By the way, I just want to take this opportunity to wish everyone a &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Happy Christmas&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, especially to all my wonderful friends and their family back in the States. May this holiday season bring everyone closer to each other, and may happiness always fill the empty space in our life.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SzObw9XBsqI/AAAAAAAACW8/PAMQm4KGCzg/s1600-h/xmasgr8g.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 250px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5418846042064007842" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SzObw9XBsqI/AAAAAAAACW8/PAMQm4KGCzg/s320/xmasgr8g.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-4138262976575504866?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/4138262976575504866/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=4138262976575504866&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4138262976575504866'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4138262976575504866'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/12/week-2-waiting-for-santa.html' title='Week 2 - Waiting For Santa'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SzObw9XBsqI/AAAAAAAACW8/PAMQm4KGCzg/s72-c/xmasgr8g.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-7457958319956954814</id><published>2009-12-21T23:14:00.006+08:00</published><updated>2009-12-21T23:49:37.710+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><title type='text'>Week 1 - A Long Wait</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sy-XFMmgUhI/AAAAAAAACW0/50RN0WguDqw/s1600-h/sq380_9v.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 208px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5417714992287863314" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sy-XFMmgUhI/AAAAAAAACW0/50RN0WguDqw/s320/sq380_9v.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Malam ini genap sudah seminggu semenjak dia pergi. Jauh ke negeri asing demi tuntutan yang tertentu. Walaupun seminggu, terasa seolah setahun aku tidak berjumpa dengannya. Hari hari yang mendatang terasa begitu berbeda dan asing. Sunyi begitu terasa bila aku tak lagi mendengar gelak tawanya, rajuknya, keluhnya, pujuknya dan ceritanya. Bukannya tidak pernah berjauhan sebelum ini. Cuma kali ini jangka masanya terlalu lama. Malah jaraknya terlalu jauh…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekalipun aku maklum kepergiannya cuma untuk sekurang kurangnya 10 minggu, namun naluri sentiasa bertanya tentangnya. Sihatkah dia…? Sedang buat apa? Sudah makan atau belum? Malah bermacam macam perkara berputar di kotak fikiran. Aku tahu dia faham apa yang aku lalui... Hanya doa, ingatan, dan kasih sayang yang selalu aku kirimkan buat dirinya...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi Alhamdulillah… telefon memainkan peranan penting buat kami. Melaluinya kami berutus &lt;em&gt;SMS&lt;/em&gt;. Melaluinya juga aku menelefonnya. Terima kasih &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Celcom&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; kerana memberikan aku pakej dan tawaran yang terlalu menarik. Dapatlah aku mendengar suara yang dirindu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seminggu sudah hampir berlalu. Esok akan bermula minggu kedua. Bermakna tinggal lapan minggu lagi yang perlu ditempohi. 8 minggu yang terlalu panjang dan lama…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken at http://s44.photobucket.com/albums/f41/kitkat271/)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-7457958319956954814?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/7457958319956954814/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=7457958319956954814&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7457958319956954814'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7457958319956954814'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/12/week-1-long-wait.html' title='Week 1 - A Long Wait'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sy-XFMmgUhI/AAAAAAAACW0/50RN0WguDqw/s72-c/sq380_9v.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-6409519459754480026</id><published>2009-11-07T23:32:00.002+08:00</published><updated>2009-11-07T23:38:14.656+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='sports'/><title type='text'>Bila Yang Merah Jadi Putih</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Seperti aku titipkan semalam, siapa menang dan kalah sudah pun tersurat sejak azali. Jadi keputusan 3-1 yang menyaksikan Negeri Sembilan mengatasi Kelantan seterusnya memenangi perlawanan seharusnya diterima. Yang nyata permainan pemain pemain Negeri Sembilan begitu kemas dan teratur, sedangkan apa yang aku lihat permainan pasukan Kelantan begitu longgar dan lemah, dan ada ketikanya hambar. Apa pun, mereka sudah mencuba.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi yang lebih mengecewakan adalah sikap segelintir penyokong peyokong Kelantan. Fanatiknya pada aku terlalu keterlaluan. Fanatiknya yang membawa kepada hukuman yang terpaksa diterima oleh Persatuan Bolasepak Kelantan. Fanatiknya sehinggakan mencederakan orang lain. Fanatiknya menakutkan mereka yang waras.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekalipun kecewa dengan kekalahan pasukan sendiri, apa perlunya membakar kain rentang dan kerusi di stadium. Kenapa perlu dibaling objek objek seperti batu dan botol air? Mengapa mesti membaling mercun ke arah pemain lawan? Kenapa susah untuk terima kekalahan tersebut?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maaflah, rasanya itu cukup memalukan. Cukup merugikan. Aku rasa hilang rasa hormat orang luar kepada mereka yang bersikap sedemikian. Sedih aku melihat kemeriahan warna merah akhirnya bertuka warna putih dan kelabu dek kerana asap mercun dan kerusi yang dibakar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa apa pun tahniah kepada pasukan Negeri Sembilan dan Kelantan kerana telah sampai ke peringkat akhir perlawanan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-6409519459754480026?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/6409519459754480026/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=6409519459754480026&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6409519459754480026'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6409519459754480026'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/11/bila-yang-merah-jadi-putih.html' title='Bila Yang Merah Jadi Putih'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-134931761469446941</id><published>2009-11-06T19:05:00.003+08:00</published><updated>2009-11-06T20:11:56.124+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='sports'/><title type='text'>Demam Merah - The Red Warrior</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SvPwlCilDOI/AAAAAAAACV0/KfwWDtVdjlk/s1600-h/ball.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 213px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5400924897275088098" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SvPwlCilDOI/AAAAAAAACV0/KfwWDtVdjlk/s320/ball.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Walaupun aku sebenarnya bukan peminat sukan bola sepak, jauh sekali gemar bermain bola, yang terasa kini dek kerana bahang pertarungan akhir &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Piala Malaysia&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; begitu menular. Apalagi ia melibatkan pertembungan antara negeri kelahiran aku dan negeri kelahiran &lt;em&gt;god-brother&lt;/em&gt; aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Sejak seminggu lalu, ruangan sukan di dada akhbar sibuk mencongak siapa pemenang antara dua negeri. Turut diulas tentang persembahan kedua dua pasukan sedari awal musim dan kekuatan yang dimiliki masing masing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SvPwzyX_CAI/AAAAAAAACV8/WZaXCEVnxoY/s1600-h/kelantanfan.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 179px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5400925150633723906" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SvPwzyX_CAI/AAAAAAAACV8/WZaXCEVnxoY/s320/kelantanfan.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;Hari ini dalam perjalanan aku ke pejabat, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sinar FM&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; turut menjadikan pelawanan akhir &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Piala Malaysia&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; kali ini sebagai topik bual bicara bersama pendengar. Pemain utama dari kedua dua pasukan turut diundang ke konti, walaupun salah seorang darinya tidak dapat hadir pada saat saat akhir atas alasan tertentu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Stadium Bukit Jalil&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, venue utama perlawanan tersebut telah dikunjungi orang ramai seawal pagi untuk membeli tiket walaupun kaunter hanya dibuka sekitar jam 9 pagi. Gerai gerai menjual pakaian turut dibuka untuk menjual pakaian pasukan yang bertanding.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi yang nyata, warna merah begitu terang menangkap mata. Sana sini seolah demam warna merah, warna&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SvPyEboq5qI/AAAAAAAACWE/a99cFx_3AD4/s1600-h/redwarrior.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; FLOAT: right; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5400926536099096226" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SvPyEboq5qI/AAAAAAAACWE/a99cFx_3AD4/s320/redwarrior.jpg" /&gt;&lt;/a&gt; yang mewakili pasukan negeri &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kelantan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Terasa meluap luap semangat untuk turut menyokong pasukan ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malah rumah aku turut menjadi sasaran beberapa penyokong pasukan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kelantan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; untuk bertandang. Apa tidaknya, adik aku &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Elly&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, dan 5 rakan rakannya akan menumpang tidur setiba dari &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kelantan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; untuk menonton perlawanan tersebut. Malah sepupu aku yang turut menjadi salah seorang kuat kelab peminat pasukan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kelantan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; akan turut datang ke rumah aku sementara menanti perlawanan di sebelah malam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pun begitu, aku tidak dapat untuk bersama sama mereka ke stadium kerana kebetulan pada hari yang sama di sebelah siangnya, aku terpaksa ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Pulau Carey&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; untuk menyertai &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;IT – Escapade&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; yang menjadi acara tahunan di tempat kerja &lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SvPyjFD3qeI/AAAAAAAACWM/XtRunU5w3YA/s1600-h/kelantanfan2.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 179px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5400927062615108066" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SvPyjFD3qeI/AAAAAAAACWM/XtRunU5w3YA/s320/kelantanfan2.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;aku. Aku mungkin sampai ke rumah seawal jam 7:30 malam. Jadi rasanya aku tidak mungkin dapat ke stadium untuk bersama penyokong penyokong yang lain. Rasanya cukuplah kalau aku menyaksikan perlawanan secara langsung dari kaca TV.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa pun, kalau ada penyokong penyokong pasukan yang bertanding membaca blog aku ketika ini, aku harap mereka akan menonton dengan penuh semangat kesukanan. Kalah atau menang sudah pun tertulis. Tak perlulah merusuh atau melakukan perkara perkara yang boleh membawa kepada pergaduhan. Ruginya diri sendiri juga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;The Red Warriors&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; – all the best!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: top picture taken from &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/obiakpere/"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Obi-Akpere&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;'s Flickr, left picture 1 &amp;amp; 2 taken from &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/zakiabd/"&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Zaki.Abd&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;'s Flickr, and right picture taken from &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/azriadnan/"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;SemutHutan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;'s Flickr)&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-134931761469446941?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/134931761469446941/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=134931761469446941&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/134931761469446941'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/134931761469446941'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/11/demam-merah.html' title='Demam Merah - The Red Warrior'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SvPwlCilDOI/AAAAAAAACV0/KfwWDtVdjlk/s72-c/ball.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-6643297625511239352</id><published>2009-10-31T02:15:00.000+08:00</published><updated>2009-10-31T02:15:36.957+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='memories'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='family'/><title type='text'>Pulang Yang Abadi</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Suss8WwtaHI/AAAAAAAACVs/FrEo_GGEjVs/s1600-h/yasinpic.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 224px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5398457993747327090" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Suss8WwtaHI/AAAAAAAACVs/FrEo_GGEjVs/s320/yasinpic.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Sebenarnya sudah hampir 2 tahun kesihatannya tidak menentu. Dan hampir 2 tahun itulah dia tidak ke mana mana. Sekadar di rumah dan hospital, berulang alik untuk mendapat rawatan demi rawatan. Setelah disahkan oleh doktor yang ketumbuhan di belakang dan atas kepalanya adalah sejenis barah. Selama menjalani kimoterapi, tak seorang pun dibenar mengunjunginya. Alasan cuma satu, untuk mengurang, kalau bukan mengelak, jangkitan kuman atau virus yang mungkin terjadi disebabkan sistem pertahanan badannya kian lemah dari masa ke masa. Seminggu selepas Syawal lepas, dia mula tidak sedar. Bukan koma. Tapi tidur dan tidak pernah terjaga. 2 minggu yang lepas, aku diizinkan menziarahnya bersama keluarga aku yang kebetulan turut berada di ibu kota. Yang aku lihat terbaring di katil cukup berbeza dari dirinya yang aku kenal selama ini. Matanya cuma terpejam dan longlai di katilnya. Tak sanggup aku renung lama lama. Hiba hati aku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan saat aku dalam perjalanan ke ofis Selasa yang lepas, pagi itu aku dikejutkan oleh berita yang begitu memilukan. SMS yang dikirim nyata membuat aku kelu seketika. &lt;em&gt;Innalillah&lt;/em&gt;… itu yang mampu aku ucap sejurusnya. Lalu membalas kiriman SMS untuk mengucap takziah. Selepas menghantar adik aku &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; ke pejabatnya, dan singgah seketika ke pejabat aku, aku bergegas ke rumahnya. Ahli keluarga jauh dan dekat sudah mula berkumpul. Sahabat dan jiran tetangga turut bertandang. Wajah wajah sayu dapat aku lihat jelas. Terkesan dengan suasana. Aku terus mencapai naskah surah &lt;em&gt;Yasin&lt;/em&gt;, dan membacanya perlahan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Urusan pengkebumian berjalan lancar. Secara langsung, dapat aku lihat jelas jenazahnya diturunkan ke tempat persemadiannya yang baru. Sebak dan insaf terasa. Apa lagi bila talkin dibaca. Seperti tidak percaya, itu adalah untuknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Al-Fatihah buat makcik aku… semoga Allah senantiasa merahmati rohnya dan tempatkannya bersama mereka yang beriman dan beramal soleh. Terima kasih untuk semua jasa baik dan tunjuk ajarnya kepada aku selama ini – hanya Allah mampu membalas setiap kebaikannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Buat semua anak dan cucunya… semoga tabah mengharungi liku hidup tanpa ibu tercinta di sisi. Apa yang membanggakan aku, cucu kesayangan adalah orang yang mengimamkan solat jenazah, dan mengepalai majlis tahlil untuknya. Aku pasti dia juga pasti berbangga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekali lagi, al-Fatihah buat &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;allahyarhamah Hajah Taasiah&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/neeloyunus/"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Neelofar_USA&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-6643297625511239352?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/6643297625511239352/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=6643297625511239352&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6643297625511239352'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6643297625511239352'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/10/pulang-yang-abadi.html' title='Pulang Yang Abadi'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Suss8WwtaHI/AAAAAAAACVs/FrEo_GGEjVs/s72-c/yasinpic.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2282523702293628732</id><published>2009-09-27T23:15:00.000+08:00</published><updated>2009-09-27T23:15:04.620+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='conflict'/><title type='text'>Hanya Kawan</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Pernahkah di antara kita, dalam menjalinkan persahabatan, tiba di persimpangan bila hati tiba tiba dicuit oleh keinginan yang mengelirukan? Sebahagian dari kita ingin meneruskan jalin persahabatan, tapi sebahagian lain, ingin meneroka rasa yang lebih mendalam, lebih dari seorang kawan. Mudah kalau kedua duanya mempunyai rasa yang sama. Tapi berlainan jika kata putus telah diberikan sedari awal – hanya sebagai kawan. Mungkin kalau kita berterus terang, kemesraan yang sedia ada mungkin berubah menjadi pudar dan tawar. Akan ada jarak antara kita. Atau mungkin, kita akan kehilangan insan tersebut sebagai teman.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kalau kita bimbangkan risikonya, mungkin yang terbaik untuk kita adalah dengan memendam rasa tersebut. Berharap ia mungkin akan hilang atau setidak tidaknya reda begitu saja. Mungkin itulah jalannya yang seharus dipilih. Mungkin lebih baik berputih mata kerana tidak memilikinya daripada kehilangan sahabat kita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Takut - XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku takut&lt;br /&gt;Hati kembali jatuh&lt;br /&gt;Pada cinta&lt;br /&gt;Pada kasih&lt;br /&gt;Dan pada rindu&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sr-BEqtUhaI/AAAAAAAACVk/4Xs-KmAUpD0/s1600-h/confused.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 229px; FLOAT: right; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5386165596542240162" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sr-BEqtUhaI/AAAAAAAACVk/4Xs-KmAUpD0/s320/confused.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Aku takut&lt;br /&gt;Kiranya rasa ini&lt;br /&gt;Menawan kalbu&lt;br /&gt;Mendera jiwa&lt;br /&gt;Meragut kewarasan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku takut&lt;br /&gt;Andai ini salah&lt;br /&gt;Bukan mahunya&lt;br /&gt;Bukan pintaku&lt;br /&gt;Bukan begini seharusnya&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Siapa dia&lt;br /&gt;Mengapa dia&lt;br /&gt;Hakikatnya aku tahu&lt;br /&gt;Dia padaku sahabat&lt;br /&gt;Cuma sahabat&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku takut&lt;br /&gt;Hati telah dicuri&lt;br /&gt;Oleh lirik matanya&lt;br /&gt;Oleh manis senyum&lt;br /&gt;Oleh santun bicaranya&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku takut&lt;br /&gt;Laraku kerana cinta&lt;br /&gt;Pergimu kerana keliru&lt;br /&gt;Dan aku takut&lt;br /&gt;Kehilanganmu&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from &lt;a href="http://almostsavvy.com/"&gt;almostsavvy.com&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2282523702293628732?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2282523702293628732/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2282523702293628732&amp;isPopup=true' title='9 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2282523702293628732'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2282523702293628732'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/09/hanya-kawan.html' title='Hanya Kawan'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sr-BEqtUhaI/AAAAAAAACVk/4Xs-KmAUpD0/s72-c/confused.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>9</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-7902287734527564381</id><published>2009-09-16T02:15:00.000+08:00</published><updated>2009-09-16T02:18:55.437+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='hari raya'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ramadhan'/><title type='text'>Ucapan Dari Hati</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sq_YJpAIA8I/AAAAAAAACVc/_2Zg8jta1ag/s1600-h/rayaxis.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 312px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5381757739867833282" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sq_YJpAIA8I/AAAAAAAACVc/_2Zg8jta1ag/s320/rayaxis.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Tiba sudah kita ke penghujung &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ramadhan al-Mubarak&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Begitu cepat sekali. Dan itulah hakikat. Sebulan terasa seolah seminggu saja. Teringat lagi semasa zaman kanak kanak dulu. Bukan saja sebulan terasa cukup panjang, bahkan menunggu waktu berbuka terasa begitu mencabar dan terlalu lama. Tapi itu di zaman aku masih kanak kanak. Hari ini puasa terasa nikmatnya yang sukar untuk diekspresi. Bila puasa hampir berlalu, terasa syahdu untuk berpisah dengan bulan yang diberikan rahmat yang berganda ganda ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kini hari raya semakin hampir. Bercakap pasal hari raya, orang kata hari raya hari kita patut gembira. Tapi kenapa ada yang bersedih setiap kali tiba hari raya? Kenapa kebanyakan lagu lagu raya begitu mendayu dayu? Perlukah bersedih dan muram durja? Benar, kita patut gembira di Aidilfitri. Tapi itu tidak bermakna salah untuk kita bersedih. Kerana di antara kita nasib berbeza. Yang beruntung dapatlah mereka bersuka ria. Tapi bagi yang merasa kehilangan, sebaknya terlalu terasa. Apatah lagi bila mengenang diri sebatang kara. Hanya Tuhan maha mengerti isi hati manusia ciptaanNya. Semoga yang bersedih dan duka lara, mereka dapat menguatkan hati dan iman masing masing.Yang hilang bukan kerugian, tapi satu keuntungan. Yang pergi bukan kehilangan, tapi satu pertemuan. Yang terlepas bukan kekecewaan tapi satu kesyukuran. Insya’Allah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hari ini, beberapa jam lagi dari sekarang aku akan berangkat pulang ke kampung halaman untuk bersama ayah dan ibu serta adik beradik aku yang lain. Seperti biasa pilihan aku cumalah kapal terbang. Selain mengambil masa yang lebih singkat untuk sampai ke destinasi, ia lebih lebih selamat pada aku. Bercakap mengenai keselamatan, aku berharap kepada semua yang mengambil pengangkutan darat untuk pulang beraya agar dapat memandu secara berhati hari dan berhemat. Elakkan rasa ingin berlumba dan rasa berebut dengan pemandu yang lain. Ngeri aku mendengarkan kisah kisah kemalangan di jalan raya. Longlai segala sendi kaki. Biar pun lambat sampai, yang penting kita semua selamat sampai ke kampung masing masing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sempena lebaran bakal menjelang, ingin aku mengucapkan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Selamat Hari Raya Aidilfitri&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan maaf zahir batin kepada semua sahabat taulan di mana jua berada; dan tidak lupa kepada semua pengunjung blog &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bila Pena Menari&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Semoga lebaran di tahun ini kita dapat merayakan dengan penuh keinsafan dan kesyukuran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wassalam&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: caligraphy taken and modified from &lt;a href="http://vectorism.blogspot.com/"&gt;Vectorism&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-7902287734527564381?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/7902287734527564381/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=7902287734527564381&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7902287734527564381'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7902287734527564381'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/09/ucapan-dari-hati.html' title='Ucapan Dari Hati'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sq_YJpAIA8I/AAAAAAAACVc/_2Zg8jta1ag/s72-c/rayaxis.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-9082698719557020919</id><published>2009-09-03T19:05:00.000+08:00</published><updated>2009-09-03T21:19:18.128+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='memories'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ramadhan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Putrajaya'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='iftar'/><title type='text'>Di Permulaan Ramadhan</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sp-5NXChTcI/AAAAAAAACU8/ySF5N032emA/s1600-h/3801425368_1c51efa026_b.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 213px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5377220119277686210" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sp-5NXChTcI/AAAAAAAACU8/ySF5N032emA/s320/3801425368_1c51efa026_b.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Hari pertama puasa jatuh pada hari Sabtu. Saat kebanyakan orang ramai memilih untuk pulang ke kampung halaman untuk berpuasa bersama ahli keluarga terdekat, aku putuskan untuk berada di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kuala Lumpur&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, menyambut Ramadhan pertama di sini. Kebetulan teman baik aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; juga tidak pulang ke kampungnya. Jadi kami berdua merancang untuk menunaikan solat terawih di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Masjid Putrajaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Kerana tidak mahu terlambat untuk solat Isyak berjemaah di sana, kami juga memutuskan untuk berbuka puasa di medan selera berhampiran &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Pusat Kesihatan Putrajaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sp-7DtnLgQI/AAAAAAAACVE/fh7Qln7BDDg/s1600-h/msjdbesi1.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 278px; FLOAT: left; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5377222152561590530" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sp-7DtnLgQI/AAAAAAAACVE/fh7Qln7BDDg/s320/msjdbesi1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;Jam 630 petang, kami berdua ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Putrajaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Rupanya setiba kami di medan makan tersebut, tidak ada satu pun kedai makan yang dibuka. Mungkin semuanya pulang ke kampung masing masing. Dari membuang masa mencari kedai makan yang lain, atau terpaksa beratur panjang untuk membeli makanan kami di mana mana tempat makan, kami memutuskan untuk berbuka puasa di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Masjid Putrajaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sangka kami cuma sebilangan kecil jemaah yang berbuka di sana. Sampai di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Masjid Putrajaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, kami dapati ramai yang berada di sana untuk turut serta berbuka. Ada yang membawa keluarga, ada yang bersama kawan kawan, dan ada yang bersendirian. Majlis berbuka dimulakan dengan hidangan kuih dan buah tamar serta air. Usai berbuka, kami semua mengerjakan solat Maghrib berjemaah dan bila selesai, kami beramai ramai beratur untuk mengambil makanan yang disediakan oleh katerer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seketika bila menjamah makanan, dapat aku rasa berutung aku berpeluang untuk berbuka bersama para jemaah yang aku tidak kenali. Terasa benar diri seorang musafir. Terimbau saat aku berada di perantauan satu masa dulu. Semuanya tersemat kemas dalam ingatan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berbalik pada iftar pertama, selesai menjamu selera, aku turut menyertai jemaah yang lain berada di dalam dewan solat utama sambil membaca kitab suci. Bilangan jemaah makin bertambah untuk menunaikan Isyak dan Terawih. Bila selesai Isyak, kami teruskan dengan solat Terawih.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hari kedua puasa, sekali lagi kami memutuskan untuk berbuka puasa di masjid. Kemeriahan yang dirasa semasa berbuka puasa di masjid pada hari sebelumnya bagai mengundang kami lagi. Kali ini, kami memilih untuk berbuka di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Masjid Tuanku Mizan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; atau turut dikenali &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Masjid Besi&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Ia adalah masjid dan mercu tanda terbaru di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Putrajaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan terletak berhampiran tasik &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Putrajaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sp-7yL5Q17I/AAAAAAAACVU/KY-deIWY59o/s1600-h/msjdbesi2.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 254px; FLOAT: right; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5377222950964484018" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sp-7yL5Q17I/AAAAAAAACVU/KY-deIWY59o/s320/msjdbesi2.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Masjid baru ini, berbeza dengan masjid yang lainnya. Ia lebih berkonsep &lt;em&gt;“open space”&lt;/em&gt; di mana tiada dinding yang didirikan seperti bangunan masjid yang lain. Kerana sifatnya yang terbuka, jadi ketika di dewan solat, dapat dirasakan tiupan angin tasik yang memasuki dewan tersebut. Salah satu tarikan utama masjid ini adalah paparan ayat ayat suci Al Quran pada kaca di belakang kawasan mimbar yang dikenali sebagai &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Dinding Mihrab&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Kerana dibuat di atas kaca, dari jauh kelihatan seolah olah ayat ayat dari &lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Surah Al Baqarah&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt; dan &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Surah Ibrahim&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; tersebut terapung di awangan. Parkir di masjid ini juga berbeza dari masjid yang lain, di mana ia disediakan di tingkat bawah masjid, dan juga di bangunan yang bertentangan masjid tersebut. Antara lain lain tarikan ialah:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kiblat Walk&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; - Ruang kolam umpama &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Istana Al Hambra&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang menghadap kiblat&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Iwan Utama&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; - Laluan gerbang utama menuju &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sahn&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang terukir &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Asma Ul Husna&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sahn&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; - Kawasan laman menempatkan ruang solat terbuka dan padang&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di masjid ini, aku dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sekali lagi dapat menyertai jemaah yang lain untuk berbuka puasa dan berjemaah untuk solat fardu dan solat sunat Terawih sebagaimana hari sebelumnya. Pengalaman ini pada aku sesungguhnya adalah sesuatu yang berbeza dari Ramadhan sebelum ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: main picture of Masjid Besi is taken from &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/silversider/"&gt;&lt;strong&gt;Silversider-Zul&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;'s Flickr, while others are my own)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-9082698719557020919?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/9082698719557020919/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=9082698719557020919&amp;isPopup=true' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/9082698719557020919'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/9082698719557020919'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/09/di-permulaan-ramadhan.html' title='Di Permulaan Ramadhan'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sp-5NXChTcI/AAAAAAAACU8/ySF5N032emA/s72-c/3801425368_1c51efa026_b.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-7486545248595474574</id><published>2009-08-23T13:23:00.009+08:00</published><updated>2009-08-23T17:20:31.576+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>Dari Hujung Pena</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SpDW2kct1VI/AAAAAAAACTU/DZJKBJUt1K4/s1600-h/praying.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 210px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5373030588438402386" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SpDW2kct1VI/AAAAAAAACTU/DZJKBJUt1K4/s320/praying.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Bila Hati Menangis – XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam deraian hujan&lt;br /&gt;Angin malam bersenandung&lt;br /&gt;Lagu kecewa yang dalam&lt;br /&gt;Tidak terlihat oleh mata&lt;br /&gt;Hanya terhiris di kalbu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ada bisik dalam guruh&lt;br /&gt;Memalu rongga segenap anggota&lt;br /&gt;Getar di sukma ini&lt;br /&gt;Menggigit seluruh jiwa&lt;br /&gt;Yang tandus dan alpa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hati ingin memohon&lt;br /&gt;PetunjukMu ya Rahman&lt;br /&gt;Mencari diri yang tersimpul&lt;br /&gt;Dalam gelap kesesatan&lt;br /&gt;Hanyut di sungai usia&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila mana khilaf&lt;br /&gt;Lorongkan aku ke pangkalnya&lt;br /&gt;Temukan aku putihku&lt;br /&gt;Bukan bayang hitam&lt;br /&gt;Untuk ku bawa padaMu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sujudku mencari kasihMu&lt;br /&gt;Se pertiga malam yang sepi&lt;br /&gt;Terangilah hidup dengan nurMu&lt;br /&gt;Menyuci cemar noda&lt;br /&gt;Kerana aniaya ingkar diri&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku ingin pulang&lt;br /&gt;Dalam iman berat di batin&lt;br /&gt;Dengan taqwa sarat&lt;br /&gt;Moga pintu rahmat syurgaMu&lt;br /&gt;Tidak pernah tertutup untukku&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hati memohon padaMu&lt;br /&gt;Ya Robbana Dholamna Anfussana&lt;br /&gt;Wa Illam Taghfirlana&lt;br /&gt;Wa Tarhamna Lanakunanna&lt;br /&gt;Minal Khusirin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-7486545248595474574?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/7486545248595474574/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=7486545248595474574&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7486545248595474574'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7486545248595474574'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/08/dari-hujung-pena.html' title='Dari Hujung Pena'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SpDW2kct1VI/AAAAAAAACTU/DZJKBJUt1K4/s72-c/praying.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-7548277037737283678</id><published>2009-08-21T00:30:00.000+08:00</published><updated>2009-08-21T00:30:35.711+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ramadhan'/><title type='text'>Ramadhan Kareem</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/So1kl8H28qI/AAAAAAAACTM/3YOBune6vgA/s1600-h/ramadhangr8g.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 380px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5372060533479895714" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/So1kl8H28qI/AAAAAAAACTM/3YOBune6vgA/s400/ramadhangr8g.jpg" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;Doa malaikat Jibril menjelang Ramadhan; Ya Allah, tolong abaikan puasa ummat Muhammad, apabila sebelum memasuki bulan Ramadhan dia tidak melakukan hal hal yang berikut:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;* Tidak memohon maaf terlebih dahulu kepada kedua orang tuanya (jika masih ada);&lt;br /&gt;* Tidak berma'afan terlebih dahulu antara suami isteri;&lt;br /&gt;* Tidak bermaafan terlebih dahulu dengan orang-orang sekitarnya.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Maka Rasulullah pun mengatakan Amiin sebanyak 3 kali.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dapatkah kita bayangkan, yang berdoa adalah Malaikat dan yang meng-Aminkan adalah Rasullullah dan para sahabat, dan dilakukan pada hari Jumaat. Bersamalah kita bermaaf maafan. Semoga ibadah puasa kita mendapat keberkatan dan diterima oleh Allah SWT. Insya'Allah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-7548277037737283678?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/7548277037737283678/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=7548277037737283678&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7548277037737283678'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7548277037737283678'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/08/ramadhan-kareem.html' title='Ramadhan Kareem'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/So1kl8H28qI/AAAAAAAACTM/3YOBune6vgA/s72-c/ramadhangr8g.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-1314609955045853890</id><published>2009-08-07T01:30:00.009+08:00</published><updated>2009-08-08T21:44:57.339+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='al-fatihah'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><title type='text'>Jalan Kehidupan</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Pemergian &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Allahyarham Yasmin Ahmad&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; memang mengejutkan semua. Pulangnya ke rahmatullah membawa seribu satu kisah, dan semuanya telah dikongsikan oleh beberapa teman rapatnya melalui dada akhbar dan mungkin juga laman internet. Pastinya kita telah kehilangan seseorang yang begitu kreatif dalam bidang perfileman dan &lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Snu8C526PGI/AAAAAAAACSs/ye197IcVNC8/s1600-h/IMG00477x.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5367090139018968162" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Snu8C526PGI/AAAAAAAACSs/ye197IcVNC8/s320/IMG00477x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;pengiklanan. Semoga roh Allahyarham dicucuri rahmat dan di tempatkan di kalangan mereka yang beriman. Al-fatihah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebenarnya entri kali bukanlah untuk aku tuliskan mengenai arwah yang langsung tidak aku kenali secara peribadi. Tapi apa yang membuatkan aku menulis entri kali ini mempunyai persamaan dengan kejadian yang menjadi punca beliau tiba tiba rebah ketika membentangkan kertas kerja di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Seri Pentas&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, dan seterusnya koma sehingga beliau disahkan meninggal dunia. Apa yang dilalui &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Allahyarham Yasmin&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; hampir sama dengan kawan karib aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Dan ia berlaku pada awal Jun yang lepas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila aku mendapat tahu apa yang terjadi pada &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, aku segera bergegas ke hospital di mana dia ditempatkan. Nasib &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; lebih baik berbanding &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Yasmin&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sedar selepas beberapa jam dimasukkan ke hospital. Malah pembuluh darah dalam otaknya juga belum pecah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketika hari kejadian, hanya aku dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang diberitahu. Tidak ada seorang pun ahli keluarganya yang tahu mengenai musibah ini. Malah, aku orang yang pertama cuba dihubungi oleh pihak hospital. Kerana &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; tidak membawa &lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Snu8V71oWlI/AAAAAAAACS0/3rSwsMbjd1A/s1600-h/IMG00474x.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 200px; FLOAT: right; HEIGHT: 150px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5367090465967987282" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Snu8V71oWlI/AAAAAAAACS0/3rSwsMbjd1A/s200/IMG00474x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;handphone&lt;/em&gt;nya, pihak hospital menghubungi aku dengan bantuan operator untuk mendapatkan nombor tempat aku bekerja. Tapi kerana aku tidak berada di tempat aku, panggilan tidak berjawab. Orang seterusnya yang dihubungi adalah &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, juga melalui telefon pejabat. Untungnya, &lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Wan&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; ada di situ. Dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; langsung menelefon aku. Kedua dua kami bergegas ke hospital menemui &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Doktor mengesahkan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; harus menjalani pembedahan membuang salur darah yang tersumbat di otaknya. Tapi harus menunggu selama dua ke tiga minggu untuk hari pembedahan. Bingung, risau, sedih, takut.. semuanya ada.. bukan hanya pada &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Tapi juga pada aku dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Rasa ngeri turut ada bila doktor menceritakan apa yang &lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Snu8qgkYYpI/AAAAAAAACS8/b5nsBhzyhjo/s1600-h/IMG00478x.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 200px; FLOAT: left; HEIGHT: 150px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5367090819425133202" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Snu8qgkYYpI/AAAAAAAACS8/b5nsBhzyhjo/s200/IMG00478x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;akan dilakukan. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; berkeras untuk tidak memberitahu keluarganya. Alasannya dia tidak mahu merisaukan keluarganya. Tapi kami berjaya memujuknya. Orang pertama yang diberitahu adalah adik perempuannya yang rapat dengan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Menerusi adiknya, ahli keluarga yang lain turut dikhabarkan berita itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; turut memutuskan untuk ditempatkan di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Hospital Pakar Damansara&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Untungnya di situ &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; tidak perlu menunggu lama untuk menjalani pembedahan. Dua hari selepas dimasukkan di situ, pembedahan dilakukan oleh pakar bedah &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Dr Zurin&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Pembedahan yang memakan masa hampir 6 jam itu berjaya dilakukan, dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; ditempatkan di &lt;em&gt;ICU&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bertemankan adik aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, kami terus menjenguk &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; di &lt;em&gt;ICU&lt;/em&gt; selepas sahaja waktu bekerja pada hari itu. Melihat apa yang terpaksa dilalui oleh &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, memang menyedihkan aku. Tapi terus terang, aku lega kerana pembedahan itu berjaya. Dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; juga mula sedar bila dipanggil namanya. Tapi kerana kesan bius yang masih ada,&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Snu88WmuFvI/AAAAAAAACTE/lVKaVIC9MaY/s1600-h/IMG00479x.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; FLOAT: right; HEIGHT: 261px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5367091125988234994" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Snu88WmuFvI/AAAAAAAACTE/lVKaVIC9MaY/s320/IMG00479x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt; dia masih kelihatan lemah. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; turut datang pada malamnya selepas kerja, manakala kedua dua orang tuanya datang sebelum aku sampai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, hari ini &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sudah sihat. Sudah dapat berjalan. Dan pada minggu yang lepas, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sempat ber&lt;em&gt;Cuti Cuti Malaysia&lt;/em&gt; ditemankan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang kebetulan turut bercuti. Cuma selama tiga bulan selepas pembedahan, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dinasihatkan untuk tidak menaiki kapal terbang. Mungkin kerana tekanan udara yang berbeza semasa di dalam penerbangan yang menjadi kebimbangan. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; turut dinasihat tidak memandu sendirian atas faktor keselamatan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekali lagi rasa gembira melihat &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; kembali sembuh. Pada aku dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, kami rasa begitu bersyukur, bukan saja kerana &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sudah kembali sihat, tapi kerana dapat menzahirkan tanggungjawab kami sebagai kawan karib &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang menjaga dan menemaninya dari hari pertama &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; di hospital sehingga dia keluar dari hospital.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari kami, terima kasih buat semua doktor dan jururawat di Hospital Serdang dan semestinya di Damansara Specialist Centre. Juga terima kasih buat mereka yang membantu Zahar semasa dia jatuh pengsan di stesen minyak berhampiran kawasan perumahannya. Semoga Tuhan akan membalas jasa baik semua. Amin...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-1314609955045853890?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/1314609955045853890/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=1314609955045853890&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1314609955045853890'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1314609955045853890'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/08/jalan-kehidupan.html' title='Jalan Kehidupan'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Snu8C526PGI/AAAAAAAACSs/ye197IcVNC8/s72-c/IMG00477x.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-8230382085754415746</id><published>2009-07-29T19:15:00.005+08:00</published><updated>2009-07-29T19:39:46.813+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='vacation'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='family'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='gathering'/><title type='text'>Fly Me Home, Fly Me Back...</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SnAt0fgT9OI/AAAAAAAACSk/5Q-bxn_UoXs/s1600-h/balikkg.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 252px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5363837536031732962" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SnAt0fgT9OI/AAAAAAAACSk/5Q-bxn_UoXs/s320/balikkg.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Honestly speaking, in my mind right now I’m thinking of a few things planned while I’m in my hometown this weekend. Also, thinking of which &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Transformers&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; to get for &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Haikal&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, &lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Syafirul&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Darwish&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; – my little nephews. Still remember a few weeks back when I called my mom, and that time &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Syafirul&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; was around. He asked my mom if he could speak to me. The moment my mom passed the phone to him, he instantly asked me to get him and his two other cousins a &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Transformer&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; robot. I’ve already checked on the price, and it’s quite pricy for a small robot. But it’s not the price that becomes my concern, it’s how long it can last &lt;strong&gt;&lt;em&gt;IS&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; my main concern. I remember buying them a few toys before. But kids are kids, their curiosity sometimes causes a toy like a car to lose its parts one after another etc. Anyway, as promised, they sure will get a robot for each.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Besides that, I’m so looking forward to going back to my hometown this time as it is my first trip home after almost one year. The last trip was during &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Hari Raya Puasa&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; last year. My parents have been asking about me coming home a few times before. So, I think this is the best time to go home, especially since &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ramadhan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; will come soon. And maybe because I have not gone home for quite sometime already, the mood of &lt;em&gt;“Balik Kampung”&lt;/em&gt; really excites me.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Now 2 more days.. and I’m counting it down…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Picture taken from: aljawhar.wordpress.com)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-8230382085754415746?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/8230382085754415746/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=8230382085754415746&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8230382085754415746'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8230382085754415746'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/07/fly-me-home.html' title='Fly Me Home, Fly Me Back...'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SnAt0fgT9OI/AAAAAAAACSk/5Q-bxn_UoXs/s72-c/balikkg.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-1062140414279152261</id><published>2009-07-23T00:01:00.002+08:00</published><updated>2009-07-23T00:32:18.234+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='memories'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='conflict'/><title type='text'>Seutuh Tembok Besar China</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Smc0DX3zBdI/AAAAAAAACSU/4EUBFU-p42A/s1600-h/alone.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 238px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5361311113960162770" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Smc0DX3zBdI/AAAAAAAACSU/4EUBFU-p42A/s320/alone.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Kebelakangan ini ternyata aku sering diganggu perkara perkara silam. Apa yang pernah aku lalui bersama seseorang itu tiba tiba datang mengusik. Sehingga jalan jalan yang pernah aku susuri bersama si dia adakalanya mengundang keharuan hati. Seolah lipatan helaian helaian kenangan yang telah rapi terkunci terbuka satu per satu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebenarnya aku tahu apa yang menjadi puncanya? Mungkin kerana kebelakangan ini bila aku berhubungan dengan teman baikku, yang juga merupakan sahabat karibnya, aku seolah terasa kekurangan bila di antara kami tiada dia. Seolah tidak lengkap. Walhal perkara ini sudah lama sebegini. Hampir 5 tahun. Sedangkan semua yang pernah terjadi aku telah sedayanya cuba untuk tidak mengenangkan. Kerana yang pahit tetap pahit, dan yang manis sayangnya jadi racun di kemudian hari.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila aku cuba melupakan, sebolehnya aku tidak akan pernah menyebut lagi tentang sesuatu atau seseorang itu. Aku tak mahu lagi mengimbau apa yang sudah menjadi sejarah dan duka dalam hidup. Tapi Tuhan Maha Berkuasa. Dia Penentunya. Yang aku sangka sudah luput dalam ingatan rupanya tidak pernah hilang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mungkin benar inilah rasanya rindu. Inilah rasanya derita. Mungkin ini juga rasanya kehilangan. Siapa sangka bila cinta yang pernah terbina dan roboh, rupanya kasihnya masih menebal dan utuh. Seutuh Tembok Besar di tanah besar China…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuhan, tolonglah aku… Wajarkah semua ini?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-1062140414279152261?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/1062140414279152261/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=1062140414279152261&amp;isPopup=true' title='9 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1062140414279152261'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1062140414279152261'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/07/seutuh-tembok-besar-china.html' title='Seutuh Tembok Besar China'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Smc0DX3zBdI/AAAAAAAACSU/4EUBFU-p42A/s72-c/alone.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>9</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-8513492629156912732</id><published>2009-07-13T00:15:00.001+08:00</published><updated>2009-07-13T14:28:27.719+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>Kembali Seketika</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SloLMenjNNI/AAAAAAAACSM/GyW8_21f42c/s1600-h/redfrangipani.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5357607015715910866" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 256px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SloLMenjNNI/AAAAAAAACSM/GyW8_21f42c/s320/redfrangipani.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Sudah lama tidak bertandang di ruangan maya ini. Sudah lama &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://x-xis.blogspot.com/"&gt;Bila Pena Menari&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; tinggal terbiar tanpa bingkisan baru. Bukan sengaja mahu meninggalkan blog ini bagai tak bertuan. Tapi tuntutan tugas yang membebankan pemikiran, kesempitan waktu yang terluang – semuanya seolah menjadi sebab mengapa ruang ini sepi seketika. Malah cuaca yang tak menentu mengganggu kesihatan turut membuatkan aku menjauhkan diri seketika.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Namun selama tempoh berdiam diri, banyak perkara yang berlaku. Ada yang mengundang senyum tawa. Ada yang meninggalkan tompok tompok duka. Apa pun… untuk waktu ini biar aku simpan seketika kisah kisah tersebut. Bila waktu mengizinkan, aku pasti kongsikan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cuma apa yang aku mahu suarakan ialah rasa kegembiraan yang dikongsikan bersama hari ini. Dua sepupu terdekat aku mengutus &lt;em&gt;SMS&lt;/em&gt; menyampaikan khabar gembira. Kedua duanya menimang cahaya mata. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ida&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, yang melahirkan anak sulungnya pada 10 Julai lepas, dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Azizee&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang menyambut kelahiran anak ketiganya pada petang semalam. Tahniah buat mereka. Makin bertambah ahli keluarga besar kami. Dan menghitung hari untuk menyambut kelahiran anaknya ialah seorang temanku yang juga sahabat blogger. Khabar khabarkan nanti ya?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa apa pun, terima kasih buat teman teman yang sering bertanya khabar. Terima kasih buat ingatan itu. Sehingga di lain waktu… wassalam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-8513492629156912732?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/8513492629156912732/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=8513492629156912732&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8513492629156912732'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8513492629156912732'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/07/kembali-seketika.html' title='Kembali Seketika'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SloLMenjNNI/AAAAAAAACSM/GyW8_21f42c/s72-c/redfrangipani.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-8335696752544462921</id><published>2009-05-10T00:30:00.007+08:00</published><updated>2009-05-10T00:57:17.250+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Mother&apos;s Day'/><title type='text'>Momma - A True Love</title><content type='html'>&lt;center&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 270px; CURSOR: hand" border="0" alt="" src="http://www.coolfreeimages.net/images/mothers_day/mothers_day_01.gif" /&gt;&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;This one is for all the ladies out there who deserve to be called a mother. To my mom - I love you so much... thank you for all your love and everything you have given me since I was still in your womb. Thank you for always being there for me... &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Happy Mother's Day&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SgWwE-m7KiI/AAAAAAAACSE/te9PK1K8mHY/s1600-h/MothersDay2.png"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 261px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5333862933262445090" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SgWwE-m7KiI/AAAAAAAACSE/te9PK1K8mHY/s320/MothersDay2.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: top image taken from &lt;a href="http://www.coolfreeimages.net/mothers_day.html"&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;CoolFreeImages&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;(credit: bottom image taken from &lt;a href="http://www.comments101.com/comments/mothersday/"&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Comments101.Com&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-8335696752544462921?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/8335696752544462921/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=8335696752544462921&amp;isPopup=true' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8335696752544462921'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8335696752544462921'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/05/momma-true-love.html' title='Momma - A True Love'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SgWwE-m7KiI/AAAAAAAACSE/te9PK1K8mHY/s72-c/MothersDay2.png' height='72' width='72'/><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-6671180943023959264</id><published>2009-05-05T19:20:00.001+08:00</published><updated>2009-05-05T19:30:59.648+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='outing'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='BBQ'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='picnic'/><title type='text'>Sesejuk Air Di Kali</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SgAXq7zOScI/AAAAAAAACRk/do741G5mt0I/s1600-h/IMG00450x.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5332287985181149634" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SgAXq7zOScI/AAAAAAAACRk/do741G5mt0I/s320/IMG00450x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Kebelakangan ini cuaca panas sudah melanda &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kuala Lumpur&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Hujan sudah terlalu jarang, dan kalau turun pun, begitu sekejap dan sedikit. Bahang siang terasa hingga ke malam hari. Aku yang tidak menggunakan penyaman udara di rumah terasa tak keruan terutama bila tiba masa tidur. Biasanya sebelum tidur, aku akan mandi semula bagi menyejukkan badan. Dan bertemankan kipas yang berpusing seligat yang mampu, aku cuba mencari keselesaan dalam malam yang hangat.&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SgAX_qh5DqI/AAAAAAAACRs/v1A2r4RGCpE/s1600-h/pangsun1.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 160px; FLOAT: right; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5332288341322305186" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SgAX_qh5DqI/AAAAAAAACRs/v1A2r4RGCpE/s320/pangsun1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kerana cuaca yang begitu tidak selesa, setiap hari minggu aku akan ke jeram di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Hulu Langat&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Bukan sekadar berkelah, yang pentingnya aku dapat mengurangkan rasa hangat dalam tubuh badan. Bertemankan kawan rapat aku &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, kami berkereta ke arah kawasan berbukit di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Hulu Langat&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, berhampiran &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Gunung Nuang&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Antara air terjun dan jeram, aku memilih untuk ke jeram yang pada aku lebih selesa tempatnya. Tidak perlu bersusah payah berebut dengan orang yang terlalu untuk mandi manda, terutama di kawasan air terjun yang terlalu berbatu dan licin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dengan pemandangan menghijau di sekeliling menjadikan hari yang panas begitu tenang dan damai. Perjalanan yang agak jauh dari rumah terasa begitu berbaloi. Tidak ada lagi hiruk pikuk kota. Tak ada lagi debu debu kota. Yang terdengar nyaring suara cengkerik. &lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SgAYZgJp45I/AAAAAAAACR0/A_K5WIuwhaE/s1600-h/IMG00430x.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5332288785212892050" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SgAYZgJp45I/AAAAAAAACR0/A_K5WIuwhaE/s320/IMG00430x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;Sesekali ada suara unggas unggas yang memecah sunyi. Redup rimbunan dedaun seperti memayung sesiapa sahaja dari bahang suria yang menerjah. Dan yang paling nyaman bila kedengaran alunan arus jeram yang membelah meredahi batu batu yang pelbagai saiz.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tidak puas dengan hanya berendam, kami turut bermain main sambil membiar badan dihanyut arus di jeram yang airnya sedalam paras paha. Bila perut mula berbunyi, cepat cepat kami berlari ke pondok yang sudah disediakan orang kampung yang letaknya hanya di tebing sungai. Di situlah kami tempatkan makanan dan persalinan kami. Di situlah kami ber&lt;em&gt;BBQ&lt;/em&gt; untuk mengalas perut. Di situlah tempat kami bersolat selesai makan, dan sebelum kembali berbasahan.&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SgAYuReIy2I/AAAAAAAACR8/NFBqDddI0hQ/s1600-h/IMG00424x.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; FLOAT: right; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5332289142049524578" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SgAYuReIy2I/AAAAAAAACR8/NFBqDddI0hQ/s320/IMG00424x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila matahari sudah hampir berlabuh, barulah kami bersiap untuk pulang, meredahi kembali arus trafik yang sentiasa sibuk. Sebelum menghantar &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; pulang, kami bertiga akan menjamu selera bersama sekali lagi menikmati santapan malam di restoran atau gerai berhampiran. Walaupun badan sedikit penat, tapi kepuasannya tetap terasa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kini kedatangan kami ke jeram seperti sudah menjadi rutin di hari minggu. Untuk minggu minggu mendatang, kami sekali lagi merancang untuk ke sana lagi. Sudah terfikir apa yang bakal dibuat dan dibawa untuk ke jeram lagi. Rasanya sudah seperti tidak sabar lagi untuk ke sana. Dingin air jeram menggamit kami lagi – semestinya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-6671180943023959264?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/6671180943023959264/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=6671180943023959264&amp;isPopup=true' title='9 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6671180943023959264'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6671180943023959264'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/05/sesejuk-air-di-kali.html' title='Sesejuk Air Di Kali'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SgAXq7zOScI/AAAAAAAACRk/do741G5mt0I/s72-c/IMG00450x.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>9</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-6398344999640738539</id><published>2009-04-22T23:25:00.000+08:00</published><updated>2009-04-22T23:25:53.467+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='health'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='family'/><title type='text'>Good Luck! Get Well!</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Se8ziLhW8qI/AAAAAAAACRU/qMl00PmP87E/s1600-h/Good_Luck_for_Final_Exams-Best_Wishes-362_big.gif"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 238px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5327533546503860898" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Se8ziLhW8qI/AAAAAAAACRU/qMl00PmP87E/s320/Good_Luck_for_Final_Exams-Best_Wishes-362_big.gif" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Entri ini adalah untuk dan mengenai dua orang daripada beberapa individu terpenting dalam hidup aku. Kedua duanya adalah adik kesayangan aku. Kedua duanya melalui saat saat getir ketika ini. Dan kedua duanya memenuhi fikiran aku ketika ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Semalam aku mendapat &lt;em&gt;SMS&lt;/em&gt; dari satu satunya adik perempuan aku. Katanya dia akan menduduki peperiksaan akhir semester bermula hari ini. Lalu dimintanya aku mendoakan supaya segalanya dipermudahkan buatnya dan agar dia dapat mengingati apa yang dipelajarinya semasa menjawab kertas soalan. Sememangnya begitulah adik aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Nonie&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, setiap kali tiba hari peperiksaan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Namun peperiksaan kali ini penting baginya. Dan peperiksaan kali ini adalah berbeza dari yang sebelumnya. Bezanya ialah ini merupakan peperiksaan terakhirnya sebelum menamatkan penggajiannya di universiti Mei nanti. Terlalu cepat 6 tahun berlalu. Bermula dari peringkat diploma dan kini ijazah yang hampir ke penghujung, dia hampir pasti bergelar graduan. Segulung ijazah sudah pasti di tangan, insya’Allah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Petang tadi bila aku mengutus pesanan ringkas bertanya tentang peperiksaannya hari ini, jawapan yang diterima begitu menyakinkan aku yang dia dapat menjawab setiap soalan sebaik baiknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebagai abang, aku semestinya mendoakan yang terbaik untuknya. Dan aku semahunya inginkan yang terbaik menjadi miliknya. Sebagai pembakar semangat, aku menjanjikan saguhati buatnya. Apa juga saguhatinya tidak penting. Yang penting buat masa ini, keputusan peperiksaannya harus mencapai kecemerlangan. Semoga cemerlang selalu buat adik aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Nonie&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Se82cP-HFoI/AAAAAAAACRc/xH8vq96pn8o/s1600-h/getwellsoon.gif"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 224px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5327536743153866370" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Se82cP-HFoI/AAAAAAAACRc/xH8vq96pn8o/s320/getwellsoon.gif" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Semalam juga, aku mendapat pesanan ringkas dari &lt;em&gt;“god brother”&lt;/em&gt; aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Katanya dia tidak sihat dan demam. Walhal sebelah paginya dia ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Melaka&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; untuk menghadiri mesyuarat di sana. Tapi bila pulang ke rumahnya, suhu badannya tidak keruan. Aku segera menelefonnya untuk bertanya khabar. Dari suaranya memang benar dia tidak sihat. Suaranya semakin serak. Aku cuma berpesan padanya agar berjumpa doktor dan tidak lupa untuk mengambil ubatnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan tengahari tadi sewaktu aku sedang di dalam &lt;em&gt;meeting&lt;/em&gt;, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; menghantar mesej untuk memberitahu aku yang dia telah dimasukkan ke wad di hospital sejak awal paginya berikutan keadaannya yang semakin teruk. Terkedu sebentar aku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selepas meeting, aku terpaksa membatalkan rancangan aku untuk makan tengahari dengan beberapa rakan. Bukan tidak mahu, tapi itu yang terbaik untuk aku. Biasanya aku mudah mengantuk selepas juadah tengahari. Dek kerana aku mahu ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Seremban&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; untuk menjenguk &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; di hospital, aku tidak mampu untuk memandu sambil mengantuk. Terlalu banyak risikonya. Jadi usai &lt;em&gt;meeting&lt;/em&gt;, aku segera ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Seremban&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Hampir satu jam memandu, sampai juga aku di hospital tersebut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebenarnya kedatangan aku tidak diketahui adik aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Bila melihat aku memasuki wad, dia agak terperanjat kerana tidak menduga aku akan ke sana menziarahnya. Kebetulan semasa aku tiba, tiada siapa pun menemaninya. Emak &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sudah pun pulang ke rumah untuk mengambil barang barang keperluan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Sementara menunggu emaknya kembali, aku temankan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; di situ. Hampir dua jam di hospital. Aku pulang bila &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sudah hampir terlelap dek kerana ubat yang diambilnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan sebagai abang, biarpun bukan abang kandungnya, aku tetap mendoakan untuknya seperti selalu. Aku bermohon agar kesihatannya bertambah baik dan sihat sepenuhnya. Apa lagi yang lebih menggembirakan aku bila melihat dia sihat walafiat dan riang selalu. Itu yang penting.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit 1: Good Luck Wishes taken from &lt;a href="http://www.4to40.com/"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;4to40.Com&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;(credit 2: Get Well Wishes taken from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.123greetings.com/"&gt;123Greetings.Com&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-6398344999640738539?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/6398344999640738539/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=6398344999640738539&amp;isPopup=true' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6398344999640738539'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6398344999640738539'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/04/good-luck-get-well.html' title='Good Luck! Get Well!'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Se8ziLhW8qI/AAAAAAAACRU/qMl00PmP87E/s72-c/Good_Luck_for_Final_Exams-Best_Wishes-362_big.gif' height='72' width='72'/><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-7136904425803352901</id><published>2009-04-20T23:30:00.001+08:00</published><updated>2009-04-20T23:51:20.042+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='conflict'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='office matter'/><title type='text'>Begitulah Aku</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SeyTSY6O3eI/AAAAAAAACRE/-0mj5UWLfy0/s1600-h/yogaman.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 135px; DISPLAY: block; HEIGHT: 101px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5326794403406077410" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SeyTSY6O3eI/AAAAAAAACRE/-0mj5UWLfy0/s400/yogaman.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Okay, sekali lagi aku menulis mengenai stress di tempat kerja aku. Tapi bukan untuk melepas perasaan, cuma sekadar berkongsi cerita bagaimana aku menangani tekanan di tempat kerja. Biasanya berikut adalah antara perkara yang aku sering buat bila rasa tertekan dengan suasana di pejabat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;1. Menyanyi.&lt;br /&gt;Betul, ini adalah satu cara yang paling aku gemar lakukan untuk meredakan tekanan. Lupakan masalah pitching. Sedap atau tidak suara aku bukan perkara pokok. Biasanya aku lagukan lagu lagu kegemaran aku. Kadang kadang aku menyanyi mengikut lirik sebenar, tapi kebanyakannya aku ubah liriknya. Dan selalunya aku tujukan nyanyian aku kepada teman sekerja yang duduk bertentangan dengan aku. Siapa lagi kalau bukan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Letehumy&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, atau ringkasnya &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Let&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang sudah berumur hampir mencecah 45 tahun. Sampai merah padam muka &lt;em&gt;“amma”&lt;/em&gt; seorang ni menahan gelak. Kalau kehabisan idea, aku cuma lagukan nama &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;“Let”&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; mengikut irama lagu yang aku tahu, misalnya &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;“My Heart Will Go On”&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SeyTc5O5DNI/AAAAAAAACRM/87FqRwjhav0/s1600-h/stressfreetoon.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 240px; FLOAT: right; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5326794583881354450" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SeyTc5O5DNI/AAAAAAAACRM/87FqRwjhav0/s320/stressfreetoon.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;2. Makan.&lt;br /&gt;Ahh.. ini sebenarnya bukan cara terbaik, malah memberi kesan sampingan kepada aku. Mana tidaknya berat badan aku bertambah melayan selera makan. Tapi kerana stress, aku tetap mencari makanan untuk dikunyah. Biasanya yang aku makan kalau bukan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Gardenia Butterscotch&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; atau apa apa jenis roti, aku akan mencari coklat samada &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ferrero Rocher&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; atau &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kit-kat&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Tapi yang selalu menjadi ketagihan ialah &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Twisties&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Mamee&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, potato chips dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Cheezels&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. Mendengar lagu.&lt;br /&gt;Kekadang aku sendiri terasa bosan bila perlu menyanyi. Jadi aku akan memain lagu daripada koleksi &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;MP3&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; yang ada di laptop aku. Tapi aku bukannya memainkan semuanya. Aku cuma pilih satu lagu dan mainkannya berulang kali. Sampaikan rakan rakan aku yang duduk berdekatan boleh menghafal lagu yang aku mainkan. Biasanya lagu yang aku mainkan samada dari penyanyi pujaan aku, ataupun lagu popular masakini, atau sekadar irama instrumental.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4. Membaca surat khabar.&lt;br /&gt;Tapi selalunya aku membaca surat khabar online. Itu lebih senang dan tidak membazir. Pilih saja berita yang aku mahu ikuti di internet. Biasanya yang menjadi pilihan aku berita luar negara, berita utama (front page) dan rencana. Dari &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.utusan.com.my/"&gt;Utusan Malaysia&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.bharian.com.my/"&gt;Berita Harian&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.hmetro.com.my/"&gt;Harian Metro&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Dari &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.thestar.com.my/"&gt;The Star&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.nstp.com.my/"&gt;NSTP&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;5. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sudoku&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;Satu lagi permainan online yang menjadi pilihan aku. Dari yang lembab untuk menyelesaikan permainan ini, sekarang aku boleh berbangga dengan pencapaian &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sudoku&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; aku. Dari level paling senang, aku beralih ke level &lt;em&gt;“genius”&lt;/em&gt;. Biarpun ada kala &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sudoku&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; turut membuatkan aku stress bila tidak dapat menyelesaikannya, tapi sekurang kurangnya ia bukan berkaitan dengan kerja pejabat.&lt;/span&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setidak tidaknya perkara di atas dapat membantu aku mengurangkan tekanan yang aku rasa ketika itu. Dan aku rasa setiap individu mempunyai cara tersendiri. Bagaimana juga caranya, matlamatnya tetap sama iaitu meredakan rasa yang membebankan ketika di pejabat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: top picture taken from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.wbfitness.com/"&gt;Wbfitness.Com&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, and cartoon from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://arts.kmutt.ac.th/"&gt;Kmutt&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-7136904425803352901?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/7136904425803352901/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=7136904425803352901&amp;isPopup=true' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7136904425803352901'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7136904425803352901'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/04/begitulah-aku.html' title='Begitulah Aku'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SeyTSY6O3eI/AAAAAAAACRE/-0mj5UWLfy0/s72-c/yogaman.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-1451255197392745115</id><published>2009-04-16T21:49:00.004+08:00</published><updated>2009-04-16T22:18:02.389+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='conflict'/><title type='text'>To My Friend</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sec7fvcAK8I/AAAAAAAACQU/KeU7n5uScdw/s1600-h/3-the-fallen-rose-petal.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 224px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5325290500884802498" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sec7fvcAK8I/AAAAAAAACQU/KeU7n5uScdw/s320/3-the-fallen-rose-petal.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;This poem is especially dedicated to one of my close friends. Just so you know, life may be hard for you right now. But believe me when I say someday you will laugh at your heartache. Someday you will not even remember the person who has broken your heart. But you will always remember how strong you have been in going through toughest moments in your life. And one thing for sure, you do not lose anything in life even when the person you love leaves you. Be thankful because you have just saved your own life from that worst nightmare. Take care…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Bangun - XiS&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Teman&lt;br /&gt;Aku pernah mengenal cinta&lt;br /&gt;Aku pernah percaya cinta&lt;br /&gt;Aku pernah rindu cinta&lt;br /&gt;Dari yang bernama&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lantas teman&lt;br /&gt;Aku tahu bagaimana rasa di jiwamu&lt;br /&gt;Aku tahu apa di hatimu&lt;br /&gt;Aku tahu keluh kesahmu&lt;br /&gt;Dari hela nafas itu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Teman&lt;br /&gt;Aku pernah berduka lara&lt;br /&gt;Aku pernah pendam rasa&lt;br /&gt;Aku pernah berlutut hampa&lt;br /&gt;Kerana cinta dikhianati&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lantas teman&lt;br /&gt;Aku tahu sarat duka kalbumu itu&lt;br /&gt;Aku tahu kau terseksa&lt;br /&gt;Aku tahu kau kecewa&lt;br /&gt;Kerana cinta dipersia&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bangunlah&lt;br /&gt;Biar aku pimpinmu&lt;br /&gt;Temani sepanjang jalan&lt;br /&gt;Selagi nafas bertahan&lt;br /&gt;Selagi Tuhan mengizin&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bangunlah&lt;br /&gt;Aku kesat tangismu&lt;br /&gt;Teruskan hidupmu&lt;br /&gt;Dunia tidak kiamat&lt;br /&gt;Hanya kerana dia tinggalkanmu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bangunlah&lt;br /&gt;Masih ada di depanmu&lt;br /&gt;Yang penting dan lebih bererti&lt;br /&gt;Dari dia yang rakus&lt;br /&gt;Mengkhianati hidupmu&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from Cassandra Wong's &lt;a href="http://blog.photofrenz.com/"&gt;website&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-1451255197392745115?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/1451255197392745115/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=1451255197392745115&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1451255197392745115'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1451255197392745115'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/04/to-my-friend.html' title='To My Friend'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sec7fvcAK8I/AAAAAAAACQU/KeU7n5uScdw/s72-c/3-the-fallen-rose-petal.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-8646624512847283279</id><published>2009-04-12T15:20:00.000+08:00</published><updated>2009-04-12T15:23:24.942+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='conflict'/><title type='text'>From My Draft Box</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SeGWSPMg_cI/AAAAAAAACQE/k6RiWEtQ0tA/s1600-h/734379_d654_625x1000.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323701474589474242" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SeGWSPMg_cI/AAAAAAAACQE/k6RiWEtQ0tA/s320/734379_d654_625x1000.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;This is one of my self-penned poems I wrote recently. It was in the draft mode for the past few weeks. &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sebutir Cinta&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; is not only or generally about love, but also about trust I had in people, about possessing something in life, and about deserted moments I had to endure. And it’s also about my foolishness for letting all those things and those people get near to me. But then, bad experiece is always a good lesson, and that's what I learned out of it. I learn about people, I learn about something, and best yet, I learn about myself. And I believe you also have learnt something about your own life from those people around you, right?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Sebutir Cinta - XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebutir cinta&lt;br /&gt;Terangnya di langit&lt;br /&gt;Bak kejora impian&lt;br /&gt;Tapi sekelip pandang&lt;br /&gt;Hilangnya ditelan gelap&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebutir cinta&lt;br /&gt;Pernah bersumpah setia&lt;br /&gt;Pengikat dua hati&lt;br /&gt;Lalu mati dalam bisu&lt;br /&gt;Dibunuh ego yang tolol&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebutir cinta&lt;br /&gt;Semalam ranum berbuah&lt;br /&gt;Dipetik kasihnya&lt;br /&gt;Hari ini tinggal nama&lt;br /&gt;Sekadar najis di mata&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SeGWiY-xprI/AAAAAAAACQM/3i3PzHuHRTY/s1600-h/bleeding-heart.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 300px; FLOAT: right; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5323701752094107314" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SeGWiY-xprI/AAAAAAAACQM/3i3PzHuHRTY/s320/bleeding-heart.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Sebutir cinta&lt;br /&gt;Tinggal hati berbekas parut&lt;br /&gt;Ingatan yang pahit&lt;br /&gt;Sumpah kalau masa bisa undur&lt;br /&gt;Bayang sekali pun tidak ku pandang&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebutir cinta&lt;br /&gt;Biarpun percuma&lt;br /&gt;Tak ku kotori tangan kerananya&lt;br /&gt;Demi Tuhan&lt;br /&gt;Laknatlah sang noda itu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebutir cinta&lt;br /&gt;Bukti sebuah kesal&lt;br /&gt;Kudis dan nanah hidup&lt;br /&gt;Demi Tuhan&lt;br /&gt;Bertemukah jalan maaf&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebutir cinta&lt;br /&gt;Dari Firdausi tertinggi&lt;br /&gt;Itu yang aku cari&lt;br /&gt;Demi Tuhan terbukalah&lt;br /&gt;Pintu pintu keampunan&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-8646624512847283279?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/8646624512847283279/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=8646624512847283279&amp;isPopup=true' title='11 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8646624512847283279'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8646624512847283279'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/04/from-my-draft-box.html' title='From My Draft Box'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SeGWSPMg_cI/AAAAAAAACQE/k6RiWEtQ0tA/s72-c/734379_d654_625x1000.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>11</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-8674234119047239609</id><published>2009-04-06T21:35:00.002+08:00</published><updated>2009-04-06T21:40:48.350+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='conflict'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='office matter'/><title type='text'>Rasa Di Dada</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SdoB6KTW5rI/AAAAAAAACP8/bDL8gNgsRnQ/s1600-h/stress1-office_employee.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 214px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5321568008401249970" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SdoB6KTW5rI/AAAAAAAACP8/bDL8gNgsRnQ/s320/stress1-office_employee.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Memang betul, kita yang merancang, Tuhan yang menentukan. Tapi kekadang geram di hati Tuhan saja yang tahu. Lebih lebih lagi kalau timbul rasa ketidakadilan yang terpaksa ditelan sendiri. Tapi bagaimana pun geram, dan terkadang sampai rasa penekanan di diri, kita terpaksa juga terima. Apalagi kalau kita hanyalah sekadar kelasi atas sebuah bahtera yang bernakhodakan seseorang yang diktator lagaknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa yang aku geramkan lebih kepada isu dalaman di tempat kerja aku. Sebetulnya untuk suku pertama tahun ini, aku harus ke beberapa tempat atas nama tugasan kerja. Segala perancangan sudah aku buat semenjak akhir tahun lepas. Apa yang kurang, aku rujuk kepada mereka yang lebih arif, dan apa yang terlebih, aku pertimbang semula demi memastikan kelancaran kerja aku. Semuanya aku sudah pun kaji dan ulang kaji sebaik baik dan sepatut patutnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yang membuatkan aku rasa geram yang teramat ada 3 sebab. Semuanya di luar kawalan dan bidang aku. Yang mampu aku laku sekadar melayangkan email dan menelefon kepada mereka yang berkenaan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pertama, bila mana tempat yang sepatutnya aku pergi untuk melunaskan pekerjaan terpaksa dibatal atas arahan pihak atasan. Sebaliknya aku perlu mencari alternatif lain untuk tugas tersebut termasuklah membuatnya secara &lt;em&gt;“remote”&lt;/em&gt; dari sini. Dan kerana perbezaan zon masa antara KL dan tempat tempat tersebut, aku terpaksa korbankan masa aku di waktu malam untuk tujuan ini. Pada aku, ada jenis jenis kerja yang boleh dibuat secara &lt;em&gt;“remote”&lt;/em&gt; dan ada yang tidak. Dalam kes aku, keberadaan aku di tempat tersebut lebih munasabah dan baik untuk memastikan semuanya berjalan lancar. Sebabnya ada benda benda yang aku patut buat tanpa bergantung kepada orang lain di tempat tersebut. Paling menghampakan bila mereka tidak tahu apa yang perlu dibuat. Jadi, adalah lebih baik untuk aku berada di sana bagi melangsaikan kerja aku. Pada aku, tugasan aku lebih memerlukannya, bukannya orang orang atasan yang dapat ke sana hanya untuk menghadiri mesyuarat. Kalau untuk bermesyuarat sekali pun, mereka sepatutnya menggunakan &lt;em&gt;“video conference”&lt;/em&gt; yang ternyata lebih baik dan menjimatkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kedua, bila ada tugasan aku tersangkut angkara masalah yang datangnya dari unit yang lain. Untuk menjalankan tugas aku dengar sempurna, aku perlu berkerjasama dengan unit &lt;em&gt;“Network”&lt;/em&gt; bagi memastikan projek yang dirancang dapat disempurnakan. Tapi yang menimbulkan masalah untuk salah satu projek aku di Thailand, masalah &lt;em&gt;“network”&lt;/em&gt; masih belum dapat diatasi. Terlalu banyak cabang dan kusutan yang perlu dileraikan. Jari pula menuding ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Telekom Malaysia&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, manakala pihak &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Telekom Malaysia&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; memberi alasan pihak di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Thailand&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; menjadi punca. Dan dari &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Thailand&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dituding kepada unit di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Singapura&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Dan unit &lt;em&gt;"Network"&lt;/em&gt; di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Singapura&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; pula menyalahkan unit &lt;em&gt;"Network"&lt;/em&gt; di tempat aku. Sampai ke hari ini projek ini masih lagi tidak dapat dilaksana. Selagi unit &lt;em&gt;"Network"&lt;/em&gt; tidak selesaikan isu isu berkaitan, itulah yang terpaksa aku khabarkan kepada pihak pengurusan bila ditanya mengenai status terkini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketiga dan terakhir, bila mana pihak luar yang menjadi unit sokongan berbayar kepada subsidiari majikan aku cuba menunjukkan kuasa dan mempersoalkan itu dan ini semata mata kerana kami kini dalam proses mengambilalih tanggungjawab dari mereka. Sehinggakan apa yang tidak pernah aku pertikaikan dibangkit bangkit oleh mereka. Kononnya mereka sudah berpengalaman lebih 8 tahun dalam hal hal berkaitan dan tahu apa yang perlu dibuat tanpa perlu aku memberi tunjuk ajar dan ingatan. Tapi mereka lupa mereka manusia. Manusia tidak lepas dari melakukan kesalahan dan kesilapan. Tujuan aku mengingatkan mereka adalah sekadar untuk berwaspada. Kerana kesilapan mereka boleh mengundang padah bukan hanya kepada mereka, bahkan aku juga. Kalau ada yang menyalahkan mereka pun hanyalah 150 orang yang bertugas di subsidiari tersebut, tetapi di bawah unit aku, ada hampir 12 ribu orang. Dan yang pastinya aku cukup meluat dengan unit sokongan berbayar dari subsidiari ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi seperti aku katakan di awalnya, apa juga yang dihadapi terpaksa aku terima. Dan yang pasti aku adalah di antara ribuan manusia lain yang senasib dalam menempuhi alam pekerjaan. Suka atau tidak, inilah yang menjadi punca rezeki. Dan apa yang aku kisahkan di sini bukanlah mengeluh, tapi sekadar meleraikan rasa yang bersimpul di dada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from &lt;a href="http://afrenchspa.com/Corporate_Wellness.html"&gt;Corporate Welness&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-8674234119047239609?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/8674234119047239609/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=8674234119047239609&amp;isPopup=true' title='11 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8674234119047239609'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8674234119047239609'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/04/rasa-di-dada.html' title='Rasa Di Dada'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SdoB6KTW5rI/AAAAAAAACP8/bDL8gNgsRnQ/s72-c/stress1-office_employee.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>11</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-8774240379934540887</id><published>2009-03-28T17:29:00.008+08:00</published><updated>2009-03-28T18:02:01.596+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Datuk Sharifah Aini'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='office matter'/><title type='text'>Empty Weekend</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sc30G5mDQGI/AAAAAAAACP0/hZQ-r5qoFf8/s1600-h/driedmaple.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5318175134371233890" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sc30G5mDQGI/AAAAAAAACP0/hZQ-r5qoFf8/s320/driedmaple.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Just another weekend that I have to spend my time in the office for work matters. Just like the weekend before, I could not escape it as it’s part of my responsibilities, and that also means part of my &lt;em&gt;KPI&lt;/em&gt;. Like it or not, I am left with no choice. Honestly, it’s really tiring having to work during weekend when I’m supposed to be at home or have some fun with my fellow good friends. It will definitely make my Monday even gloomier than ever when I have to go back to work again. But if I were to compare my work with some other people, like those in the armed forces, I think I’m in a much, much better situation. So, should I complain?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anyway, because of some projects I’m handling now, I have to cancel my trip to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Taman Negara&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; which I planned some time ago with my friends – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. They, however, decided to go to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Langkawi&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; just to finish all their annual leave from last year. Speaking of last year leave, I still have another 15 days to clear by this month. But again, looking at my workload, that’s so impossible. It’s quite frustrating. Really!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apart from that, I also feel sorry for my other friend who has been constantly asking me out for a movie-date for not being able to make it again this week. I wish I have a better explanation and reason to give as an excuse. But all I have is just the same old one, so what can I do? But believe me, I’ll keep my words to go out with you when time permits.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Back to my work, I still have so much to do right now. So, while waiting for one of the tasks to complete, I’m just taking a short break. So here I am… And while waiting to observe for &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.earthhour.org/home/"&gt;Earth Hour&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; from my office, updating my blog with nothingness isn’t a bad idea after all… Anyway, just wishing all of you a happy and restful weekend. Enjoy this song, &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;"Kau Pergi Tanpa Pesan"&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; from my all-time favorite Malaysian artiste, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Datuk Sharifah Aini&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Take care…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-8774240379934540887?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/8774240379934540887/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=8774240379934540887&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8774240379934540887'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8774240379934540887'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/03/empty-weekend.html' title='Empty Weekend'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Sc30G5mDQGI/AAAAAAAACP0/hZQ-r5qoFf8/s72-c/driedmaple.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2079147962117696906</id><published>2009-03-23T00:35:00.004+08:00</published><updated>2009-03-23T19:54:52.012+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='blogger'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='anniversary'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='bila pena menari'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Amir Yusuf'/><title type='text'>Sekalung Budi</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/ScZj8SzEwGI/AAAAAAAACPs/2B1VP-S5cy0/s1600-h/thank_you_card_casual_flower.png"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 210px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5316046297646809186" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/ScZj8SzEwGI/AAAAAAAACPs/2B1VP-S5cy0/s320/thank_you_card_casual_flower.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Sumbangan untuk khairat Allahyarham anakanda &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sudah pun ditutup seminggu yang lalu. Dari apa yang disampaikan di lamannya oleh teman blogger, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.bluehikari.com/"&gt;Rudy&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, yang bertanggungjawab menguruskan sumbangan tersebut, Alhamdulillah, sejumlah wang telah dikumpul dan disampaikan kepada yang berhak. Berikut adalah petikan dari blog &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Rudy&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;strong&gt;* Saya ingin merakamkan jutaan terima kasih kepada para sahabat maya yang sudi menyumbang kepada tabung khairat Amir Yusuf. Jumlah kutipan keseluruhan ialah sebanyak RM2,710.00. Hanya Allah SWT yang dapat membalasi jasa baik kalian seluruhnya. Saya juga menyampaikan salam terima kasih daripada Ayahanda dan Bonda Amir Yusuf atas kebaikan kalian seluruhnya. Sumbangan tersebut akan saya hantar kepada Fajar melalui akaun bank beliau. Jazakallah!&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Sesungguhnya hanya Allah yang dapat membalas jasa baik semua yang telah menyumbang dalam apa bentuk sekali pun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;ii&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Tiga minggu yang sudah, aku diundang untuk makan tengahari di rumah teman blogger, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://haqahmad.blogspot.com/"&gt;Haq Ahmad&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Kebetulan hari tersebut merupakan cuti umum bersempena &lt;em&gt;&lt;strong&gt;Maulidur Rasul&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;. Selain aku, beberapa kenalan terdekat beliau turut dijemput. Sajian istimewa hari itu ialah briyani udang beserta beberapa lauk pauk dari air tangan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kak Yani&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, isteri &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Haq Ahmad&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Memang sedap masakannya. Tapi sayang kerana aku mengambil sejenis ubat yang dipreskripsi, maka selera aku sedikit terbantut. Jadi tidak dapat aku menikmati hidangan tengahari itu dalam erti kata sebenar. Selesai makan tengahari, sambil beramah tamah, kami dihidangkan dengan &lt;em&gt;triffle&lt;/em&gt; sebagai juadah pembasuh mulut. Aku pulang dengan rasa kekenyangan dan kesyukuran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terima kasih buat &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Haq Ahmad&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan keluarga atas undangan tersebut.Semoga dimudahkan dan dimurahkan rezeki oleh Allah S.W.T. Bak kata orang tua tua, terima kasih daun keladi, lain kali undang lagi. ;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;iii&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Di kesempatan ini aku juga mengambil peluang untuk mengucapkan jutaan terima kasih kepada semua pembaca yang sudi bertandang ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://x-xis.blogspot.com/"&gt;Bila Pena Menari&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Tanggal 14 Mac lepas, genap 3 tahun perjalanan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;BPM&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; di ruangan maya ini. Banyak kenangan manis tercatat dalam sejarah hidup. Begitu juga pahit maun yang terpalit. Terima kasih kerana sudi meluangkan masa malah berkongsi pendapat dan cerita anda di sini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entah di mana noktah dan penghujungnya. Selagi masih ada peluang dan ruang, aku berharap agar masih dapat berkongsi coretan di sini. Dan aku turut berharap agar blog ini masih lagi relevan sebagai medium yang menghubungkan aku dengan teman teman lain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekali lagi, terima kasih buat semua yang telah sudi meluangkan waktu anda untuk menjengah ke laman blog yang tidak seberapa ini. Wassalam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2079147962117696906?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2079147962117696906/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2079147962117696906&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2079147962117696906'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2079147962117696906'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/03/sekalung-budi.html' title='Sekalung Budi'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/ScZj8SzEwGI/AAAAAAAACPs/2B1VP-S5cy0/s72-c/thank_you_card_casual_flower.png' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-1130473893382400952</id><published>2009-03-10T13:25:00.008+08:00</published><updated>2009-03-23T00:41:44.209+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Amir Yusuf'/><title type='text'>Masih Ada Yang Sudi</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Salam buat semua yang singgah di ruangan maya ini. Sekadar berkongsi dan membantu apa yang diusahakan oleh seorang teman, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.bluehikari.com/"&gt;Rudy&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, demi membantu seorang sahabat. Dan ini bukannya diminta dari yang empunya diri. Hanya kami yang ingin membantu demi satu persahabatan. Tiada desakan atau paksaan. Hanya keikhlasan yang tulus hati sendiri. Hanya Allah yang dapat membalas jasa baik mereka yang berhati ikhlas dan sudi membantu kerana Allah. &lt;em&gt;Insya’Allah&lt;/em&gt;…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Bismillahirrahman nirrahim. Dengan rendah hati, saya mengambil inisiatif ini demi membantu sahabat kita yang sedang diduga Tuhan; Fajar sekeluarga. Kita sedia maklum, Anakanda &lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt; kembali ke rahmatullah pada hari Jumaat lepas dan disemadikan di Glasgow. Saya difahamkan perbelanjaan pengkebumian di Glasgow pada hujung minggu mencecah GBP1200 (Hari biasa GBP400). Justeru, bagi meringankan beban sahabat blog kita, Fajar, saya merayu sumbangan khairat daripada sahabat-sahabat sekalian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sumbangan kalian boleh dibuat melalui akaun Maybank saya &lt;span style="color:#ffff00;"&gt;162142951118&lt;/span&gt;. &lt;span style="color:#ff0000;"&gt;Sumbangan akan ditutup pada 16hb. Mac 2009 (Isnin) jam 11.59 malam&lt;/span&gt;. Semoga usaha kita yang kecil ini mendapat keredhaan Allah SWT.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;rujuk: &lt;a href="http://www.fajaril.net/blog"&gt;http://www.fajaril.net/blog&lt;/a&gt; dan &lt;a href="http://www.bluehikari.com/nikki/?p=637"&gt;http://www.bluehikari.com/nikki/?p=637&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-1130473893382400952?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/1130473893382400952/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=1130473893382400952&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1130473893382400952'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1130473893382400952'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/03/masih-ada-yang-sudi.html' title='Masih Ada Yang Sudi'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-1534102612669092819</id><published>2009-03-08T02:35:00.005+08:00</published><updated>2009-03-08T09:53:05.373+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='blogger'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='memories'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Amir Yusuf'/><title type='text'>Pemergian - In Memory Of ...</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SbK9PwBTwOI/AAAAAAAACPk/HOvISYS3gXA/s1600-h/alfatihahamiryusuf2x.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 270px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5310514988909314274" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SbK9PwBTwOI/AAAAAAAACPk/HOvISYS3gXA/s400/alfatihahamiryusuf2x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;strong&gt;6 Mac 2009&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lebih kurang 3:45 pagi, bunyi di handphone aku menandakan ada mesej baru diterima. Khabar dari bumi &lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Glasgow&lt;/span&gt;. Membaca kandungannya, hati disentap rasa gelisah. Selesai membalasnya, aku terbaring di katil sambil memujuk hati dan berdoa pada Allah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;Salam xis. Amir quite critical right now. Pray the best for him&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Sebenarnya beberapa hari sebelum itu aku sudah keresahan setelah membaca catatan di blog ayahnya. Tapi hati semakin tak tenang semenjak menerima mesej tadi. Apalagi panggilan dan mesej aku tidak berbalas. Berkali kali cuba memujuk hati dan membiar diri dilanda kesibukan kerja ofis.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malam itu, ketika sedang berbual dengan ibu aku di handphone, kedengaran bunyi menandakan ada mesej baru masuk. Waktu itu jam di handphone menunjukkan pukul 9:10 malam. Segera aku memilih untuk bercakap menerusi &lt;em&gt;"speaker phone mode"&lt;/em&gt; supaya aku dapat membaca &lt;em&gt;SMS&lt;/em&gt; itu. Tak semena mena, aku dilanda sebak. Nada suara bertukar sehingga ibu aku pun sedar dan bertanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;Salam. Amir Yusuf lebih disayangi dan kini pulang ke pangkuan-Nya jam 12.51 pm waktu Glasgow. Al Fatihah. Moga rohnya dicucuri rahmat sentiasa.&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Selesai menjelaskan kepadanya, aku segera mohon izin ibu aku untuk menamatkan perbualan kami. Di benak terbayang gambar gambar si kecil di hospital, sambil hati membingkiskan surah &lt;em&gt;Al Fatihah&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku segera mendial nombornya. Alhamdulillah, akhirnya berjawab. Terdengar suara sahabat aku, segera aku memberi salam. Dari getar bicaranya, aku turut rasakan getir yang bertandang di dirinya. Aku cuba menahan sebak agar tidak menambahkan sedih hatinya di sana. Sebaik menamat panggilan, hiba hati aku biarkan terzahir dengan linangan yang tak pernah diundang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;7 Mac 2009&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketika itu jam sudah pukul 8:30 pagi, dan aku sedang membaca coretan coretan yang pernah ditulis untuknya di blog ayahnya, mesej pertama untuk hari ini tiba di handphone aku. Mengamatinya, hati pula makin sayu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;Salam xis. Insya Allah amir yusuf akan dikebumikan di bumi glasgow pd esok hari. Doakan agar semuanya dipermudahkan&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Esok hari?&lt;/em&gt; Itu bermakna sekitar petang dan malam hari ini waktu Malaysia. Andai aku ada di sana saat ini, aku pasti turut mengiringi perjalanan akhir jasadnya sebelum disemadikan. Dan siapa pernah sangka, perjalanan pertamanya keluar dari bangunan hospital adalah perjalanan terakhirnya di dunia ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jam 11:45 malam, sedang aku cuba untuk mengarang &lt;em&gt;SMS&lt;/em&gt;, kedengaran bunyi handphone. Ada mesej baru. Sekali lagi khabar dari kejauhan untuk teman teman dan sanak saudara yang tidak dapat bersama sama di saat pengkebumian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;Alhamdulillah. Segala urusan pengebumian di sini telah pun selamat dan disempurnakan. Syukur, Allah permudahkan semuanya. Terima kasih atas doa. Moga Amir Yusuf dapat memberi syafaat utk kita semua dengan kasih syg yg pernah kita beri. Amin&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/blockquote&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, aku turut memanjat syukur kerana perjalanan akhir &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; di dunia ini sudah disempurnakan dan dipermudahkan. Sesungguhnya dari Allah dia datang, kepadaNya jua dia kembali. Begitu juga kita nanti...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;*************************************************************************************&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#ffff00;"&gt;Amir Yusuf&lt;br /&gt;2258, June 27, 2008 - 1251, March 6, 2009&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SbHOAmEiV-I/AAAAAAAACPU/iLVdhPHDIDM/s1600-h/ayah_amir.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 233px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5310251945261422562" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SbHOAmEiV-I/AAAAAAAACPU/iLVdhPHDIDM/s320/ayah_amir.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Apa yang aku coretkan bukan ratapan atau rintihan, bukan juga untuk mengundang rawan hati sesiapa terutama sahabat yang aku hormati, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.fajaril.net/"&gt;Fajar&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan ahli keluarganya. Namun maaf aku pohon jika itu terjadi. Yang tertera adalah cetus rasa aku sendiri setelah pemergian &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, anaknya. Cetus rasa yang lahir dari kerinduan. Walau tidak pernah mendampingi si kecil bernama &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, sebagai sahabat ayahnya, dan seperti mereka yang sering mengikuti perkembangan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; semasa hayatnya, tanpa sedar terasa dekatnya aku padanya. Hanya doa doa dapat aku sampaikan mengiring kepulangannya kepada Yang Maha Pengasih Lagi Maha Penyayang. Hanya coretan dan ingatan yang tinggal tentangnya. Seperti keluarganya, aku turut redha dan pasrah setulusnya pada takdir ini, melepaskan anakanda &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; ke satu tempat yang lebih baik. Semoga Allah mencucuri rahmat dan kasih sayangNya ke atas roh &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Amin...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Buat &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Fajar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan keluarga, semoga terus cekal menghadapi hari hari mendatang. Kalaulah dapat aku pinjamkan sisa sisa semangat yang ada di diri aku, pasti aku kirimkan buat kalian tanpa ragu. Tapi yang nyata, aku akan selalu mendoakan yang terbaik buat kalian sekeluarga. &lt;em&gt;Insya'Allah&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Pemergian – XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;(nukilan buat Allahyarham anakanda &lt;strong&gt;Amir Yusuf&lt;/strong&gt;)&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;i&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Guguran salju di Glasgow&lt;br /&gt;Jatuh kesayuan&lt;br /&gt;Bawa khabar duka&lt;br /&gt;Tentang kehidupan&lt;br /&gt;Beku segenap harapan&lt;br /&gt;Hati hati yang menunggu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Guguran salju di Glasgow&lt;br /&gt;Melambai kesayuan&lt;br /&gt;Mengiring pergi si anak&lt;br /&gt;Bawa derita panjang&lt;br /&gt;Menghadap Sang Pencipta&lt;br /&gt;Bahagialah dia dalam dakap kasih sayang Yang Satu&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;ii&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rindu&lt;br /&gt;Ke mana lagi tumpah&lt;br /&gt;Sekeliling mencari&lt;br /&gt;Tangisnya&lt;br /&gt;Aromanya&lt;br /&gt;Gerak gerinya&lt;br /&gt;Cuma ada kenangan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rindu&lt;br /&gt;Mengalir ke segenap saraf&lt;br /&gt;Menusuk tiap liang seni&lt;br /&gt;Tangisnya&lt;br /&gt;Aromanya&lt;br /&gt;Gerak gerinya&lt;br /&gt;Terpandang cuma bayangan&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="right"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;iii&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari jauh&lt;br /&gt;Sebuah cerita&lt;br /&gt;Pejuang kerdil&lt;br /&gt;Kental semangatnya&lt;br /&gt;Lapan purnama&lt;br /&gt;Bertarung gagah&lt;br /&gt;Demi nafas itu&lt;br /&gt;Masih di jasad&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari jauh&lt;br /&gt;Sebuah cerita&lt;br /&gt;Pejuang kerdil&lt;br /&gt;Kental semangatnya&lt;br /&gt;Ke akhir nafas&lt;br /&gt;Tewas bukan kalah&lt;br /&gt;Cuma sambut panggilan Tuhan&lt;br /&gt;Al fatihah&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;iv&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Telah sebati&lt;br /&gt;Nafasmu dan nafasku&lt;br /&gt;Mencoret cerita&lt;br /&gt;Di atmosfera hidup&lt;br /&gt;Biarpun seketika&lt;br /&gt;Adamu di sisi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Masih ada&lt;br /&gt;Kenanganmu dan kerinduanku&lt;br /&gt;Hangat di ingatan&lt;br /&gt;Tak akan pudar&lt;br /&gt;Walau beribu tahun mendatang&lt;br /&gt;Walau kau telah pulang padaNya&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: photo of baby Amir Yusuf and Fajar taken from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.fajaril.net/"&gt;Fajar&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;'s blog)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-1534102612669092819?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/1534102612669092819/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=1534102612669092819&amp;isPopup=true' title='11 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1534102612669092819'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1534102612669092819'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/03/pemergian-in-memory-of.html' title='Pemergian - In Memory Of ...'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SbK9PwBTwOI/AAAAAAAACPk/HOvISYS3gXA/s72-c/alfatihahamiryusuf2x.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>11</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-5847149729104574261</id><published>2009-03-06T21:49:00.016+08:00</published><updated>2009-03-07T10:00:55.432+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='blogger'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Amir Yusuf'/><title type='text'>Panggilan Tuhan - Al Fatihah</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SbFKl8GEDxI/AAAAAAAACPM/jDbnZvq9ZbU/s1600-h/alfatihahamiryusuf1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 267px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5310107451293699858" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SbFKl8GEDxI/AAAAAAAACPM/jDbnZvq9ZbU/s400/alfatihahamiryusuf1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;Ketika aku menaip entry ini, sudah hampir 34 minit berlalu sejak detik itu. Satu jasad kerdil telah terbaring lesu kaku. Sementara nyawa sudah terpisah. Setelah lapan bulan bertarung nyawa, berjuang untuk menerus hidup walau berdepan pelbagai ujian yang begitu berat. Tapi sudah tertulis olehNya, kembali jua si kecil yang dipinjamkan untuk sementara kepada ayahnya, ibunya dan kakaknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kepada para pembaca yang pernah singgah ke blog sahabat aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.fajaril.net/"&gt;Fajar&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, mungkin pernah terbaca mengenai anak kecilnya yang terlantar di hospital akibat pelbagai komplikasi dalaman semenjak dilahirkan. Malah di sini, aku pernah beberapa kali mencoretkan rasa dari hati kecil terhadap seorang anak yang begitu istimewa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kini, saat ini… anak yang bernama &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; telah pun pulang menghadap Penciptanya, tepat jam 12:51 tengahari, waktu &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Glasgow&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, atau 8:51 malam waktu &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Malaysia&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Sesungguhnya, aku turut merasai kehilangannya. Sesungguhnya, aku jua pasti akan merinduinya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Waktu ini, sebagaimana aku dikhabarkan oleh &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Fajar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, urusan pengkebumian sedang diuruskan, dan menanti keputusan samada Allahyarham anakanda &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; akan disemadikan di bumi &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Glasgow&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, atau diterbangkan pulang ke tanahair untuk dikebumikan di sini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Buat sahabatku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Fajar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, isterinya &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Anis&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan anaknya &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Najwa&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, salam takziah dari aku dan keluarga buat kalian. Dari getar bicara &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Fajar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; semasa perbualan kami menerusi telefon sebentar tadi, aku sebenarnya turut merasa getir di hatinya setelah pemergian &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Aku tahu kalian redha pada hakikat dan suratan ini. Bersabarlah. Sesungguhnya, Allah lebih mengetahui apa yang terbaik buat &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SbEsmfPOcZI/AAAAAAAACPE/VRmsCdz_FyM/s1600-h/amiryusuf.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5310074475378536850" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SbEsmfPOcZI/AAAAAAAACPE/VRmsCdz_FyM/s320/amiryusuf.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Buat &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, semoga di Syurga tempatmu, amin... Al-fatihah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;p/s: maaf jika ada antara ayat ayat di atas seperti bercelaru. Aku sebenarnya tak dapat tahan air mata dari mengalir waktu ini…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: photo of Amir Yusuf in the hospital taken from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.fajaril.net/"&gt;Fajar'&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;s blog)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-5847149729104574261?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/5847149729104574261/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=5847149729104574261&amp;isPopup=true' title='10 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5847149729104574261'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5847149729104574261'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/03/panggilan-tuhan-al-fatihah.html' title='Panggilan Tuhan - Al Fatihah'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SbFKl8GEDxI/AAAAAAAACPM/jDbnZvq9ZbU/s72-c/alfatihahamiryusuf1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>10</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-5370490272559445957</id><published>2009-03-01T16:45:00.002+08:00</published><updated>2009-03-01T18:55:09.000+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Putrajaya Waterfront'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='outing'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Putrajaya'/><title type='text'>I Choose Life</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapIv4DGJgI/AAAAAAAACO0/0LOC8prOJfU/s1600-h/IMG00366x1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5308135098145973762" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapIv4DGJgI/AAAAAAAACO0/0LOC8prOJfU/s320/IMG00366x1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Hidup tak pernah sunyi dari masalah dan ujian. Ke mana dan di mana saja kita, pasti kedua duanya datang tanpa diundang. Ada yang perlu diselesai, kita hadapi semampunya dengan kudrat, akal dan jiwa yang tenang dan waras. Ada yang mungkin tidak perlu dilayan, terutama bila melibatkan pihak luar, kita biar dan jauhkan. Sayangnya mereka itu diberi akal tapi berfikir dengan isi kesumat busuk yang berkumpul di usus. Maka, sebaiknya dan seharusnya kita teruskan kehidupan kita dengan cara sendiri tanpa pedulikan mereka. Hidup kita, kita yang bertanggungjawab tentukan hala tujunya. Apa yang mendatang dan menguji dalam hidup, kita belajar darinya. Kalau baik, jadilah teladan. Kalau buruk seburuk rupanya, jadilah sempadan kerana itu najis dan sampah hidup.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapHhXBRYjI/AAAAAAAACOE/pM_A6yqks4o/s1600-h/IMG00349x1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5308133749250155058" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapHhXBRYjI/AAAAAAAACOE/pM_A6yqks4o/s320/IMG00349x1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Berbalik kepada hidup, di depan kita terlalu banyak peluang dan jalan jalan yang terbentang. Terpulang kepada kita untuk memilih - bagaimana dan apa yang dapat mengisi usia dan hari hari kita. Panas atau hujan, itu lumrah alam. Senyum dan tangis, itu adat kita bernama manusia. Dan pada aku kini, aku memilih untuk berpegang pada ayat ini sebagai moto hidup – &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;“I Choose To Stand When Standing Isn’t Easy”&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;. Itu adalah antara ungkapan yang begitu mendalam maksudnya pada aku, dan dipetik dari filem &lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Street Fighter – The Legend of Chun-li&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SappUNPulcI/AAAAAAAACO8/uBHvYPELw-w/s1600-h/IMG00350x1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5308170906683479490" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SappUNPulcI/AAAAAAAACO8/uBHvYPELw-w/s320/IMG00350x1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Mengisi hari hari aku selepas seminggu berdepan dengan tekanan di tempat kerja, aku memilih untuk berehat di rumah kerana rumahku, syurgaku. Sepanjang pagi Sabtu semalam, selepas bangun dari tidur, aku mengemas rumah. Membersihkan apa yang patut walaupun sebenarnya ibu aku sudah kemaskan sebelum dia pulang beberapa hari sebelum itu. Sekurang kurangnya dapat mengisi masa dan melupakan rasa sunyi setelah ahli keluarga aku pulang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam sibuk mengemas, aku terima &lt;em&gt;SMS&lt;/em&gt; dari &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; bertanyakan khabar. Selepas beberapa kali berbalas &lt;em&gt;SMS&lt;/em&gt;, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; mengajak aku keluar. Mulanya aku bercadang untuk minum sambil berborak dengannya di mana mana kafe. Tapi &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; mempunya idea yang lain. Katanya mahu ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sunway Lagoon&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; bersukaria. Tidak membantah, aku mengiyakan. Beberapa minit selepas itu, dia batalkan rancangan ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sunway Lagoon&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, sebaliknya bertanyakan dua pilihan, samada mahu ke karaoke, atau berkayak. Pada aku sudah tentulah berkayak. Tak perlulah aku melalak kerana sememangnya pitching dan suara aku bukan saja ke laut, malah melepasi dan terawang di angkasaraya. Lantas aku menelefon &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Said&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, seorang lagi teman rapat aku dan sememangnya kaki berkayak, bertanyakan tempat berkayak di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Putrajaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapHhSHCewI/AAAAAAAACOU/9tELtNKjk5A/s1600-h/IMG00355x1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5308133747932166914" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapHhSHCewI/AAAAAAAACOU/9tELtNKjk5A/s320/IMG00355x1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Lebih kurang jam 4 petang, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sampai ke rumah aku. Setelah memarkir keretanya di dalam kawasan rumah aku, kami bertolak dengan kereta aku. Sambil berbual bual, kami melayan lagu lagu dari album CD yang menjadi dibawa oleh &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Lebih kurang 15 minit kemudian, kami sampai di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kelab Tasik Putrajaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Dari parkir kami ke kelab. Sepatutnya kami mesti mendaftar dulu. Tetapi kebetulan petugas di kaunter tidak ada di kaunter pendaftaran, kami terus menuju ke dewan bawah untuk mengambil kayak sambil dibantu petugas di situ. Kami memilih untuk menaiki kayak untuk dua orang. Jadi bolehlah kami berborak sambil berdayung. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang tidak pernah berkayak duduk di depan, dan aku pula di belakang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah hampir setengah jam berdayung, mengelilingi sebahagian &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Tasik Putrajaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, aku mula terperasan air di tempat aku duduk semakin banyak. Bertambah panik bila aku terlihat air semakin memasuki dari dua lubang di mana tempat aku melunjurkan kaki. Dalam panik, sempat juga kami tergelak dan bergurau mengenangkan apa yang berlaku dan mungkin berlaku sambil berdayung ke tepian jeti. &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bermuda&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; kami kuyup seperti baru keluar dari kolam renang. Nasib baik handphone kami yang tersimpan di poket tidak rosak. Petugas kelab yang kebetulan berada di jeti itu mengesahkan kayak kami bocor. Rasa lega singgah sebab dapat mengelak dari kejadian yang tak diingini. Kalau tidak, pasti dari acara berkayak, kami terpaksa berenang merentas &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Tasik Putrajaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapHhrgGrQI/AAAAAAAACOc/DNLQNadwc8E/s1600-h/IMG00360x1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5308133754748185858" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapHhrgGrQI/AAAAAAAACOc/DNLQNadwc8E/s320/IMG00360x1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Tidak mahu membuang masa, kami menukar kayak tersebut. Kali ini kami memilih untuk berkayak secara solo. Apalagi, kami berdua berlumba mendayung kayak untuk sampai ke seberang tasik. Setelah penat, kami berehat di dalam kayak masing masing di tengah tengah tasik sambil membiarnya hanyut dibawa arus ombak ombak kecil tasik. Sambil itu, kami berbual melepaskan kebosanan yang ada dalam diri masing masing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hampir 2 jam berkayak dan berehat di tengah tasik, kami kembali ke jeti. Kebetulan hujan mula merintik. Setelah menyimpan kayak di tempat sepatutnya, kami bergegas untuk menyalin pakaian kerana &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bermuda&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; kami masih basah. Malangnya kami berdua terlupa. Aku terlupa membawa tuala. Cuma baju dan &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bermuda&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; gentian. Manakala &lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt; tertukar beg. Yang dibawanya beg kasut. Jadi, hanya aku yang berganti pakaian, manakala &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; terpaksa menahan diri memakai seluar yang basah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapIv25yiBI/AAAAAAAACOs/4kwAZFlbAac/s1600-h/IMG00365x1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5308135097838503954" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapIv25yiBI/AAAAAAAACOs/4kwAZFlbAac/s320/IMG00365x1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Pun begitu, kami tidak pulang segera. Kami menghabiskan masa di kelab dengan mengisi perut untuk makan malam walaupun masih awal. Selepas beberapa ketika baru kami bertolak pulang. Sampai di rumah aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; segera mandi dan bersolat sebelum ke tempat kerja kerana malam itu, dia harus berkerja. Manakala, aku terpaksa ke klinik kerana sakit belakang yang masih belum hilang sejak 2 minggu lepas. Akibatnya, aku terpaksa membatal temujanji pada malam itu dengan seorang lagi teman yang juga rakan blogger yang kebetulan pulang ke rumah keluarganya di sini. Harapnya dia dapat memahami. Tapi insya’allah, di lain kesempatan kita bersua.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapHhqMlASI/AAAAAAAACOk/Wia6UEnVHOQ/s1600-h/IMG00363x1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5308133754397851938" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapHhqMlASI/AAAAAAAACOk/Wia6UEnVHOQ/s320/IMG00363x1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah, tanpa diganggu permasalahan yang tak sepatutnya, aku dapat juga menikmat hari hari aku dengan cara sendiri. Dan tentunya dengan teman teman rapat yang memahami. Dan semestinya hari hari begini akan terus dikenang dan menjadi sebahagian kenangan indah dalam hidup. Dan aku percaya kalian pun begitu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-5370490272559445957?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/5370490272559445957/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=5370490272559445957&amp;isPopup=true' title='13 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5370490272559445957'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5370490272559445957'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/03/i-choose-life.html' title='I Choose Life'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SapIv4DGJgI/AAAAAAAACO0/0LOC8prOJfU/s72-c/IMG00366x1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>13</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-1080187490950060489</id><published>2009-02-26T23:40:00.003+08:00</published><updated>2009-02-27T00:07:06.781+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><title type='text'>Facebook Me?</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Saa0XgdBGwI/AAAAAAAACN8/jW9m3ZICzmA/s1600-h/0504_empty_room_.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5307127526844340994" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Saa0XgdBGwI/AAAAAAAACN8/jW9m3ZICzmA/s320/0504_empty_room_.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Recently, a friend of mine told me he accidently discovered me in &lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Facebook&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;. That’s really a big surprise to me to know that I actually had a profile in Facebook when I never have registered myself there. So, with the link to that profile provided by my friend, I actually found me there. But frankly speaking, it’s &lt;strong&gt;NOT&lt;/strong&gt; me. Yes, the picture was mine, but the profile &lt;strong&gt;ISN’T&lt;/strong&gt;. God, I really don’t understand some people creating an online profile for them but posting someone else’s picture. Are they just not proud with the way they look like? Or are they creating a profile just to deceive others? Or are they just creating it for some bad intention? God knows. But then, thanks to my friend for helping me with this issue. I no longer see my face there.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anyway, speaking of this lifestyle social network, I must say I have been receiving so many notifications from friends and some unknowns inviting to join &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Facebook, Friendster, MySpace, WAYN&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; and a few other social network sites. Thank you for the invite! But honestly, I am not interested in having any at the moment. I don’t think I have the luxury of spending my time on any of those. Not that I don’t want to keep in touch with old friends and let alone new ones. It’s just that I don’t think it’s necessary for me to have it at the moment. What’s the point of having it, yet I don’t get to keep in constant touch with them. And what’s the point of making new friends when the old ones left unnoticed. And in my case, I’m doing the best possible to keep in touch with my existing friends in my own way, and within my own capacity and time.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;But again, that doesn’t mean I am not going to have a profile in any of those networking sites someday. Who knows in future, I might have one. Hmm… so, let's talk about love now...!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Credit: picture taken from &lt;a href="http://www.sarahrosa.com/photography/"&gt;Sarahrosa.Com&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-1080187490950060489?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/1080187490950060489/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=1080187490950060489&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1080187490950060489'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1080187490950060489'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/02/facebook-me.html' title='Facebook Me?'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/Saa0XgdBGwI/AAAAAAAACN8/jW9m3ZICzmA/s72-c/0504_empty_room_.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-5909621190300866393</id><published>2009-02-19T08:20:00.003+08:00</published><updated>2009-02-19T08:29:30.726+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='family'/><title type='text'>Bila Sampai...</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SZynBttiQOI/AAAAAAAACN0/l2jqqoLqP_8/s1600-h/alfatihah.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5304298109027893474" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SZynBttiQOI/AAAAAAAACN0/l2jqqoLqP_8/s320/alfatihah.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Sudah genap seminggu, salah seorang sepupu aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Abang Ji&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, meninggal dunia akibat sakit jantung. Waktu itu hampir tengah malam bila aku terima panggilan dari adik aku untuk menyampaikan khabar duka keluarga besar kami. Arwah ketika itu berusia 47 tahun. Dari apa yang aku diberitahu, beberapa jam sebelum arwah menghembus nafas terakhirnya, dia baru saja sampai dari Kuala Lumpur. Sesudah pulang ke rumahnya, arwah terus ke rumah makcik kami yang kebetulan mengadakan kenduri kesyukuran. Di sana, selain berjumpa makcik kami, arwah juga berkesempatan bertemu ayah dan ibu aku. Tiada tanda tanda yang pelik pada arwah ketika itu, melainkan wajahnya kelihatan penat dan lesu. Tapi itu mungkin kerana perjalanan pulang yang sangat jauh ke Kota Bharu dari Kuala Lumpur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi khabarnya malam itu arwah mengadu sakit dada. Kerana sangkakan itu sakit biasa, isterinya menasihati dia berehat, sambil menyapu minyak angin ke dadanya. Arwah terlelap setelah beberapa ketika. Ketika isterinya cuba mengejutkan dia, dia hanya terdiam tanpa sebarang tindak balas. Wajah arwah kelihatan lain dari biasa. Kerana bimbang, isterinya terus menghubungi ambulans. Tapi semuanya sudah terlambat. Arwah sudah pun terti&lt;img class="gl_photo" alt="Add Image" src="http://www.blogger.com/img/blank.gif" border="0" /&gt;dur untuk selamanya. Matanya tertutup tidak terbuka lagi. Semuanya begitu pantas berlalu dan kini arwah telah pun pulang ke rahmatullah mengadap Tuhan yang satu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku hanya mampu mengirimkan al-Fatihah kepada arwah, dan mendoakan yang terbaik buatnya di alam sana. Semoga Tuhan menempatkan dia di kalangan mereka yang beriman dan mendapat rahmat dan keberkatan. Amin…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pemergian arwah dan juga datuk kepada sahabat baik aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang meninggal beberapa hari selepas arwah sepupu aku, sedikit sebanyak meninggalkan kesan kepada aku. Bukan apa, tiba tiba aku teringat diri aku yang masih jahil. Terfikir bagaimana kalau &lt;em&gt;“masa”&lt;/em&gt; aku sudah sampai, sedangkan amalan dan ibadah aku tidak mencukupi malah buruk sekali. Bagaimana pula kalau saat itu mati aku hanya memikul beban beban dosa? Bagaimana seksaan yang harus aku terima sebagai balasan sewajarnya? Aku hanya mampu tergamam. &lt;em&gt;&lt;strong&gt;Na’uzubillah&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from &lt;a href="http://ahmadzaki.files.wordpress.com/"&gt;&lt;strong&gt;Ahmad Zaki&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;'s blog)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-5909621190300866393?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/5909621190300866393/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=5909621190300866393&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5909621190300866393'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5909621190300866393'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/02/bila-sampai.html' title='Bila Sampai...'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SZynBttiQOI/AAAAAAAACN0/l2jqqoLqP_8/s72-c/alfatihah.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-3189824259171346593</id><published>2009-02-10T12:00:00.000+08:00</published><updated>2009-02-10T12:15:51.311+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='outing'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><title type='text'>Aku, Wan &amp; Zahar</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SZD-WWxAhsI/AAAAAAAACNE/YC1NQXpALC0/s1600-h/IMG00201x.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5301016421436786370" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SZD-WWxAhsI/AAAAAAAACNE/YC1NQXpALC0/s320/IMG00201x.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Tiada sebarang perancangan khusus untuk aku habiskan cuti panjang sempena Thaipusam melainkan hanya berehat di rumah. Dapatlah aku mengemas rumah dan mencuci pakaian selain menyambung tidur. Mana tidaknya, rasa mengantuk hari sebelumnya belum hilang disebabkan aku terpaksa berkerja sehingga jam 3 pagi sebelum pulang ke rumah dan kembali semula ke ofis 5 jam kemudiannya. Cuma itu yang aku fikirkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi semalam selesai menjamah sedikit juadah pagi, aku terus ke laman rumah untuk menanam semula beberapa pokok renek ke sudut lain. Cuaca yang mendung pagi itu seakan nikmat untuk aku melakukan kerja kerja di luar rumah. Bermula dengan memangkas pokok pokok tertentu, aku kemudiannya terpaksa mencangkul bagi mencabut pokok pokok renek. Disebabkan akarnya yang banyak dan kuat, berhempas pulas aku cuba mencabutnya agar pokok tersebut tidak patah. Sampaikan kedua dua belah tangan aku merasa sakitnya selepas itu. Bila sudah dapat dicabut, aku segera menanamnya di tempat lain. Namun, disebabkan cuaca kembali panas, aku terpaksa berhenti dari kerja kerja berkebun. Mungkin petang aku dapat menyambung lagi. Lagipun pokok pokok sudah ditanam. Cuma tinggalnya membaja dan memotong rumput.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selang beberapa jam selepas itu, aku terima panggilan dari Wan, mengajak aku untuk berkelah katanya. Selain aku, Zahar turut serta. Setelah memikir tempat untuk dituju, kami memutus untuk ke Morib. Lagipun Zahar terlalu mengidam untuk makan ikan bakar, dan Wan pula kepingin untuk menikmati durian. Lebih kurang setengah jam kemudian, Wan dan Zahar datang menjemput aku di rumah. Dari rumah aku, kami terus ke Morib melalui Bandar Enstek dan Sepang sebelum sampai ke Morib. Di pertengahan jalan, kami berhenti untuk membeli durian. Nasib aku baik sebab aku sudah pun mengambil pil untuk menahan mabuk. Kalau tidak, pasti aku pening dan termuntah dalam perjalanan ke Morib. Bukan apa, bau durian di dalam kereta begitu kuat. Aku yang sememangnya tidak pernah menggemari durian terpaksa menahan diri dengan aroma durian yang begitu menusuk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sampai di Morib, kami segera bergegas ke medan selera yang menghadap Selat Melaka. Alhamdulillah, cuaca tidak pula begitu panas, dan angin laut seperti menyejukkan. Seperti yang diidam, dapat juga Zahar merasa ikan bakar. Di samping ikan bakar, kami turut memesan kerang bakar, sotong goreng tepung dan kangkung belacan. Itulah menu kami untuk makan tengahari. Selesai menjamu selera, kami berehat rehat di sana sambil berborak mengenai hidup masing masing. &lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SZD-mLp96QI/AAAAAAAACNM/mcnutDTVwOo/s1600-h/IMG00309x.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5301016693332371714" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SZD-mLp96QI/AAAAAAAACNM/mcnutDTVwOo/s320/IMG00309x.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sayangnya kami tidak dapat untuk bermain layang layang di sana kerana terpaksa pulang awal. Lagipun Wan terpaksa kerja sebelah malamnya. Sebelum pulang, kami sempat singgah di masjid berhampiran untuk menunaikan solat kami.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebenarnya jarang sekali kami dapat meluangkan masa beriadah bersama disebabkan komitmen masing masing. Tapi semalam adalah di antara hari hari yang kami bertiga dapat habiskan masa bersama. Dan untuk aktiviti seterusnya, kami bercadang untuk pergi berkelah lagi. Tapi bukan di pantai. Dan semestinya kami sendiri yang menyediakan juadah kami. Tapi bila dan di mana, masih belum lagi diputuskan. Yang pasti kami harus mencari masa untuk dihabiskan bersama sama tanpa dibatasi atau terikat dengan komitmen kerja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-3189824259171346593?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/3189824259171346593/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=3189824259171346593&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3189824259171346593'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3189824259171346593'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/02/aku-wan-zahar.html' title='Aku, Wan &amp; Zahar'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SZD-WWxAhsI/AAAAAAAACNE/YC1NQXpALC0/s72-c/IMG00201x.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-1366959698236017987</id><published>2009-02-07T16:18:00.004+08:00</published><updated>2009-02-07T16:29:40.074+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='birthday'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='family'/><title type='text'>1-Sweet Year Old</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SY1EfA1nmnI/AAAAAAAACM0/xcF5XLmhqPk/s1600-h/mikaeldarwishbday.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 249px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5299967636076468850" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SY1EfA1nmnI/AAAAAAAACM0/xcF5XLmhqPk/s320/mikaeldarwishbday.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Happy Birthday to one of my favorite boys, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Mikael Darwish&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, who has just turned 1 year today. Lots of love to you….&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SY1EfNCRqnI/AAAAAAAACM8/t_M69uwFdfc/s1600-h/280920082821x.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 303px; DISPLAY: block; HEIGHT: 250px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5299967639350782578" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SY1EfNCRqnI/AAAAAAAACM8/t_M69uwFdfc/s320/280920082821x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-1366959698236017987?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/1366959698236017987/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=1366959698236017987&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1366959698236017987'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1366959698236017987'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/02/1-sweet-year-old.html' title='1-Sweet Year Old'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SY1EfA1nmnI/AAAAAAAACM0/xcF5XLmhqPk/s72-c/mikaeldarwishbday.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-142707757807788863</id><published>2009-02-03T23:50:00.000+08:00</published><updated>2009-02-03T23:57:40.575+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='blogger'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='pantun'/><title type='text'>Sabtu Itu</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SYhm1WVVRPI/AAAAAAAACMs/BcY14CjlcSc/s1600-h/2217222982_d73b88c60f.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5298598028315542770" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SYhm1WVVRPI/AAAAAAAACMs/BcY14CjlcSc/s320/2217222982_d73b88c60f.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Mungkin sudah namanya rezeki untuk aku berkunjung ke rumah seorang teman yang juga salah seorang blogger. Siapa lagi kalau bukan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://smartcute.blogspot.com/"&gt;SmartCute&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Sebenarnya aku diundang rumah barunya di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bukit Katil, Melaka&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sempena majlis kenduri doa selamat sempena memasuki atau berpindah ke rumah baru tersebut. Tidak silap, 2 minggu sebelum itu, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;SmartCute&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sudah mengutuskan email bagi mengundang aku. Tapi aku tidak dapat memberi kata putus samada dapat memenuhi undangan tersebut atau tidak kerana menurut kalendar kerja aku, sepatutnya pada tarikh majlis beliau aku sudah berada di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bangkok&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Disebabkan ada beberapa perkara tertangguh, pemergian aku ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bangkok&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; juga terpaksa ditunda ke satu tarikh yang lain. Sehari sebelum majlisnya, aku menelefon &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;SmartCute&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sekadar menyatakan yang aku akan turun ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Melaka&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; untuk majlisnya. Disebabkan adik aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, berada di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kota Kinabalu&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; untuk urusan kerja dan peribadi, aku mengajak teman baik aku &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; untuk menemani aku ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Melaka&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Bukan apa, sebenarnya aku bimbang aku akan mengantuk semasa perjalanan pulang dari &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Melaka&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Maklum saja, aku mudah termengantuk selepas makan. Disebabkan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; terpaksa ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Temerloh&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; untuk menghadiri kenduri di rumah kakaknya, aku cuma ditemani &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seperti yang dijanjikan, pada Sabtu lepas, selepas solat &lt;em&gt;Zohor&lt;/em&gt; aku bertolak dari rumah untuk mengambil Wan. Dalam perjalanan menuju ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Melaka&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, hujan begitu lebat. Cuma selepas melepasi sempadan &lt;em&gt;Selangor/Negri Sembilan&lt;/em&gt;, hujan mula reda. Lega rasa. Bukan apa, aku cuma bimbang bila memandu di lebuhraya terutama ketika hujan. Maklumlah, jalan licin dan semua pemandu seperti berlumba antara satu sama lain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Untuk menghilangkan rasa bosan, sepanjang perjalanan aku dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; tidak henti henti berbual. Dari isu semasa ke isu peribadi. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang dulu aku sangka pendiam rupanya seperti bertih jagung. Ada saja persoalan yang hendak diutarakan. Kerana seronok berbual, aku terlepas simpang keluar ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ayer Keroh&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Aku cuma menyedarinya bila ternampak papan tanda sempadan &lt;em&gt;Negeri Johor&lt;/em&gt;. Terpaksa aku berpatah balik setelah mengambil susur keluar ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Tangkak&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sebelum masuk ke lebuhraya semula. Pun begitu, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; masih rancak bercerita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari susur keluar &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ayer Keroh&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, perjalanan ke rumah &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;SmartCute&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; mengambil masa 30 minit. Rupanya jalan ke rumahnya melintasi kawasan perumahan di mana ipar sepupu aku tinggal. Bila sampai di kawasan perumahan baru di mana &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;SmartCute&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; tinggal, aku terpaksa menunggunya menjemput aku kerana jalan ke rumahnya agak ke dalam dan mengelirukan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila tiba di rumahnya, tetamu sudah berkurangan. Jadi dapatlah aku dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; menikmati juadah tanpa rasa bersalah kalau pun terambil banyak. Di situ, dapat juga aku bertemu bakal suri &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;SmartCute&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;TunangCute&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. &lt;em&gt;(Sorry, terlupa nama dia)&lt;/em&gt;. Tak sangka, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;TunangCute&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; pun turut membaca &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bila Pena Menari&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Selain itu, dapat juga aku bersua pandang dengan ahli keluarga &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;SmartCute&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam perjalanan pulang, aku mengambil kesempatan untuk memandu di sekitar &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bandaraya Melaka&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Itulah pertama kali aku ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Melaka&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dalam masa 2 tahun. Kebetulan, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sendiri tidak pernah sampai ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bandaraya Melaka&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Lebih kurang sejam berpusing pusing sekitar &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bandaraya Bersejarah&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; itu, kami terus berangkat pulang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rancangan awal kami untuk menonton wayang bersama. Tetapi disebabkan kami berdua kepenatan, terpaksa dibatalkan agenda tersebut. Sebelum menghantar &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; pulang, kami singgah di sebuah &lt;em&gt;kopitiam&lt;/em&gt; berdekatan untuk makan malam. Aku langsung pulang ke rumah selepas menghantar &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; pulang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terima kasih &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;SmartCute&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; kerana sudi menjemput. &lt;em&gt;Insya’Allah&lt;/em&gt;, tanggal 23 Mei nanti kalau berkesempatan, pasti berkunjung juga. Cuma kali ini kalau bukan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, mungkin bersama orang dari benua yang jauh kalau kedatangannya bertepatan dengan majlis itu nanti. Buat &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, juga terima kasih kerana sering menemani. Nanti kita bercerita lagi, ya?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Dari Melaka pergi Palembang&lt;br /&gt;Perahu dagang sarat muatan&lt;br /&gt;Dari mata jelas terpandang&lt;br /&gt;Budimu tuan terpahat di ingatan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gelang berhias permata delima&lt;br /&gt;Delima asli warnanya merah&lt;br /&gt;Undangan tuan hamba terima&lt;br /&gt;Tiada aral insya’allah&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/mattviews/"&gt;Mattviews&lt;/a&gt;' Flickr)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-142707757807788863?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/142707757807788863/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=142707757807788863&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/142707757807788863'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/142707757807788863'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/02/sabtu-itu.html' title='Sabtu Itu'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SYhm1WVVRPI/AAAAAAAACMs/BcY14CjlcSc/s72-c/2217222982_d73b88c60f.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-4593535522739828703</id><published>2009-02-01T13:00:00.002+08:00</published><updated>2009-02-01T15:08:20.991+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='blogger'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lyric'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Amir Yusuf'/><title type='text'>Meniti Suratan</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SYUqxmDjzQI/AAAAAAAACMk/JU3u8LU1p2w/s1600-h/amir_nafas1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 233px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5297687568188689666" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SYUqxmDjzQI/AAAAAAAACMk/JU3u8LU1p2w/s320/amir_nafas1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Bagaimana rasanya bila pilihan yang diberi adalah antara hidup dan mati. Hidup tapi dilingkari wayar dan tiub dari mesin sokongan. Mati hanya untuk mengakhiri penderitaan itu. Bagaimana kalau pilihan yang harus dibuat adalah untuk insan tersayang yang terlantar di wad sekian lama. Bagaimana pula kalau yang tersayang itu adalah darah daging sendiri. Dan bagaimana pula kalau darah daging itu adalah si kecil yang baru seketika celiknya untuk mengenal dunia ini. Terlalu sukar!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malah pada aku yang tidak ada pertalian darah, bertemu jauh sekali, terasa begitu berat untuk memikirkan hal sebegitu rupa. Dan sesekali aku memikirkan, aku sendiri turut sebak dan tanpa dipaksa, airmata turut mengalir. Dan itu adalah aku. Bagaimana pula mereka yang berhak? Terasa begitu mencabar sekali apa yang mereka harungi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku tahu harapan aku terlalu besar, tapi tidak setanding besarnya harapan ayah bondanya untuk anak kesayangan segera sembuh. Aku pun rasa pilu, tapi mungkin tidak sehebat pilunya hati ayah bondanya melihat anak kesayangan terlantar tak berdaya. Entah kenapa inilah takdirnya buat si kecil yang bernama &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Hanya Allah yang ada jawapannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekali lagi &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; terpaksa melalui pembedahan yang cuma untuk memberi bantuan dan sokongan sementara kepadanya. Entah sudah berapa kali badan kecilnya disentuh pisau bedah, entah berapa kali urat urat kecilnya ditusuk jarum jarum halus, entah berapa kali hidungnya dan mulutnya dijolok tiub tiub. Entah berapa kali semuanya. Dan entah untuk berapa kali lagi sebelum &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sembuh sepenuhnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cukup hanya pada gambar gambarnya. Aku yang melihat rasa bagai disiat siat kesabaran hati, harapan bagai dicarik carik. Tidak tergambar betapa terseksanya &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; berdepan dengan situasi begini. Begitu menduga sekali. Tapi bagi ayah dan ibunya, impak yang dirasakan pasti lebih hebat. Tapi aku tahu dan yakin mereka cekal menempuhnya demi anakanda tercinta. Apa lagi yang dapat dikatakan bila tangis dan pilu sudah sebati dalam hidup mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ketika hari pembedahan, umur &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; genap 7 bulan. Ketika si kecil yang lain cuba belajar untuk berinsut dan mungkin merangkak, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; hanya mampu terlantar. Ketika ibubapa yang lain riang bermain dengan anaknya, temanku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.fajaril.net/"&gt;Fajar&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan isteri hanya mampu melihat &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dibawa masuk dan keluar dari satu wad ke bilik pembedahan. Itulah “tempat permainan” buat &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; selama ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebenarnya aku sudah tidak mampu meneruskan ayat ayat berikutnya. Mata aku kabur berkaca saat ini. Dan aku biar satu persatu butir airmata mengalir jatuh. Apalah daya aku untuk menolong. Hanya doa yang dapat dan selalu aku titipkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Buat temanku &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Fajar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan isteri, untuk sekian kalinya, bersabarlah…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Ya Rahman - Opick&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allahu ya Rahman&lt;br /&gt;Allahu ya Rahman&lt;br /&gt;Allah.. Allah.. Allah.. Allah..&lt;br /&gt;Allahu ya Rahman&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berlalu waktu berlalu&lt;br /&gt;Sepi menghantar kembali padaMu&lt;br /&gt;Bersimpuh aku bersimpuh&lt;br /&gt;Dalam lelah hati memohon padaMu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di pintu kasihMu hati kan mengadu&lt;br /&gt;Di dalam gelapku memohon ampunMu&lt;br /&gt;Kasihani aku terangi jiwaku&lt;br /&gt;Sinari hidupku&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yang berharap belas kasih&lt;br /&gt;Yang berharap maaf untuk&lt;br /&gt;Segala salah dan dosa dari hitam di langkahku&lt;br /&gt;Semoga engkau beri&lt;br /&gt;Setitik cahaya terang&lt;br /&gt;Sebelum masa hilang dari pandangan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allahu ya Rahman&lt;br /&gt;Allahu ya Rahman&lt;br /&gt;Allah.. Allah.. Allah.. Allah..&lt;br /&gt;Allahu ya Rahman&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusof&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;'s picture taken from &lt;a href="http://www.fajaril.net/"&gt;Fajar&lt;/a&gt;’s blog)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-4593535522739828703?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/4593535522739828703/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=4593535522739828703&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4593535522739828703'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4593535522739828703'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/02/meniti-suratan.html' title='Meniti Suratan'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SYUqxmDjzQI/AAAAAAAACMk/JU3u8LU1p2w/s72-c/amir_nafas1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-3294739504723023141</id><published>2009-01-29T11:11:00.001+08:00</published><updated>2009-01-29T12:55:09.822+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><title type='text'>Life As I See It</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SYCAXTycZKI/AAAAAAAACMc/3X2EANa2LME/s1600-h/tlos.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5296374299724899490" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 185px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SYCAXTycZKI/AAAAAAAACMc/3X2EANa2LME/s320/tlos.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Another self penned poem to share. This was written right after I watched a Thai movie. It was a movie about life affair between 2 human beings, and among family members and friends. I was so moved by the storyline, and at some points, I could even feel as if I was part of the movie. Or maybe what I went through is almost the same as what this movie was all about.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As the Malay old saying goes, &lt;em&gt;“kawan ketika senang ramai, kawan ketika menangis belum tentu ada”&lt;/em&gt; (literally means it’s much easier to find friends during good times than during bad times”). And it’s true in today’s living. You might have encountered that moment when you felt like nobody was there for you especially when you’re not in a good state of life. Doesn’t it suck? But then, looking at its positive side, that’s when you can actually see the true color of people you befriend. That’s the time you can actually see how valuable you really are to them. But of course, it is not necessarily true to some people or in some circumstances. It’s all up to you to decide it.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Back to this movie, that’s basically what the message is all about. What would bind us all are true love, honesty and trust. If we have all these, life would flow much better and smoother.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Bila Aku Menangis – XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila aku menangis&lt;br /&gt;Siapakah dapat memahami&lt;br /&gt;Hiba tangis ini&lt;br /&gt;Atau gelora rasa&lt;br /&gt;Sang lelaki yang kecewa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila aku menangis&lt;br /&gt;Siapa bisa melihat&lt;br /&gt;Si air mata yang berlinang&lt;br /&gt;Atau riak duka&lt;br /&gt;Bila senyum melindungi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila aku menangis&lt;br /&gt;Adakah yang mendengar&lt;br /&gt;Sedu senduku&lt;br /&gt;Atau jeritan batin&lt;br /&gt;Manusia kerdil bernama aku&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila aku menangis&lt;br /&gt;Adakah tangan yang menghulur&lt;br /&gt;Memimpin aku pulang&lt;br /&gt;Mahupun memelukku&lt;br /&gt;Sekadar mereda gelisah&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila aku menangis&lt;br /&gt;Di mana tempat buatku&lt;br /&gt;Mengadu nasib yang tak seperti&lt;br /&gt;Atau menumpang kasih&lt;br /&gt;Masihkah ada yang sayang&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-3294739504723023141?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/3294739504723023141/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=3294739504723023141&amp;isPopup=true' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3294739504723023141'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3294739504723023141'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/01/life-as-i-see-it.html' title='Life As I See It'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SYCAXTycZKI/AAAAAAAACMc/3X2EANa2LME/s72-c/tlos.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-3451087862625889487</id><published>2009-01-28T12:46:00.005+08:00</published><updated>2009-01-28T13:28:48.070+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='recipe'/><title type='text'>Try This Out!!</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SX_q1X5toHI/AAAAAAAACMM/vSmb9EZmPBE/s1600-h/225_11322_molten_GCW.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5296209889481039986" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 225px; CURSOR: hand; HEIGHT: 225px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SX_q1X5toHI/AAAAAAAACMM/vSmb9EZmPBE/s320/225_11322_molten_GCW.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Last month when I was in my hometown, I had a chance to try out this recipe. Such a perfect dessert for hi-tea, when you don’t actually expect many people at your place. This recipe makes 8 cakes.. and since there were 4 of us at home at that time, each one could have 2 cakes. And seriously, I love this cake especially the taste of it. So, when you have time, try this one out!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SX_qkJK42OI/AAAAAAAACME/0jZ2eyHcrm8/s1600-h/271220083065.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5296209593468770530" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; CURSOR: hand; HEIGHT: 150px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SX_qkJK42OI/AAAAAAAACME/0jZ2eyHcrm8/s200/271220083065.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Molten Lava Chocolate Cake&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;8 ounces bittersweet chocolate coarsely chopped&lt;br /&gt;1 cup unsalted butter&lt;br /&gt;4 eggs&lt;br /&gt;4 egg yolks&lt;br /&gt;1/2 cup sugar&lt;br /&gt;1/4 teaspoon salt&lt;br /&gt;1/2 cup all purpose flour&lt;br /&gt;3/4 cup heavy cream whipped to soft peaks&lt;br /&gt;8 maraschino cherries with stems for garnish&lt;br /&gt;8 fresh mint sprigs for garnish&lt;br /&gt;8 (1/2 cup) ramekins (custard cups)&lt;br /&gt;butter for ramekins&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In a small saucepan over medium low heat melt chocolate and butter; stirring until smooth. Then remove from heat and cool.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In small mixing bowl combine 4 eggs, 4 egg yolks, sugar and salt beating on high speed for 5 minutes or until starting to thicken; stir in cooled chocolate mixture. Sift flour over batter and fold in to blend.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Spoon cake batter into eight 1/2-cup buttered custard cups. (At this point, cakes can be covered, refrigerated and baked the next day if desired). Remove from refrigerator at least 2 hours before baking to bring to room temperature.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Place cakes in oven and bake at 400° for 8 to 10 minutes. Remove from the oven, let rest 5 minutes. Loosen edges with a sharp knife and invert onto individual dessert plates. Top with whipped cream or ice cream; garnish with maraschino cherries, mint sprigs and serve immediately.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Note&lt;/strong&gt;: It is normal for cake centers to collapse because they are soft from being under baked; the chocolate oozes out like molten lava when cut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-3451087862625889487?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/3451087862625889487/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=3451087862625889487&amp;isPopup=true' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3451087862625889487'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3451087862625889487'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/01/try-this-out.html' title='Try This Out!!'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SX_q1X5toHI/AAAAAAAACMM/vSmb9EZmPBE/s72-c/225_11322_molten_GCW.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-6222872193460820433</id><published>2009-01-26T11:35:00.004+08:00</published><updated>2009-01-26T12:19:49.246+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><title type='text'>The Joy Of Fatherhood</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXyFgaM3tGI/AAAAAAAACKc/LIoyQdiF9JE/s1600-h/maxzs013x.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 230px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295254053716472930" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXyFgaM3tGI/AAAAAAAACKc/LIoyQdiF9JE/s320/maxzs013x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Fatherhood. It’s a man’s dream, I believe. If it’s not for all men, then for most of them. Getting married to his dreamed girl and having his own children seem to complete his personal goal. And I know, among all these luckiest men is my best friend, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kelly James&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXyEkLm3NkI/AAAAAAAACKM/BXCibb18IS8/s1600-h/mzs02.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 280px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295253019006809666" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXyEkLm3NkI/AAAAAAAACKM/BXCibb18IS8/s320/mzs02.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Last December, I received an email from him with a subject of &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Max Zimmer&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. I was clueless until I opened the email and clicked the link to the photo site. It’s only then when I actually learned that those photos posted were actually his newly born son. And his name is &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Max Zimmer Slusarski&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. I definitely love the name.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXyEkBcxvfI/AAAAAAAACKE/YFbgZWj7mPg/s1600-h/mzs01.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 280px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295253016280153586" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXyEkBcxvfI/AAAAAAAACKE/YFbgZWj7mPg/s320/mzs01.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Such a cutie. I honestly feel happy for &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kelly&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and his wife, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jessica&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. After almost a year and half of marriage, they finally have a baby. How I wish I could visit them and of course, the little one. I still can’t believe my best friend is now a father.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXyFLVEhjUI/AAAAAAAACKU/5755YF49Fwk/s1600-h/maxzs014x.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 252px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295253691562036546" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXyFLVEhjUI/AAAAAAAACKU/5755YF49Fwk/s320/maxzs014x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Congratulations to both &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kelly&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jessica&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. I indeed feel honored to share your joyous moment and happiness. I guess this is what friends are for. They share both happiness and sadness together. No matter how far they are from each other, no matter how long they have not met or seen each other - there's always something to keep them in touch. Always...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-6222872193460820433?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/6222872193460820433/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=6222872193460820433&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6222872193460820433'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6222872193460820433'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/01/joy-of-fatherhood.html' title='The Joy Of Fatherhood'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXyFgaM3tGI/AAAAAAAACKc/LIoyQdiF9JE/s72-c/maxzs013x.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-4387175299941840357</id><published>2009-01-20T00:39:00.004+08:00</published><updated>2009-01-20T00:51:13.453+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>An Untold Story...</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXSttIG5MHI/AAAAAAAACJs/8cJWsBouvFI/s1600-h/100120093071x2.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 251px; DISPLAY: block; HEIGHT: 283px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5293046452849291378" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXSttIG5MHI/AAAAAAAACJs/8cJWsBouvFI/s320/100120093071x2.jpg" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-4387175299941840357?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/4387175299941840357/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=4387175299941840357&amp;isPopup=true' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4387175299941840357'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4387175299941840357'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/01/untold-story.html' title='An Untold Story...'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXSttIG5MHI/AAAAAAAACJs/8cJWsBouvFI/s72-c/100120093071x2.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2398410534974806934</id><published>2009-01-19T13:26:00.004+08:00</published><updated>2009-01-19T13:54:22.152+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='blogger'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='memories'/><title type='text'>Catching Up - Dekat Tapi Jauh</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXQUE7DfPPI/AAAAAAAACJk/ORzIGHmIctA/s1600-h/yVXp4EnAjXRN.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5292877536871529714" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 210px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXQUE7DfPPI/AAAAAAAACJk/ORzIGHmIctA/s320/yVXp4EnAjXRN.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Dek kerana batas waktu dan kesibukan kerja, aku hampir jarang bersua atau berhubung dengan beberapa teman rapat. Malah kesibukan mereka juga menjadi sebab mengapa kami jarang bersua. Pun begitu itu tak bermakna aku lupakan mereka. Dan aku pun berharap mereka tidak melupakan aku terus. Walau kekadang masih lagi mengutus khabar dan pesan melalui &lt;em&gt;SMS&lt;/em&gt;, itu seperti tidak memadai. Bezanya amat ketara. Mesranya seperti gulai yang kurang rempah ratus dan garamnya. Maka yang jauh harus didekatkan. Yang rapat harus dieratkan lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sabtu lepas keadaan seperti mengizinkan. Pertemuan demi pertemuan dengan mereka yang sememangnya akrab dengan aku. Kesempatan itu tidak aku lepaskan begitu saja. Ruang yang ada aku isikan dengan kemesraan sebuah persahabatan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada tengaharinya, aku ke rumah sepupu yang kebetulan mengadakan kenduri. Di sana secara kebetulan aku terserempak dengan rakan sekolah aku yang kebetulan merupakan isteri kepada ipar sepupuku. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kak Bee&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; nama manjanya sewaktu zaman persekolahan dulu. Dan nama itulah yang sememangnya melekat di ingatan berbanding nama sebenarnya. Masih lagi kelihatan seperti zaman mudanya dulu, tidak banyak perubahan fizikalnya walaupun sudah lama berkahwin dan sudah lama kami tak berjumpa. Dan tengahari itu kami tak henti henti bergelak ketawa bila bercerita pasal zaman persekolahan kami. Mesra &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kak Bee&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; masih sama, masih seperti zaman anak daranya. Sememangnya dia di antara rakan rakan yang mudah didekati. Peramah dan pemurah orangnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malamnya pula, aku berkesempatan mengunjung &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://haqahmad.blogspot.com/"&gt;Haq Ahmad&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, salah seorang blogger yang aku sememangnya rapat. Kebetulan kedatangan aku untuk menghantar pesanan murtabak raja. Jadi sempat juga aku meluangkan masa bersama &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Haq&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan keluarganya. Kali terakhir aku bersua mereka 3 bulan yang lepas sewaktu mereka berkunjung ke majlis rumah terbuka aku. Kedatangan aku malam itu disambut tuan rumah dengan khabar gembira. Rasanya biarlah empunya diri yang memberitahu mengenainya. Bagi aku, ucapan tahniah dan syukur dapat diberikan. Tumpang gembira dengan rezeki Allah kepada &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Haq&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan keluarga. Dapat juga aku berjumpa &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Hajar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, si bongsu yang begitu pemalu. Sudah besar si kecil yang berambut ikal. Anak bujangnya yang meminati muzik &lt;em&gt;Indies,&lt;/em&gt; &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Yusof&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; tampak makin tinggi. Hampir menyamai ketinggian aku. Tiga bulan yang lepas, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Yusof&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; pada aku tidaklah setinggi sekarang. Cepatnya masa berjalan. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kak Yani&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; pula malam itu menghidangkan aku makanan kegemaran aku, bubur nasi. Itulah makan malam kedua aku walaupun aku sebenarnya sudah mengisi perut seawal jam 7 malam. Sedapnya sehingga licin pinggan yang berisi bubur. Sambil menjamu selera, kami bersembang mengenai hal kehidupan masing masing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pulang dari rumah &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Haq&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, aku sebenarnya harus bertemu rakan aku, &lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Halim&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; yang sudah lama tidak ketemu. Kebetulan dia baru pulang dari mengerjakan ibadah haji seminggu yang lepas. Jadi malam itu adalah peluang untuk kami bersua muka kembali. Asalnya kami merancang untuk bertemu di restoran mamak di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Setiawangsa&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Disebabkan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Halim&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; masih belum pulang dari menguruskan halnya di luar, kami akhirnya memutuskan untuk bertemu di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sri Petaling&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, di restoran mamak yang selalu menjadi tempat kami berjumpa. Di kesempatan itu, kami tidak melepaskan peluang bercerita mengenai hal masing masing. Aku begitu teruja mendengar ceritanya ketika mengerjakan haji. Sayangnya pertemuan malam itu tidak disertai oleh seorang lagi rakan kami, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Syahril&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Kebiasaannya, kami bertiga selalu berjumpa. Namun kebelakangan ini, masa begitu mencuri kesempatan untuk luangkan bersama sama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gembira bila dapat bertemu mereka. Kemesraan masih utuh terasa. Dan aku berharap ia berpanjangan. Sekalipun benar kami dekat dari segi tempat, namun kesibukan menjarakkan kami. Dan aku berharap jarak itu tidak akan terus melebar apatah lagi memutuskan silaturrahim antara kami. Semoga pertemuan seperti Sabtu yang lepas akan masih berulang di hari muka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2398410534974806934?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2398410534974806934/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2398410534974806934&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2398410534974806934'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2398410534974806934'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/01/catching-up-dekat-tapi-jauh.html' title='Catching Up - Dekat Tapi Jauh'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXQUE7DfPPI/AAAAAAAACJk/ORzIGHmIctA/s72-c/yVXp4EnAjXRN.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-5882908232668657756</id><published>2009-01-17T12:45:00.003+08:00</published><updated>2009-01-17T13:10:51.159+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='conflict'/><title type='text'>Di Layar Hidup</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXFoNAVt34I/AAAAAAAACJc/0ZJq2XDNP5w/s1600-h/417951793_3c312ff005.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5292125609775718274" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXFoNAVt34I/AAAAAAAACJc/0ZJq2XDNP5w/s320/417951793_3c312ff005.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Scene 1&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Still early in the morning. I could feel the cold breeze whipping my face softly. Every now and then my body shivered. But still I walked my way down this lonely path at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Taman Bukit Jalil&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. All I wanted to do this morning was just to exercise and get the sweat out of me. It’s just been 20 minutes since I started walking but I was out of breath. I had yet to run. God, I’m so spoiled and out of shape now. Not wanting to give up too soon, I kept playing the same favorite song on my &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;MP3&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; player to keep me focused. After 30 minutes later, I stopped and rested.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Scene 2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“Dik, what do you feel like having for dinner?”&lt;/em&gt; I asked my godbrother, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, on our way back from work.&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“Anything will do. I’m fine”&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;What is “anything”? I actually had no idea what to have for dinner that very evening. After some thinking, &lt;em&gt;“Adik, which one you like most – OldTown White Coffee? Shiokk? Or Mamak Restaurant?”&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“Up to you, Abang.”&lt;/em&gt; &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; briefly responded.&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“Help me make a choice. Anything you feel like eating is okay with me.”&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“Hmm… let’s go to Mamak. I feel like having fried maggi”&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“Ok, that’s more like it.”&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;At mamak’s, we ordered our meal. &lt;em&gt;“Abang, you have to share this roti canai with me, okay? I’m afraid I can’t finish my maggi later.”&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“Err.. okay. But make sure you finish at least half of it. I have a plate of fried bihun with fried chicken to finish. On top of that, I have two soft-boiled eggs as well.”&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Scene 3&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“Xis, hi awak! How are you?”&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“Just like what you’re seeing now, I’m fine”&lt;br /&gt;“I almost didn’t recognize you from afar just now. You REALLY put on weight!”&lt;br /&gt;“Whatttt??? I thought I lost weight.”&lt;br /&gt;“No… you looked way thinner when I saw you last Hari Raya.”&lt;br /&gt;“You’re saying I’m fat now??”&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;She just laughed out loud&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“So, what are we having for dinner tonight?”&lt;br /&gt;“Sis, I think you should try Laksa Singapura. It tastes good. I had it before,”&lt;/em&gt; my godbrother, &lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Ez&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;, suggested to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Intan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;em&gt;“Dik, what are you having?&lt;br /&gt;“Chicken chop. Abang?”&lt;br /&gt;“This macaroni and cheese looks yummy. I’m taking this one.”&lt;/em&gt; I made up my mind.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bottom line is:&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;Less exercise, more food. I’m gaining some weights again now!!!&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/dvgphoto/"&gt;Dvgphoto&lt;/a&gt;'s flickr)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-5882908232668657756?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/5882908232668657756/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=5882908232668657756&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5882908232668657756'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5882908232668657756'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/01/di-layar-hidup.html' title='Di Layar Hidup'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SXFoNAVt34I/AAAAAAAACJc/0ZJq2XDNP5w/s72-c/417951793_3c312ff005.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-5447257784810970674</id><published>2009-01-12T00:00:00.004+08:00</published><updated>2009-01-12T00:00:16.222+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Gunawan'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='birthday'/><title type='text'>Feliz Cumpleaños</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SWivfPlAXBI/AAAAAAAACGw/biHaO_QqfZs/s1600-h/gunawan36bday1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 279px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5289670713639197714" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SWivfPlAXBI/AAAAAAAACGw/biHaO_QqfZs/s400/gunawan36bday1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;To one of the most inspiring persons in my life&lt;br /&gt;To one of my favorite actors&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Today is the day to remember&lt;br /&gt;Today is the day to celebrate&lt;br /&gt;Today is the day to be grateful&lt;br /&gt;Today is the day of a life’s new chapter&lt;br /&gt;May happiness pour like rains during the monsoon&lt;br /&gt;May success bloom like sakura in the springtime&lt;br /&gt;May life be healthy like a green tropical forest&lt;br /&gt;May God's love and blessings fill every part of life&lt;br /&gt;like the air fills up the atmosphere&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Feliz cumpleaños a &lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;strong&gt;Gunawan&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; (Kak Arman of Hikmah 1, Hikmah 2, Hikmah 3)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;… y yo&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#ff0000;"&gt;&lt;strong&gt;January 12... &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-5447257784810970674?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/5447257784810970674/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=5447257784810970674&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5447257784810970674'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5447257784810970674'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/01/feliz-cumpleaos.html' title='Feliz Cumpleaños'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SWivfPlAXBI/AAAAAAAACGw/biHaO_QqfZs/s72-c/gunawan36bday1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-8089180276081116621</id><published>2009-01-06T17:05:00.001+08:00</published><updated>2009-01-06T17:33:15.146+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='memories'/><title type='text'>Cinta Itu Coklat</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Teringat pada sekotak coklat pemberian seorang teman baik. Itu empat tahun yang lepas. Hari minggu yang lalu, sedang mencari cari sesuatu, aku terpandang sekeping gambar. Di belakangnya tertera kata kata buat aku. Dan gambarnya kami berdua dan sekotak coklat. Ada yang lebih istimewa pada sekotak coklat itu.. kenangannya.. dan semuanya terakam indah di sudut ingatan. Dan juga di antara sebentuk cincin yang aku pakai. Hari ini semuanya kenangan indah...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Cinta - XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SWMf6EogkII/AAAAAAAACGg/Gi4YSejhfEI/s1600-h/ist2_5819991-heart-shaped-chocolate.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5288105469999616130" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 213px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SWMf6EogkII/AAAAAAAACGg/Gi4YSejhfEI/s320/ist2_5819991-heart-shaped-chocolate.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Belayar&lt;br /&gt;Dari malam ke malam&lt;br /&gt;Singgah&lt;br /&gt;Dari bintang ke bintang&lt;br /&gt;Mencari&lt;br /&gt;Satu satunya cahaya&lt;br /&gt;Rupanya&lt;br /&gt;Milik rembulanmu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terbang&lt;br /&gt;Dari dinihari ke senja&lt;br /&gt;Selongkar&lt;br /&gt;Dari laut ke rimba&lt;br /&gt;Mencari&lt;br /&gt;Sebutir permata indah&lt;br /&gt;Rupanya&lt;br /&gt;Tertanam di hatimu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Siapa&lt;br /&gt;Antara teman dan kasih&lt;br /&gt;Apa&lt;br /&gt;Antara rindu dan sayang&lt;br /&gt;Di mana&lt;br /&gt;Antara jiwa dan hati&lt;br /&gt;Rupanya&lt;br /&gt;Cinta itu di jari manis&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: picture taken from &lt;a href="http://www.istockphoto.com/"&gt;iStockPhoto&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-8089180276081116621?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/8089180276081116621/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=8089180276081116621&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8089180276081116621'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8089180276081116621'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/01/cinta-itu-coklat.html' title='Cinta Itu Coklat'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SWMf6EogkII/AAAAAAAACGg/Gi4YSejhfEI/s72-c/ist2_5819991-heart-shaped-chocolate.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-681394068191682675</id><published>2009-01-03T02:40:00.000+08:00</published><updated>2009-01-03T02:43:31.952+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='office matter'/><title type='text'>Prelude</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SV5VabT7AcI/AAAAAAAACGY/lGp2bMUjnsk/s1600-h/IMG00305x1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 231px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286756925075816898" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SV5VabT7AcI/AAAAAAAACGY/lGp2bMUjnsk/s320/IMG00305x1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Melangkah 2009, masih lagi dalam &lt;em&gt;mood holiday&lt;/em&gt;. Apatah lagi aku telah bercuti selama hampir 2 minggu. Sempat menghabiskan masa beberapa hari di tempat asalku, berjumpa dan bersama kedua dua orang tua aku dan ahli keluarga yang lain. Itulah pertama kali aku pulang ke sana selepas &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Hari Raya Aidilfitri&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; pada Oktober lepas. Sebelum bercuti, aku kesibukan dengan kerja termasuk tugasan di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bangkok&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan &lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Singapura&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;. Kenangan pahit manis di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bangkok&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan kesempatan bersua &lt;em&gt;“godbrother”&lt;/em&gt; aku &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bambang&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, dan teman baikku &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Rick&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Singapura&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; adalah antara detik yang tersemat rapi di lipatan hidup.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kini, memulakan perjalanan di tahun yang baru, sudah ketahuan akan ada beberapa lagi tugasan di luar negara yang menanti aku untuk suku pertama tahun ini. Antara destinasinya adalah &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bangkok, Amsterdam, Cape Town&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Perth&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Insya’allah, mohon segala perancangan untuk tugasan ini berjalan lancar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di samping itu, beberapa projek di pejabat juga harus dilangsaikan. Ini perlu untuk mencantikkan lagi &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;KPI&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; aku pada tahun ini. Apalagi pada tahun lepas, aku cemerlang. Jadi aku harus berusaha untuk mempertahankan “ranking” tersebut walau hakikatnya aku kini sudah di takuk yang berbeza dari tahun yang sudah. Benar kata orang, mencapai sesuatu kejayaan adalah lebih mudah daripada mempertahankannya. Usahanya perlu berlipat ganda dari sebelumnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tak perlu aku melihat terlalu jauh ke depan, kerana apa yang sedia ada di depan sudah cukup untuk mengisi ruang masa yang aku ada. Tidak mahu terlalu optimis. Nanti bimbang apa yang diburu tidak kesampaian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selain itu, masih lagi kabur dengan segala peluang yang dapat diraih pada tahun ini. Apa lagi bila mengenangkan keadaan ekonomi yang tidak memberangsangkan. Sudah pasti kesannya akan dirasai lambat laun. Walau apa keadaannya, aku bermohon agar ia tidak akan membebankan aku. Bercakap mengenai peluang, aku juga sedang menimbangkan tawaran kerja baru yang aku dapat. Entahlah, pening sebenarnya memikirnya. Banyak faktor yang menjadi taruhan dan sandaran. Tapi siapa yang aku pilih nanti, itu adalah apa yang telah tersurat untuk aku. Rezeki dan jodoh aku bersamanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mengenai kehidupan peribadi, rasanya setakat ini semuanya baik dan tersusun. Alhamdulillah sepanjang tahun lepas, kesihatan aku berada di tahap yang amat baik, dan aku bermohon ia akan berterusan ke tahun ini dan berikutnya. Walau mungkin hidup aku tak “semeriah” sesetengah orang, aku tetap bersyukur dengan kesederhanaan yang aku lalui. Sekurang kurangnya, aku lebih realistik dalam merancang dan membuat sesuatu. Dan bukankah bersederhana itu lebih baik?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku juga bersyukur kerana masih dikelilingi orang orang tersayang dan teman teman karib dalam apa jua keadaan. Dan aku sentiasa berharap hubungan sesama kami tetap erat seperti biasa. Insya’allah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan kepada semua, aku bermohon segala yang terbaik agar menjadi milik anda seperti yang diidamkan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wassalam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-681394068191682675?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/681394068191682675/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=681394068191682675&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/681394068191682675'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/681394068191682675'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/01/prelude.html' title='Prelude'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SV5VabT7AcI/AAAAAAAACGY/lGp2bMUjnsk/s72-c/IMG00305x1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-7287356897900460007</id><published>2009-01-01T04:45:00.001+08:00</published><updated>2009-01-01T04:55:37.783+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='new year'/><title type='text'>Welcome 2009!!!</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVu4TFMC_II/AAAAAAAACGQ/Zf8guE260tc/s1600-h/2009.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286021225599138946" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 223px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVu4TFMC_II/AAAAAAAACGQ/Zf8guE260tc/s320/2009.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Happy New Year&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; to all of you. Let's pray for a better future... for peace, for good health, for love and for you and I...&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;(credit: photo taken from &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.canstockphoto.com/"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Can Stock Photo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-7287356897900460007?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/7287356897900460007/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=7287356897900460007&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7287356897900460007'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7287356897900460007'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2009/01/welcome-2009.html' title='Welcome 2009!!!'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVu4TFMC_II/AAAAAAAACGQ/Zf8guE260tc/s72-c/2009.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-6569904635704536707</id><published>2008-12-31T20:14:00.004+08:00</published><updated>2008-12-31T21:03:44.155+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='birthday'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='new year'/><title type='text'>The Year That Was...</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVtGtY1tNqI/AAAAAAAACGI/pkImYlSFleM/s1600-h/goodbye08.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 230px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5285896333225178786" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVtGtY1tNqI/AAAAAAAACGI/pkImYlSFleM/s320/goodbye08.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;We have finally come to the day when we must bid adieu to 2008. The year which to some people was a good year; to some others it could be contrarily different. No matter what this year has brought to our life, it has indeed been one long journey with its own memories and histories left behind. Nothing we can do to change what has happened back then for the past 12 months of our life. We cannot turn time back no matter how much we wish for it. Like it or not, this year has finally reached its ending.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Looking ahead and forward, there lays so many things before us which we can never guess what is actually in store for us. When the day comes, it will reveal itself. But let us pray that our life will be better off compared to this year. Let this New Year be another turning point where a brighter future awaits us.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I’m taking this opportunity to wish every one of you a happy and prosperous new year ahead. I pray that it will bring more joy, success, love and good health into your life throughout the year. And may this New Year be a starting point for a better future in everyone’s life and career.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And personally, I would like to say thank to all wonderful and humble people who have been there for me in good and/or bad time throughout this whole year. I am so grateful to have known you and be part of your life – especially to the near and the dear ones. Thank you for making me feel so loved and belonged. You have such a loving soul!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;I would also like to wish a Happy Birthday to someone special who's celebrating a 30th birthday today... You're always loved and remembered though we're no longer together.&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Happy New Year 2009 to you and your family. May Allah bless you. Good bye 2008!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-6569904635704536707?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/6569904635704536707/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=6569904635704536707&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6569904635704536707'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6569904635704536707'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/12/year-that-was.html' title='The Year That Was...'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVtGtY1tNqI/AAAAAAAACGI/pkImYlSFleM/s72-c/goodbye08.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-3104536997863744744</id><published>2008-12-24T02:30:00.004+08:00</published><updated>2008-12-24T03:07:21.724+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Xmas greeting'/><title type='text'>Happy Xmas 2008</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Happy Christmas to those who are celebrating this festival tomorrow - December 25. These special thought and dedication go to all my wonderful friends: &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kelly &amp;amp; Jessica Slursarki (and of course, all Slursaski family in Columbus, NE), Brian &amp;amp; Kerry Conway, Jason O'hare, Brad Hillard, Rachell Smith, Wayne Bolton, Ron Sallinger, Wayne Rawcliffe, Nicole, Connie, Scott VanDeman, Paul Pilutti, Jon Zany, Ed Santos, John A.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and those that I don't mention here. Take care and enjoy yourself.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVEuUYRsJoI/AAAAAAAACGA/jZ35ZkQJLhc/s1600-h/xmasorn.jpg"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5283054765531211394" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVEuUYRsJoI/AAAAAAAACGA/jZ35ZkQJLhc/s320/xmasorn.jpg" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVEuUADbIJI/AAAAAAAACFw/16OAcJL3i5E/s1600-h/xisxmasnvlp.jpg"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 234px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5283054759028924562" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVEuUADbIJI/AAAAAAAACFw/16OAcJL3i5E/s320/xisxmasnvlp.jpg" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;To read my Christmas greeting, click on the picture below&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVEuUeHlV9I/AAAAAAAACF4/xhniAYY3AhI/s1600-h/xisxmasgrtg.jpg"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5283054767099434962" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVEuUeHlV9I/AAAAAAAACF4/xhniAYY3AhI/s320/xisxmasgrtg.jpg" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVEuUK4inUI/AAAAAAAACFo/m6sNBRWXPiM/s1600-h/xiswinter.jpg"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 230px; DISPLAY: block; HEIGHT: 307px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5283054761936067906" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVEuUK4inUI/AAAAAAAACFo/m6sNBRWXPiM/s320/xiswinter.jpg" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-3104536997863744744?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/3104536997863744744/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=3104536997863744744&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3104536997863744744'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3104536997863744744'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/12/happy-xmas-200b.html' title='Happy Xmas 2008'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SVEuUYRsJoI/AAAAAAAACGA/jZ35ZkQJLhc/s72-c/xmasorn.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-8549773281383257824</id><published>2008-12-22T14:43:00.003+08:00</published><updated>2008-12-22T14:51:20.120+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='vacation'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='memories'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='office matter'/><title type='text'>From Suvarnabhumi To Utapao – An Unforgettable Experience Pt 2</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;The Political Chaos&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;Actually, before I came to Bangkok, the politics there has been very unhealthy. Protesters camped out around the government’s administrative offices. A few bombing happened around the government office area. Thai people are divided into two groups. One could easily spot the protesters by the color of a shirt they wear. The government supporters wear a red shirt, and the anti-government people put on a yellow shirt. But as the protest didn’t happen in downtown Bangkok itself, let alone in &lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Laem Chabang&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; or &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sriracha&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, I decided to come to Bangkok to complete my project.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Everyday in the news on TVs or in the newspapers, they kept talking about the protest that had been going on there. But the news on Monday evening was what really concerned me. I saw the news on TV showing some policemen inspected passengers outside &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Suvarnabhumi&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; airport. Among them were some &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Malaysian&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; girls (from the way they dressed up I could just tell). Unfortunately, I could not understand the news as it was in Thai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The next morning, on my way to office, the driver told me there were 3 bombing cases at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Suvarnabhumi&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; airport, and the protesters had gathered at the airport. It didn’t occur to me that those protesters were to &lt;em&gt;“invade”&lt;/em&gt; the airport. I thought they were there to show their unhappiness and anger to Thai’s PM upon his arrival in Bangkok from his overseas work trip. The next day, one of the staff at the office in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Laem Chabang&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; told me that &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Suvarnabhumi&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; airport was closed because the protesters took over its air traffic control tower. Again, I thought it would be a short term thing. But by evening, I was told the airport had to be closed for uncertain period.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As I arrived at the HQ office in Bangkok the next morning, everybody told me that Survanabhumi airport was under the protesters’ control and therefore, it paralyzed all activities there. I was not worried much about it as I would be taking a few days off for my vacation and only hoped the situation would get better by the day I would fly back. Had I planned to leave on the same day I finished my work, I would have stranded at the airport for hours and maybe days. So, I am so thankful that I actually decided to go for a short vacation there.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Those protesters had actually gathered at the airports, both &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Survanabhumi&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Don Muang&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and around the government offices. In downtown Bangkok especially where tourist spots are, the situation was completely different. It’s busy as ever with tourists went out for shopping and sightseeing. But I believe everyone was so alert at what’s been going on and been very cautious. And so was I.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;On November 26, somewhere near downtown where the anti-government group clashed with the government supporters. One man simply opened fire and shot the other group. Another lady catapulted stones against the government supporters. It was shown on the news on Thai TVs. Not only that, those groups also armed with &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;“parang”&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;, swords (yes, it’s a kungfu sword) and stick. And they fought with each other and things got even violent. For a moment, I thought I was in a war zone.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;On November 27, Thailand’s Prime Minister appeared on TV to ask the protesters to leave the airports and declared state of emergency at the airport area. However, nothing happened as no further actions taken by the police or even the military to clear the airports.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;On November 28, I found out that all flights would be operated at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Utapao Naval Airport&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; near &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Pattaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. The main purpose was to evacuate all the stranded passengers at Suvarnabhumi. I called &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Malaysian Embassy&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; to inform them of my whereabouts in case things got uglier in Bangkok. I also called &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;MAS&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; to get some advice on my flight. They advised me to return home on Saturday Nov. 29 as they didn’t know when &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Suvarnabhumi&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; would be re-opened. So, I had to change my return date from November 30 to November 29. I felt so relieved when they reconfirmed my flight. So, I informed &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Annop&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; about the change of my return date. He was a bit unhappy and could not send me off to the airport since he had to attend a seminar on Saturday. However, he helped to arrange a taxi for me as all the bus tickets to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Utapao&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Pattaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; were sold out.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Meanwhile, the government had ordered the police to block all exits and entries to both airports, and issue a second warning against the protesters to leave the airports. Unfortunately, those protesters did not retreat even an inch. Nonetheless, they kept insisting the government to step down.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;The Airport Drama&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;November 29 morning, I woke up as early as 530a.m. just to get myself ready to go to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Utapao&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. I left &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Annop&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;’s house around 8a.m. The journey from Bangkok to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Utapao&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; took nearly 2 1/2 hours. When passing by &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Suvarnabhumi Airport&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, I could see a troop of policemen and army guarded at the exit to the airport. The taxi driver said that it was to stop another group of anti-government team from joining the crowd at the airport. As the journey was quite long, I managed to catch a much needed sleep.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;At first the taxi driver thought the airport was at the naval base, so, there did he drive me to. But then, the army officer told him the actual location of &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Utapao&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; airport which is another 15 minutes from the naval base. Just about a kilometer before reaching the terminal, the road was already congested with vehicles. Hardly moving. After almost 30 minutes or so trapped in the traffic, I finally arrived at the terminal. God! It was such a small airport with thousands of people there. As I had two luggage with me, I had to get the taxi driver to help me to bring them.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Honestly, being at the airport that day was my worst nightmare. Had it not been because of the advice by &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;MAS&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; representative, I would not leave Bangkok yet. Thousands of stranded passengers trying to leave Bangkok that day. Everyone looked exhausted and upset. Due to lack of officers in-charge, everybody seemed so impatient and kept pushing each other just to check in although most of their flight had not arrived yet. With limited facilities at the airport, everything was out of control. There were only one scan machine and 4 check-in counters. Other airlines had to open counters outside the terminal building.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Inside the terminal building, passengers had to wait for their turn to check in. The crowd was like body-to-body (that’s how packed the airport was). Some passengers fainted, and some even had a small accident. Just imagine, I had to wait for about 4 hours just to scan my luggage, another 3 hours to check in and another 4 hours for immigration check. The announcement made from the poor audio system could hardly be heard. And worst yet, it was made in Thai language. Because of that, some officers from the respective airlines had to write the flight code number on a piece of paper and shout for passengers.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;After waiting for almost 4 hours for my flight which was supposed to depart at 7:55p.m., we were told that they had to cancel the flight for that night as the plane could not land. This was because there were too many aircrafts on the tarmac still waiting to depart. Everybody got so frustrated as most of us had been at the airport since early in the morning, but then nothing we could do.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;The Overnight Stay&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;Since &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;MAS&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; had to cancel the flight for that night, they had arranged a few buses and a hotel in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Pattaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; for us to overnight. We were taken to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ambassador City Jomtien&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; – a resort hotel which is about 45 minutes from Utapao airport. We arrived there quarter after 1 a.m.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;After checking in and leaving my luggage in my room, I went out to the café to have my first meal of the day. Honestly, I didn’t eat anything since I left &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Annop&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;’s place. Since &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;MAS&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; bore the cost, I just ordered what I liked most. Lobsters, French onion soup and coconut juice. It was heaven! Soon after that, I went back to my room to take a shower. It was almost around 3:30a.m. when I went to bed.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I woke up around 6:30a.m. and took my shower before going out for breakfast at the same café. By 8a.m., all buses were ready to bring us back to the airport. Everyone looked cheerful as the bus started to leave the hotel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#cc6600;"&gt;The Flight Home&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Upon our arrival at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Utapao Airport&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, we could see thousands of stranded passengers already queued up just to get inside the terminal. Some of them most probably slept over at the airport, while others had just arrived there.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;This time, the airport was much well-organized. The airport authority managed to get help from the &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;International Police&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; to help them in managing all passengers. Thank God! Finally, there were officers who could speak English well and help coordinate all passengers.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As for us, we were asked to line up right in front of the entrance as they would call us anytime soon. This time we did not need to check in again, but still we had to go through the immigration check for the second time. Everyone seemed so eager to go home.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Soon after getting our passport checked at the immigration point, we then had to wait for our flight in the boarding room. The flight which was supposed to leave at 11a.m. had yet to arrive. Everyone got so restless as we all worried that we had to wait even longer than what we were told. True enough, our flight delayed and only around 1230p.m. did it arrived at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Utapao&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. When they announced the arrival of our flight, everyone cheered and got back in line. Outside, there were two shuttles waiting and ready to bring us to our aircraft.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Our aircraft was parked quite a distance from the terminal. We had to pass by a few other aircrafts just before we saw the &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;“Wau Bulan”&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Again, all passengers in the bus cheered and took photos of our aircraft. So did I. I know it’s worth to remember that flight.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As we all got inside the plane and seated, we had to wait for another 1 hour before we could departed. This was to allow other passengers who just came to the airport to get onboard as well since there were plenty seats available. At quarter to 2p.m. our flight finally took off and again this time, all passengers clapping their hands as a sign of relief.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#cc6600;"&gt;The Memory&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;To me, besides all the hassles and frustration that I had to endure at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Utapao Airport&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, I still believe that was such a good memory that I will never forget. Though I never wish to endure such a problem again in the future, that once-in-a-lifetime kind of experience has really taught me something. It teaches me to appreciate our country even more, especially for its harmony and peace that we have embraced since &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Merdeka&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. It’s such a shame knowing how some group of people could simply risk it just for their own political agenda. And it’s very upsetting if none of our own citizens seem to care and appreciate what we have now savored.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Other than this, I’m glad that I had a chance to get to know some stranded passengers at the airport. They were from Russia, England, Scotland, Netherlands, Iran and as well as our fellow Malaysians. Despite the difference in our background and experience at the airport, we somehow share the same story.. and the same memory. Thank you to everyone. I wish you all the best in your life journey. And may God bless you wherever you are right now.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As far as Thailand is concerned, despite its political chaos, it is still a nice place to go to.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-8549773281383257824?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/8549773281383257824/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=8549773281383257824&amp;isPopup=true' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8549773281383257824'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8549773281383257824'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/12/from-suvarnabhumi-to-utapao_22.html' title='From Suvarnabhumi To Utapao – An Unforgettable Experience Pt 2'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2255655395816341098</id><published>2008-12-04T00:25:00.001+08:00</published><updated>2008-12-04T00:27:36.141+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>Monolog</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STay6c-9t1I/AAAAAAAACFg/jYYLGhIOa9k/s1600-h/150659656_a969c89427.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5275600730793555794" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STay6c-9t1I/AAAAAAAACFg/jYYLGhIOa9k/s320/150659656_a969c89427.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Sekadar sebuah coretan dari satu sudut di ruang kamar. Sekadar luah rasa yang dimamah dingin malam. Sekadar satu monolog di hati yang berkisah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Monolog Hati - XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Malam ini&lt;br /&gt;Hati dipaut sunyi&lt;br /&gt;Rintik gerimis seakan sudi&lt;br /&gt;Cuba untuk temani&lt;br /&gt;Tapi sepi di layar mimpi&lt;br /&gt;Makin berahi&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cuma sesekali&lt;br /&gt;Harum melur menerjah&lt;br /&gt;Bawa ingatan ini jauh&lt;br /&gt;Menerawang entah di mana&lt;br /&gt;Terpaku sukma seniku&lt;br /&gt;Hilang kias bahasa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jangan biar&lt;br /&gt;Malamku berbantal pilu&lt;br /&gt;Atau didodoi air mata&lt;br /&gt;Kirimlah sebaris doa&lt;br /&gt;Menjadi selimut untukku&lt;br /&gt;Sehingga pagi tiba&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Titiplah rindu&lt;br /&gt;Walau mekarnya belum penuh&lt;br /&gt;Jadi pengubat rawan&lt;br /&gt;Sehingga mentari terbit&lt;br /&gt;Bawa bingkisan cahaya&lt;br /&gt;Bersabarlah hati&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: image taken from &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/dearxdarling/"&gt;Dear Darling&lt;/a&gt;'s Flickr)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2255655395816341098?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2255655395816341098/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2255655395816341098&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2255655395816341098'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2255655395816341098'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/12/monolog.html' title='Monolog'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STay6c-9t1I/AAAAAAAACFg/jYYLGhIOa9k/s72-c/150659656_a969c89427.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2632024309407539237</id><published>2008-12-01T15:30:00.006+08:00</published><updated>2008-12-01T20:18:14.507+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='vacation'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='memories'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='office matter'/><title type='text'>From Suvarnabhumi To Utapao – An Unforgettable Experience Pt 1</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STOCCgmjKPI/AAAAAAAACE4/69sfYbNcpuQ/s1600-h/thailand-map500.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5274702568203954418" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STOCCgmjKPI/AAAAAAAACE4/69sfYbNcpuQ/s320/thailand-map500.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;The Training&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;The main reason why I came to Bangkok was to conduct &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Lotus Notes Training&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; at one of my company’s branches there. I arrived on November 19 in Bangkok with &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;MAS&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. It was such a bumpy flight due to unfavorable weather on the way. I landed at Bangkok’s &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Suvarnabhumi&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; right on time as per schedule.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As soon as I arrived and after immigration clearance and baggage reclaim, I went out from the arrival hall to the meeting point at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Gate 3&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; to meet &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Khun Prayat&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;, one of the drivers at the subsidiary office. He drove me straight to the subsidiary office in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Laem Chabang&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; as I wanted to check on a few things related to the training, and also the configurations of &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Lotus Notes&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; on each user’s PC. The drive to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Laem Chabang&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; took nearly 2 hours to arrive.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STOKt9isMZI/AAAAAAAACFA/W4eg7iVScN4/s1600-h/bkk02.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 172px; FLOAT: left; HEIGHT: 200px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5274712110799794578" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STOKt9isMZI/AAAAAAAACFA/W4eg7iVScN4/s200/bkk02.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;As I reached the office, I was greeted and welcomed by the HR manager, &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Khun Suchada&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; before I was introduced to &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Khun Manop&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;, who oversees IT matters at the site. After a brief discussion with him on the training, I went to check on a few PCs for &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Lotus Notes&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; configurations. I left the office around 7pm as I had to go to the hotel to check in.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Actually, they booked for me a studio service apartment in a town called &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sriracha&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, about 25kms from the office, and 55kms from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Pattaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Such a big studio apartment I must say. Nicely decorated. The best thing about this service apartment is that it is opposite the shopping complex where &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Robinson&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and many other outlets are located. There was where I had my dinner.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The 2 training sessions held next day was as smooth as I expected it to be. As most of them could not really speak fluent English, I had to be patient just to understand what they asked. Also, I had to make sure what I delivered could be understood by them.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;On Friday, I had to wake up as early as 530a.m. just to prepare myself for the trip back to Bangkok. The driver picked me up around 7a.m. as I had to reach Bangkok before 10a.m. training at the subsidiary HQ office. I reached the HQ at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sukhumvit Road&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; around 9a.m. and went up to 24th floor to meet &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;Khun Udomporn&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, the HR senior manager. I had only one training session here and it was attended by all staff and GM. Right after my 3 hours training and lunch time, I continued to inspect their PC to check on the configurations of &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Lotus Notes&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In Bangkok, I stayed at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Grand President Service Apartment&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; somewhere along &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sukhumvit Road&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. I stayed there until Sunday evening. On Friday, right after checking in at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Grand President&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, I went out for dinner and also for sightseeing along &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Silom Street&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; where &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Patpong&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; night market and my favorite foot massage – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Silom Massage&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; are. During weekend, I managed to stroll around Bangkok’s famous weekend market in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Chatuchak&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. &lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STOLO4lypJI/AAAAAAAACFI/LsfIXBu5-5I/s1600-h/bkk01.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 200px; FLOAT: right; HEIGHT: 182px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5274712676406305938" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STOLO4lypJI/AAAAAAAACFI/LsfIXBu5-5I/s200/bkk01.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;I didn’t buy anything from the market as I planned to come back the following week. Plus I didn’t want to burden myself with so many things as I still had to return to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Laem Chabang&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; to be on standby for the &lt;em&gt;“Go-Live Day”&lt;/em&gt; when users started to use &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Lotus Notes&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Right after going to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Chatuchak&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, I went to meet &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Annop&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, one of my closest friends in Bangkok. We went straight to his house where I got a chance to meet &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kim&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Nut&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Annop&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;’s little brother, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bouy&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. At night, I joined them to their good friend’s birthday party where I met about 20 other strangers. I left the party around 1a.m. and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Nut&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; drove me back to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Grand President&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; as it is close to where he lives.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;On Sunday, the driver from the subsidiary HQ drove me back to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;J-Town&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, the service apartment in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sriracha&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; where I stayed at during my first 2 days in there. Arriving there around 2p.m., I actually planned to go to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Pattaya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; which is about 45 minutes away. But I canceled the plan due to fatigue and lack of sleep for the past 2 nights.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;In &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sriracha&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, I stayed for another two days. Basically, my life there was all about work. I went back to my room between 7p.m. – 8p.m. and then out for dinner at the shopping complex nearby. And on Wednesday morning, I went back to Bangkok for good. I was at the HQ office till 5p.m. to complete all the outstanding jobs. And right after 5p.m., I left the office. That also marks that my duty in Bangkok was completed and my vacation started.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#cc6600;"&gt;The Vacation&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Amid and despite the high tension in Bangkok, I decided to go for a short vacation there as an escape from the tension at work. This was also to keep my words to Annop who kept insisting me to visit him when I come to &lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STOLlRdGh7I/AAAAAAAACFQ/EuyPBBfWQgE/s1600-h/bkk03.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 290px; FLOAT: left; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5274713061037868978" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STOLlRdGh7I/AAAAAAAACFQ/EuyPBBfWQgE/s320/bkk03.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;Thailand. A promise is a promise, and I materialize it no matter how long it takes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;After one week being occupied with my task there in Bangkok, I finally managed to take a break. Just after office hour, Annop came to pick me up and brought me back to his house where I would stay throughout my breakaway in Bangkok.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;However, the vacation was not at the right time even though it was at the right place. The country’s political turbulence has left the tourists with fear and curiosity about their safety. Even though we were free to go to any places we like, the uncertainty was always there. After all, who wants to be the poor victim from all the political madness in Bangkok. Who wants to die from the bombing and gunfire that might just happen anytime and anywhere. But still, a vacation was still a vacation to me. I had to make the most of what I had and got while in Bangkok.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Since Annop was pretty tied up with his own work, I asked him not to take any leave just to entertain me. As it was not my first time in Bangkok, I could manage myself well, and know most places I wanted to go. Plus, public transportation in Bangkok was very good and trustworthy. &lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STOPPGeiI2I/AAAAAAAACFY/LVCKQGEv8vo/s1600-h/bkk04.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 253px; FLOAT: right; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5274717078180471650" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STOPPGeiI2I/AAAAAAAACFY/LVCKQGEv8vo/s320/bkk04.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;So, Annop just taught me a few sentences in Thai just to help me. I wrote it down as I know I could not remember it. Almost every 2 hour, he would call or text me to check on my whereabouts and safety.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;While in Bangkok, I managed to go to a few places, and among all were &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;MBK&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Siam Paragon&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Siam Discovery&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Those are places for shopping. My main task was to find a ruby-studded bangle for my mom as she asked me. God, it was not that easy! First, it’s hard to find the design that she likes, and second, it’s hard to find the one that matches the price that she asked me to bargain for. If it’s not for her, I would not do it. But did I buy it? No! Because we could not agree on the price. In between of the search for the bracelet, I managed to buy a few things for myself, and as well as for some closed individuals.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Being in Bangkok would not be complete if you do not taste its delicious food. And there was I enjoying my favorite Thai food and delicacies. Mango with sticky rice is my &lt;strong&gt;MUST-EAT&lt;/strong&gt; food. (Oh, when I was in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sriracha&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, I got free meal for my dinner from the night market next to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Robinso&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;n. It all started with when I asked for the name and taste of some Thai food. And those Thais were so generous to give me for free although I wanted to pay them. No, I kid you not!) Thai food for me is indeed one of the best food, but provided they are not hot and spicy.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;For safety reason, I had to go home around 7p.m. at night as those protesters blocked the entry and exit of some roads.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: map of Thailand taken from &lt;a href="http://www.samuiyachtclubregatta.com/samui-info.html"&gt;Samui Yacth Club Regatta&lt;/a&gt;'s website)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2632024309407539237?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2632024309407539237/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2632024309407539237&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2632024309407539237'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2632024309407539237'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/12/from-suvarnabhumi-to-utapao.html' title='From Suvarnabhumi To Utapao – An Unforgettable Experience Pt 1'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/STOCCgmjKPI/AAAAAAAACE4/69sfYbNcpuQ/s72-c/thailand-map500.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-3152422188379930100</id><published>2008-11-25T00:34:00.004+08:00</published><updated>2008-11-25T00:45:39.349+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='travel'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='friendship'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='vacation'/><title type='text'>Hati Berbisik</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSrYtRpIifI/AAAAAAAACEw/2qref-D5FB4/s1600-h/IMG00195.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5272264586132228594" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSrYtRpIifI/AAAAAAAACEw/2qref-D5FB4/s320/IMG00195.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Hampir seminggu di bumi asing, terkadang rasanya seperti sudah setahun ke mari. Adakala aku rasa resah, adakalanya sepi. Ada waktunya rindu dan ada juga keliru. Berjauhan dengan keluarga, sahabat handai dan buah hati aku, si &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jared&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang setia di tanahair membuatkan aku kekadang tak keruan. Memikirkan pelbagai perkara yang berlaku di sana agak mengganggu rasa di hati. Apa lagi teringatkan ayah aku yang kemalangan tempoh hari sehingga patah 2 tulang rusuk dan satu lagi retak. Sejujurnya aku masih belum berkesempatan untuk pulang melihatnya. Hanya telefon yang menghubungkan aku dengan keluarga untuk pelbagai perkembangan terbaru. Alhamdulillah, semuanya selamat. Syukur pada Yang Maha Esa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di sini, katanya Negara Gajah Putih, tanah yang penuh dengan senyuman. Mungkin benar ungkapan itu. Di mana saja aku lewati, cuma kelihatan wajah ceria. Persisnya tidak pernah menghadapi tekanan. Yang penting, santun mereka terjaga walau siapa pun diri mereka sebenarnya. Aku hanya memerhati, sesekali dikejut oleh sapaan mereka. Rasa lega singgah di hati seketika dek kebaikan yang bernama manusia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebenarnya aku di sini bukan untuk berlibur. Yang utamanya, kedatangan aku adalah untuk melangsai tugasan yang diamanahkan. Dengan kerjasama pihak terlibat di sini, semuanya berjalan seperti yang dirancangkan. Alhamdulillah, segala urusan ini tidak terganggu oleh apa apa yang tidak diingini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan sementara aku masih di sini, aku berkesempatan untuk mengenali budaya dan keadaan masyarakat setempat. Walau ini bukan kunjungan pertama aku ke sini, rasanya masih banyak yang aku tidak tahu dan tidak berkesempatan untuk lawati. Cuma sedikit terkilan, aku masih belum berkesempatan bertemu bekas permata hati aku. Khabarnya dia sedang berurusan di luar negara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terima kasih aku buat teman baik yang sudah aku kenal hampir 3 tahun lamanya. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Annop&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; nama empunya diri. Sepanjang aku di sini dialah teman yang aku selalu berhubungan. Jadi tidaklah terasa asing sangat. Melalui &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Annop&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, aku turut mengenali beberapa teman baru, dan antara yang paling aku rapat adalah &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kim&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Nut&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Terima kasih kerana begitu prihatin. Tidaklah aku terasa begitu asing sangat di negara orang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seminggu sudah pasti berlalu. Dan seminggu lagi untuk aku berada di sini. Berbaki 2 hari lagi untuk aku selesaikan tugasan sebelum aku menghabiskan sisa 4 hari lagi untuk tujuan berlibur. Pun begitu, aku masih harus bijak rencanakan apa yang aku harus lakukan di sisa 4 hari tersebut. Biar pulang nanti bukan dengan kesal, tapi dengan kenangan paling manis.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(note: self-taken picture of Nut, Kim and Annop)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-3152422188379930100?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/3152422188379930100/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=3152422188379930100&amp;isPopup=true' title='10 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3152422188379930100'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3152422188379930100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/11/hati-berbisik.html' title='Hati Berbisik'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSrYtRpIifI/AAAAAAAACEw/2qref-D5FB4/s72-c/IMG00195.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>10</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-5883855469996417262</id><published>2008-11-21T00:30:00.003+08:00</published><updated>2008-11-21T00:54:49.909+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='blogger'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='anniversary'/><title type='text'>15 And Many More Years To Come</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSWJJEdr7cI/AAAAAAAACEo/4X5_Za1m_EQ/s1600-h/LoveGlassHeart.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5270769727817117122" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSWJJEdr7cI/AAAAAAAACEo/4X5_Za1m_EQ/s320/LoveGlassHeart.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;By the time this entry is posted, I am not in the country but in one of the neighboring countries on a working trip for two weeks. As I’m afraid I would not have much time to blog from where I am now, I have written this much much earlier. And thanks to this new feature – Schedule Post, in which Blogspot has introduced for quite sometime now. Therefore it allows us to write in advance and post on a later date and/or time.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anyway, this entry is written and posted as a special dedication to one of my closest bloggers cum friends, i.e. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://haqahmad.blogspot.com/"&gt;Haq Ahmad&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; or famously known as &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Dad of Four Plus One&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; and his wife, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kak Yani&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; as I address her. Today, November 21 is actually their 15th anniversary. That’s a Crystal Anniversary, right?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;So, Happy Anniversary to both of you. I pray that happiness and blessings will always shower you and your happy family. You indeed complete each other. May Allah always be with you.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Here’s a lyric of a song called &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;“Sebahagian Usia Ini”&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; from one of my most favorite local singers, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Francissca Peter&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. I wish I have this song to play with this entry as part of my dedication, but it’s hard to actually find that mp3 version of that song. Anyway... just listen to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Shania Twain&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;'s "&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;From This Moment&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;", especially for you both...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wassalam…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Sebahagian Usia Ini – Francissca Peter&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebahagian usiaku&lt;br /&gt;Telah ku untukkan buatmu&lt;br /&gt;Pahit dan getir kehidupan&lt;br /&gt;Menjadi kelumrahan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selalu kita dipisahkan&lt;br /&gt;Di atas nama kewajipan&lt;br /&gt;Belum pernah hati ini&lt;br /&gt;Mencurigai&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ku berkeyakinan&lt;br /&gt;Bahawa kesusahan&lt;br /&gt;Sekadar ujian&lt;br /&gt;Membentuk kematangan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seperti sungai mengalir&lt;br /&gt;Meniti doa di bibir&lt;br /&gt;Ku percaya akan tiba&lt;br /&gt;Kejayaan milik kita&lt;br /&gt;Moga di saat itu&lt;br /&gt;Kau tak berubah laku&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebahagian usiamu&lt;br /&gt;Sebahagian usiaku&lt;br /&gt;Suatu anyaman&lt;br /&gt;Bernama perkahwinan&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;(credit: picture taken from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Reignbow Tracer Novelties&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;' &lt;a href="http://reigninggifts.com/"&gt;website&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-5883855469996417262?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/5883855469996417262/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=5883855469996417262&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5883855469996417262'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5883855469996417262'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/11/13-and-many-more-years-to-come.html' title='15 And Many More Years To Come'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSWJJEdr7cI/AAAAAAAACEo/4X5_Za1m_EQ/s72-c/LoveGlassHeart.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-142562184868164053</id><published>2008-11-18T00:50:00.002+08:00</published><updated>2008-11-18T00:50:31.200+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='birthday'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Jared Latio'/><title type='text'>1-Year Old Jared</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSGeqqQa-2I/AAAAAAAACEQ/6TU7ZXg_bdM/s1600-h/jaredbday.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5269667494735051618" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 166px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSGeqqQa-2I/AAAAAAAACEQ/6TU7ZXg_bdM/s320/jaredbday.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Well.. What can I say… Happy Birthday to my most beloved &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jared&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. He just turned 1 year old last Monday. Nov 10, 2008. You’re indeed such an adorable and cutest pet I’ve ever had. One thing for sure, you have colored my world beautifully ever since you came into my life. Oh well, if only you could understand what I’m saying…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSGequdPKbI/AAAAAAAACEg/AbOeRVSwArI/s1600-h/090920082673x.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5269667495862544818" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 312px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSGequdPKbI/AAAAAAAACEg/AbOeRVSwArI/s320/090920082673x.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSGeqkYs66I/AAAAAAAACEY/paTliLkAFtU/s1600-h/IMG00057x.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5269667493159168930" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 287px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSGeqkYs66I/AAAAAAAACEY/paTliLkAFtU/s320/IMG00057x.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-142562184868164053?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/142562184868164053/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=142562184868164053&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/142562184868164053'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/142562184868164053'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/11/1-year-old-jared.html' title='1-Year Old Jared'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SSGeqqQa-2I/AAAAAAAACEQ/6TU7ZXg_bdM/s72-c/jaredbday.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-8818559153828777665</id><published>2008-11-10T00:01:00.011+08:00</published><updated>2008-11-10T00:13:49.661+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>اشتقتلك - A Personal Storybook</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SRbapUXYn5I/AAAAAAAABhY/hTmeIOi8VAU/s1600-h/xisarab.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 280px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5266637217632657298" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SRbapUXYn5I/AAAAAAAABhY/hTmeIOi8VAU/s320/xisarab.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;OK, Don't laugh at me! I'm not going for pilgrimage yet. Just felt like wearing it. Here are some of the "melaram" pictures. Just a few snaps of me wearing a jubah. This long white tunic shirt with a white headpiece and a black &lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SRbbdgiCD1I/AAAAAAAABho/O_L3IFv3wy4/s1600-h/xisarab2.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 162px; FLOAT: left; HEIGHT: 200px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5266638114251738962" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SRbbdgiCD1I/AAAAAAAABho/O_L3IFv3wy4/s200/xisarab2.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;tassel were bought for me by my cousin when he went to Mekah to perform umrah a few months back. However, he just handed it to me when I went to his place with my parents for a dinner last week. That jubah really fits me. But honestly, I had to struggle to put that headpiece and especially the tassel on my head. After a few trial and errors, I managed to get it placed properly. Too bad, I shaved my mustache way too soon. Otherwise, I guess I would look a bit like an Arab. LOL!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;But honestly, I don’t know when or where to wear it. Unless I go to Mekah or attend a costume party, I guess in a suitcase is where I should keep it for time being. &lt;em&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;(Personal note to Salah: I bet you don't wear this every day, right?)&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anyway, I’d also want to share a self-penned poem called “Rindu Hati”. To accompany this entry, a song by my all time favorite, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ramy Ayach&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; called &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;“Shtahtellak”&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;. If I got it right, it means “I Missed You”. And yes, I am missing someone now… hmm..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Rindu Hati - XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hati rindu&lt;br /&gt;Pada dia yang pergi&lt;br /&gt;Dia yang jauh&lt;br /&gt;Dan dia yang tiada&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hati rindu&lt;br /&gt;Pada wajah yang suci&lt;br /&gt;Yang dulu pernah jadi purnama&lt;br /&gt;Kala malam gelita&lt;br /&gt;Kala sunyi meruntun&lt;br /&gt;Kala jiwa celaru&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berkata hati&lt;br /&gt;Mengapa derasnya masa&lt;br /&gt;Berlalu tanpa ku sedar&lt;br /&gt;Merubah sebuah hakikat&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SRbb0IOIZsI/AAAAAAAABhw/G3jIZeakUCo/s1600-h/xisarab3.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 189px; FLOAT: right; HEIGHT: 200px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5266638502862808770" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SRbb0IOIZsI/AAAAAAAABhw/G3jIZeakUCo/s200/xisarab3.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Berkata hati&lt;br /&gt;Arah mana tujuku&lt;br /&gt;Hanyut di lautan kasih hampa&lt;br /&gt;Di mana cinta berlabuh&lt;br /&gt;Di mana impian karam&lt;br /&gt;Di mana harapan berkubur&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tinggallah aku&lt;br /&gt;Menadah rindu sukma&lt;br /&gt;Rindu meronta&lt;br /&gt;Pada kasih yang telah pergi…&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;اشتقتلك - رامي عياش&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;اشتقتلك&lt;br /&gt;قد الدني , قد الدني , قد الدني&lt;br /&gt;آه&lt;br /&gt;وبحبك&lt;br /&gt;قد الدني , قد الدني , قد الدني&lt;br /&gt;لما شوفك , ما بعرف شو بصير&lt;br /&gt;بغمرك , بتلبك , بحبك , وبطير&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;اشتقتلك , اشتقتلك , آه اشتقتلك&lt;br /&gt;حبيبي كثير&lt;br /&gt;اشتقتلك , آه اشتقتلك , آه اشتقتلك&lt;br /&gt;حبيبي كثير&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;اشتقتلك&lt;br /&gt;قد الدني , قد الدني , قد الدني&lt;br /&gt;آه&lt;br /&gt;وبحبك&lt;br /&gt;قد الدني , قد الدني , قد الدني&lt;br /&gt;بدي شوفك , بدي كون حدك&lt;br /&gt;غافي ع ايدك , طفل صغير&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;اشتقتلك , آه اشتقتلك , آه اشتقتلك&lt;br /&gt;حبيبي كثير&lt;br /&gt;اشتقتلك , آه اشتقتلك , آه اشتقتلك&lt;br /&gt;حبيبي كثير&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-8818559153828777665?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/8818559153828777665/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=8818559153828777665&amp;isPopup=true' title='12 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8818559153828777665'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8818559153828777665'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/11/personal-storybook.html' title='اشتقتلك - A Personal Storybook'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SRbapUXYn5I/AAAAAAAABhY/hTmeIOi8VAU/s72-c/xisarab.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>12</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-3142561051640861899</id><published>2008-11-04T01:40:00.006+08:00</published><updated>2008-11-04T01:55:57.776+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='pantun'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='rumah terbuka'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='openhouse'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='murtabak di raja'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='nasi dagang'/><title type='text'>Nasi Dagang Pulut Dakap</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ83IBij1FI/AAAAAAAABhQ/ExYijp_W00c/s1600-h/xisraya08.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 200px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264487100411270226" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ83IBij1FI/AAAAAAAABhQ/ExYijp_W00c/s320/xisraya08.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Alhamdulillah…. Segalanya berjalan lancar. Hampir kesemua tetamu jemputan dari 200 orang yang diundang hadir ke majlis rumah terbuka untuk tahun ini. Tetamu yang tiba seawal jam 1230 tengahari (walaupun undangan hanya dari jam 1 petang hingga 5 petang) dan pulang hampir jam 10 malam. Antara jam 230 petang hingga 530 petang mencatat kedatangan tetamu yang ramai. Sarat ruang tamu yang tak seberapa luas itu hinggakan aku terpaksa menggunakan ruang tamu di tingkat atas untuk tetamu bersantai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ80frwF8MI/AAAAAAAABgo/KVrJ3TyTGco/s1600-h/opnhse1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264484208344428738" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ80frwF8MI/AAAAAAAABgo/KVrJ3TyTGco/s320/opnhse1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Seperti biasa, aku sememangnya berangan untuk mengadakan majlis rumah terbuka semenjak awal hari raya. Dan seperti biasa dua faktor yang menjadi penentu – komitmen kerja ofis dan cuaca. Di sepanjang Syawal, aku sememangnya sibuk dengan urusan kerja disebabkan beberapa tugasan penting. Di waktu itu juga, keadaan cuaca di KL tidak mengizinkan akibat hujan lebat di sebelah petang semenjak akhir Ramadhan yang lalu. Alhamdulillah, 1 November yang menjadi pilihan aku untuk mengadakan rumah terbuka tidak diganggu oleh dua faktor berikut. Dan seperti biasa, aku turut mengelak untuk mengadakan majlis tersebut di bulan Syawal, sebaliknya seminggu selepas berakhirnya bulan Raya. Itu lebih baik disebabkan tidak ramai yang mengadakan rumah terbuka di luar Syawal. Lantas, 5 hari sebelum majlis barulah aku mengirimkan undangan secara rasmi melalui email and MMS kepada para jemputan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ80f91mAQI/AAAAAAAABgw/7JNhdK68I1U/s1600-h/opnhse2.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264484213199339778" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ80f91mAQI/AAAAAAAABgw/7JNhdK68I1U/s320/opnhse2.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Alhamdulillah juga, kedua dua ayah dan ibu aku sudi turun ke KL semata mata untuk membantu aku. Turut sama kedua dua makcik aku. Mereka berempat bertungkus lumus di dapur menyiapkan juadah untuk hidangan rumah terbuka. Kali ini, masih seperti di tahun yang lalu, aku memilih untuk menghidangkan masakan Kelantan, di mana aku berasal. Beberapa minggu sebelum rumah terbuka, aku mengirim SMS ke beberapa rakan yang sememangnya menjadi undangan tetap aku untuk membantu membuat pilihan juadah utama untuk rumah terbuka. Maka, ramai yang memilih &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Nasi Dagang&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; berbanding Nasi Kerabu. Gulai ikan tongkol, gulai udang, kerutuk ayam dan telur rebus menjadi pelengkap &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Nasi Dagang Kelantan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Selain itu, murtabak diraja dan kuih asli Kelantan seperti &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;akok gula Melaka, akok pandan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;kuih taik itik&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; turut menjadi sebahagian dari menu. Jika tahun lepas, aku memperkenalkan kuih &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Nekbak&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, tahun ini aku membawa sesuatu yang lain – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;pulut dakap&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; untuk melengkapkan juadah asli Kelantan. Tidak sah rumah terbuka tanpa juadah moden seperti Makaroni bakar, pelbagai biskut, puding karamel, kek lapis Sarawak dan kek buah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ80gXrX9lI/AAAAAAAABg4/ct8mSTeBQNU/s1600-h/opnhse3.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264484220135798354" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ80gXrX9lI/AAAAAAAABg4/ct8mSTeBQNU/s320/opnhse3.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Aku turut mengambil kesempatan itu untuk meraikan hari jadi ayah aku yang ke-62 sungguhpun sudah hampir dua minggu hari jadinya berlalu. Sebuah kek lobak merah dihias indah dengan Royal Icing adalah untuk meraikan ulangtahun ayah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ80hHCPSEI/AAAAAAAABhA/-A8mltPS2jo/s1600-h/opnhse4.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264484232848164930" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ80hHCPSEI/AAAAAAAABhA/-A8mltPS2jo/s320/opnhse4.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Terima kasih kepada semua jemputan yang sudi meluang masa ke majlis aku yang tak seperti itu. Ada di antara mereka aku pertama kali berjumpa walaupun sudah kenal sekian lama. Kepada yang tidak berkesempatan untuk memeriahkan majis kali ini, aku memahaminya. Ucapan terima kasih yang tak terhingga kepada kedua dua ibu dan ayah aku, kedua dua makcik aku, adik aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Nonie&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan juga sepupu aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Fahmin&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, yang turut melancarkan perjalanan majlis. Juga terima kasih aku buat &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;, kerana sudi bersusah payah belajar untuk menyediakan Makaroni bakar tersebut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ80hJMGO9I/AAAAAAAABhI/MSHqWAb1bU4/s1600-h/opnhse5.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264484233426385874" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ80hJMGO9I/AAAAAAAABhI/MSHqWAb1bU4/s320/opnhse5.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Insya’allah, dipanjangkan umur dan dimurahkan rezeki, tahun hadapan bersua lagi di majlis yang seumpamanya. Sebahagian dari memori di hari tersebut terakam di gambar gambar yang dilampirkan. Wassalam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ8zpKc6kKI/AAAAAAAABgg/XTYCdM3MuJM/s1600-h/opnhse6.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264483271692685474" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ8zpKc6kKI/AAAAAAAABgg/XTYCdM3MuJM/s320/opnhse6.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;Tanam selasih hujung laman,&lt;br /&gt;Tanahnya basah disiram gerimis,&lt;br /&gt;Terima kasih aku titipkan,&lt;br /&gt;Kunjungan tuan menyeri majlis.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa diharap pada gerimis,&lt;br /&gt;Lebatnya tidak sebentar tiba,&lt;br /&gt;Apa terkurang sepanjang majlis,&lt;br /&gt;Jari disusun maaf dipinta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kantan rimba jadi hiasan&lt;br /&gt;Harum melur tambah seri&lt;br /&gt;Rumah terbuka bagai jambatan&lt;br /&gt;Penghubung kasih di Aidilfitri.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-3142561051640861899?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/3142561051640861899/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=3142561051640861899&amp;isPopup=true' title='12 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3142561051640861899'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3142561051640861899'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/11/nasi-dagang-pulut-dakap.html' title='Nasi Dagang Pulut Dakap'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SQ83IBij1FI/AAAAAAAABhQ/ExYijp_W00c/s72-c/xisraya08.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>12</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-8981151365379698240</id><published>2008-10-22T21:30:00.006+08:00</published><updated>2008-10-22T23:57:39.726+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='vacation'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><title type='text'>Teluk Batik… Pasirnya Putih, Pantainya Sepi</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SP8h9hIY56I/AAAAAAAABeU/8Eqwa4mPWNw/s1600-h/IMG00131x.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; DISPLAY: block; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5259960230541322146" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SP8h9hIY56I/AAAAAAAABeU/8Eqwa4mPWNw/s320/IMG00131x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SP8we1QSmkI/AAAAAAAABfc/ju44ueM1Ihw/s1600-h/telukbatik1.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; FLOAT: left; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5259976196041644610" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SP8we1QSmkI/AAAAAAAABfc/ju44ueM1Ihw/s320/telukbatik1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;It was an unplanned trip to begin with. It all started with me feeling so stressed at work due to one project I had to take care of since late August this year. Such a crazy project I must say. To escape myself from the madness in my office, I took an emergency leave for two days last September. Thought I only wanted to spend my time at home just pamper me in bed or right in front of TV. After all, it was during the fasting month.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Then I found out my god brother, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, had to go to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Lumut&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; for two days on a work assignment. He asked if I wanted to join him there. Since I had no other plan, and the fact that he would drive there alone, I decided to come along. Just to keep him company while on the road. Plus, being away from KL would be a good idea to rest my mind. &lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SP8up-fuhZI/AAAAAAAABfU/BeIGvUUwrEI/s1600-h/telukbatik2.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; FLOAT: right; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5259974188477613458" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SP8up-fuhZI/AAAAAAAABfU/BeIGvUUwrEI/s320/telukbatik2.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Since it was just 2 weeks away from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Hari Raya&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, we played &lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Hari Raya&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; songs all the way from KL to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Lumut&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. It’s kind of fun though. At least, it created such an exciting mood of going back to kampung although we were actually heading to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Lumut&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;It was my first time in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Lumut&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. And for the very first time, I saw the famous &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kelly’s Castle&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; from afar on our way to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Lumut&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. After check-in at the hotel in town, I just stayed in the room sleeping while &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; went to the project site for some works. Just a few hours before Iftar, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; came back to pick me up. Our plan that very evening was to go to that famous &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Teluk Batik&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; which is about 20 minutes away from our hotel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Surprisingly, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Teluk Batik&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; was so quiet. A lonely beach that is. Maybe it’s because it was the fasting month that not many people came to picnic. Only a few people were at the beach. So, both of us just hung out there for almost an hour or so before heading back to the town for our Iftar. Although it was a brief visit to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Teluk Batik&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, I started to love the place. The white sand… the sound of wind… the smell of sea… so therapeutic. Oh well… I will have to come back to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Teluk Batik&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; again one of these days…&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SP8w1s84fqI/AAAAAAAABfk/uNyX2AOFcEs/s1600-h/IMG00124x.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; DISPLAY: block; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5259976588949749410" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SP8w1s84fqI/AAAAAAAABfk/uNyX2AOFcEs/s320/IMG00124x.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-8981151365379698240?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/8981151365379698240/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=8981151365379698240&amp;isPopup=true' title='10 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8981151365379698240'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8981151365379698240'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/10/teluk-batik-pasirnya-putih-pantainya.html' title='Teluk Batik… Pasirnya Putih, Pantainya Sepi'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SP8h9hIY56I/AAAAAAAABeU/8Eqwa4mPWNw/s72-c/IMG00131x.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>10</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-1045900316137135185</id><published>2008-10-20T23:20:00.000+08:00</published><updated>2008-10-20T23:21:14.045+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='life'/><title type='text'>Matahari</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxwu1Yj_NI/AAAAAAAABdg/nU632t8aGDI/s1600-h/IMG00006x.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; DISPLAY: block; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5259202414768291026" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxwu1Yj_NI/AAAAAAAABdg/nU632t8aGDI/s320/IMG00006x.jpg" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Matahari – XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saat ini&lt;br /&gt;Mungkinkah harapanku&lt;br /&gt;Tewas dipukul ribut&lt;br /&gt;Atau luka diterjah hujan&lt;br /&gt;Tapi kalau bukan&lt;br /&gt;Mengapa mendungnya duniaku&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxwvbBLaJI/AAAAAAAABdo/qt8vjsRSrds/s1600-h/IMG00020x.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; DISPLAY: block; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5259202424870758546" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxwvbBLaJI/AAAAAAAABdo/qt8vjsRSrds/s320/IMG00020x.jpg" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;Saat ini&lt;br /&gt;Mengapa gerimis&lt;br /&gt;Berjurai mengiring hiba&lt;br /&gt;Tahukah dia kenapa&lt;br /&gt;Berkaca pandangan ini&lt;br /&gt;Seolah menunggu sebak dipalu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxwvpfJgcI/AAAAAAAABdw/rlV_axobj9g/s1600-h/IMG00162x.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; DISPLAY: block; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5259202428754559426" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxwvpfJgcI/AAAAAAAABdw/rlV_axobj9g/s320/IMG00162x.jpg" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;Matahatiku&lt;br /&gt;Mengapa berlalu sepi&lt;br /&gt;Membisu tiada jawapan&lt;br /&gt;Apa rahsia di dada&lt;br /&gt;Yang kau sembunyi dariku&lt;br /&gt;Aku terpinga&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxwvte7gKI/AAAAAAAABd4/usfflFNvK_A/s1600-h/IMG00161x.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; DISPLAY: block; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5259202429827383458" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxwvte7gKI/AAAAAAAABd4/usfflFNvK_A/s320/IMG00161x.jpg" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;Matahariku&lt;br /&gt;Berinsut jua pergi&lt;br /&gt;Meniti kaki senja&lt;br /&gt;Tiada jejak tertinggal&lt;br /&gt;Kisah dua jiwa&lt;br /&gt;Tenggelam dilanda malam&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxwv7bOSAI/AAAAAAAABeA/A3wEHrx7bY8/s1600-h/IMG00159x.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; DISPLAY: block; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5259202433569933314" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxwv7bOSAI/AAAAAAAABeA/A3wEHrx7bY8/s320/IMG00159x.jpg" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;Saat ini&lt;br /&gt;Matahatiku, matahariku&lt;br /&gt;Hilang dalam gelita&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxyHsnQOlI/AAAAAAAABeI/tD4elXa1p2E/s1600-h/IMG00160x.jpg"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; DISPLAY: block; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5259203941422348882" border="0" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxyHsnQOlI/AAAAAAAABeI/tD4elXa1p2E/s320/IMG00160x.jpg" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;Dan&lt;br /&gt;Sehingga itu&lt;br /&gt;Adakah lagi harapan…&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-1045900316137135185?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/1045900316137135185/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=1045900316137135185&amp;isPopup=true' title='9 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1045900316137135185'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1045900316137135185'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/10/matahari.html' title='Matahari'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SPxwu1Yj_NI/AAAAAAAABdg/nU632t8aGDI/s72-c/IMG00006x.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>9</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2990109305650101727</id><published>2008-10-16T23:21:00.009+08:00</published><updated>2008-10-22T21:31:37.815+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='blogger'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><title type='text'>Amir Yusuf</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.fajaril.net/blog/wp-content/uploads/2008/10/amir_after.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; CURSOR: hand" border="0" alt="" src="http://www.fajaril.net/blog/wp-content/uploads/2008/10/amir_after.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Ketika ini, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; selamat menjalani pembedahan jantungnya. Alhamdulillah, rasa gembira tetap ada bila aku dikhabarkan yang &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; sudah selesai menjalani pembedahan. Tapi bimbang tetap bersarang di benak mengenai kondisinya. Apa lagi dia masih bayi yang belum mengenal apa apa. Saat bayi bayi lain yang sebaya dengannya sudah mula bergerak aktif, malangnya &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; terpaksa menghabiskan waktu waktunya di wad hospital bertemankan wayar wayar dan tiub tiub di tubuhnya. Terkilan juga hati tidak dapat menziarahi &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; apa lagi menemani kedua dua orang tuanya sewaktu pembedahan berlangsung dek kerana jarak yang merentang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi dari jauh aku tak pernah henti berharap dan berdoa agar &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; akan segera sembuh. Rasanya terlalu banyak dan hebat yang ditanggung si kecil ini. Rasa hiba bila mengenangkan nasibnya &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Hanya Allah mampu menyembuhkan apa yang dideritakan oleh &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Buat temanku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.fajaril.net/"&gt;Fajar&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan isteri, kuatkan semangatmu di saat apa yang menimpa putera kesayangan kalian. Demi Allah itu maha mengetahui setiap rahmat di sebalik semua kejadian ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;&lt;strong&gt;Ya Allah, dengan rahmatMu dan kasih sayangMu, aku mohon padaMu diberikan kesembuhan kepada Amir Yusuf untuk dia melewati hari harinya dengan bahagia dan gembira.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Buat Amir Yusuf - XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anak yang comel&lt;br /&gt;Baringlah dengan tenang&lt;br /&gt;Walau aku tahu di dadamu&lt;br /&gt;Tersimpan kepayahan&lt;br /&gt;Derita kau tanggung&lt;br /&gt;Tak dapat aku tafsir&lt;br /&gt;Biar riak wajahmu&lt;br /&gt;Mengukir tangisan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anak yang comel&lt;br /&gt;Sabarlah dengan dugaan&lt;br /&gt;Sekalipun perit saat ini&lt;br /&gt;Aku pasti nanti&lt;br /&gt;Usai segala derita&lt;br /&gt;Sarat beban hidupmu&lt;br /&gt;Pasti menguntum jua&lt;br /&gt;Senyum tawamu itu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anak yang comel&lt;br /&gt;Betapa kau kuat&lt;br /&gt;Dalam perjuangan hidupmu&lt;br /&gt;Walaupun begitu&lt;br /&gt;Tahulah akan dirimu&lt;br /&gt;Takkan pernah keseorangan&lt;br /&gt;Sekalipun jauh&lt;br /&gt;Doa kami menemanimu&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: Amir Yusuf's photo taken from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Fajar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;'s &lt;a href="http://www.fajaril.net/"&gt;blog&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2990109305650101727?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2990109305650101727/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2990109305650101727&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2990109305650101727'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2990109305650101727'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/10/amir-yusuf.html' title='Amir Yusuf'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-7368505559366276778</id><published>2008-10-10T22:30:00.002+08:00</published><updated>2008-10-10T22:42:32.529+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='hari raya'/><title type='text'>Tinta Syawal</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Alhamdulillah… Syukur pada Tuhan atas segalanya. Penerbangan pulang ke kampung laman, dan balik ke ibu kota dipermudahkan tanpa sebarang kesulitan. Dan aku kira semua yang lain sudah pun selamat pulang dan sampai ke tempat berpayung dan mencari rezeki masing masing kerana itulah doa dan harapan aku untuk semua.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan Alhamdulillah, suasana puasa dan raya di kampung laman meriah dengan kunjungan ahli keluarga, sanak saudara, tetangga dan handai taulan. Seperti aku harapkan, dapat juga aku menghabiskan 5 hari terakhir Ramadhan bersama kedua dua orang tua aku dan adik beradik aku. Dapat juga aku bawa ahli keluarga aku berbuka puasa di sebuah restoran terkemuka di bandar &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kota Bharu&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Terima kasih buat adik aku &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Elly&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang bersusah payah menguruskan semuanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Syawal kali ini seperti biasa menemukan aku dengan sanak saudara dekat dan jauh yang jarang aku berjumpa dek kerana tugasan masing masing. Begitu juga dengan handai taulan dan tetangga yang lama tak bersua. Seronok melihat keletah anak anak buah yang semakin membesar. Riuh rendah dengan jerit pekik mereka berlari lari di laman. Di hari raya pertama, sudah tradisinya untuk kami mengadakan rumah terbuka. Ramainya tetamu yang datang. Benar, penat cukup terasa tapi nikmat meraikan lebaran bersama mereka semua mengatasi semuanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kini kesibukan dan kemeriahan Syawal disambung kembali di ibu kota. Aku sendiri sudah menerima beberapa jemputan rumah terbuka rakan rakan di hujung minggu ini. Insya’allah, aku akan cuba untuk menghadirkan diri memenuhi jemputan teman teman. Sebenarnya, di awal minggu ini sudah ada dua undangan rumah terbuka. Aku cuma sempat ke rumah &lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;“godbrother”&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;, tapi tidak dapat memenuhi undangan &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;“godsister”&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; aku kerana kesibukan di tempat kerja. Bercakap mengenai majlis rumah terbuka, aku sendiri tidak tahu sama ada aku berkesempatan untuk mengadakan majlis ini memandangkan jadual kerja yang begitu padat. Tapi insya’Allah, andai diizinkan Tuhan, aku pasti layangkan undangannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam kemeriahan Syawal tahun ini, ada yang bersedih. Takziah buat tetangga orang tuaku yang kehilangan isterinya di malam hari raya akibat angin ahmar. Juga takziah buat temanku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jay&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, yang kehilangan datuknya di hari kedua lebaran. Dari aku hanya doa mengharap kedua duanya di tempatkan di kalangan mereka yang beriman dan dicucuri rahmat selalu hendaknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di sini aku ingin mengambil kesempatan mengucapkan terima kasih kepada teman teman yang mengirimkan kad ucapan hari raya. Aku pohon maaf sebab tidak berkesempatan untuk membalasnya. Tapi tahulah, ingatan kalian cukup mengharukan dan aku begitu menghargainya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Salam lebaran buat semuanya… Wassalam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-7368505559366276778?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/7368505559366276778/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=7368505559366276778&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7368505559366276778'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7368505559366276778'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/10/tinta-syawal.html' title='Tinta Syawal'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2845717671409328269</id><published>2008-10-06T13:59:00.011+08:00</published><updated>2008-10-06T21:27:02.560+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>Epilog (Cinta) Terindah</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SOmuIMD_OaI/AAAAAAAABcI/Tz2cLNeEg9w/s1600-h/feelinglost1.JPG"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; DISPLAY: block; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5253921896004532642" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SOmuIMD_OaI/AAAAAAAABcI/Tz2cLNeEg9w/s320/feelinglost1.JPG" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Empat tahun setelah kami berpisah. Empat tahun tidak pernah bersua lagi. Ada sekali sekala aku dikhabarkan mengenai dirinya melalui teman kami, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Dr. Intan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Dan mungkin sesekali juga dia mengetahui tentang aku melalui &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Dr. Intan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Tapi kami tidak pernah berhubungan lagi. Walaupun untuk sekali...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tapi siapa sangka, Aidilfitri ini menemukan kami kembali. Bukan rancangan aku, tapi &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Dr. Intan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang ingin menziarahnya sempena lebaran ini. Aku cuba mencari alasan agar aku tidak perlu menemaninya ke sana. Bukan tidak mahu, tapi aku bimbang hati akan tersentuh lagi. Cukup saja untuk menghantar &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Dr. Intan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; ke sana dan mengambilnya kembali. Tapi Tuhan penentu segalanya. Bagaimana dapat aku menolak takdir yang telah terkalam untuk aku semenjak azali. Mahu atau tidak, akhirnya membawa aku ke kediaman insan yang terlalu aku sayangi satu ketika dulu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku cuba mengawal keadaan agar tidak kelihatan terlalu janggal. Tapi sebenarnya aku tidak dapat mengawalnya. Hati dilanda resah, diri dibias hiba. Sebenarnya aku tidak tahu macam mana harus berdepan dengannya untuk pertama kali setelah sekian lama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebaik sahaja pintu pagar dibuka, kelihatan dia sambil menjemput kami masuk. Demi Allah, waktu aku terlihatnya dan mendengar suara dia, aku terasa seperti ingin menangis. Aku sendiri tidak tahu kenapa. Mungkinkah kerana sedih atau mungkinkah kerana gembira. Perasaan aku mula berkecamuk sebaik sahaja aku bersalaman dengannya. Dengan senyuman, dia sempat &lt;em&gt;“mengenakan”&lt;/em&gt; aku dengan gurauannya. Mungkin itu caranya untuk "&lt;em&gt;break the ice&lt;/em&gt;"..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sepanjang di rumahnya, aku lebih banyak berdiam. Bukan apa, di dalam aku cuba tahan sebak yang tak semena mena berkunjung. Terlihat beberapa barangan di rumahnya yang mengimbau kisah lama. Yang membuatkan aku lebih terasa kesedihan itu kerana pertemuan dengannya di Aidilfitri ini bertepatan dengan hari kami melancong ke &lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Bali&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; ketika Aidilfitri beberapa tahun yang lalu. Sesekali berkaca mata aku bila ditimpa kenangan lalu. Alhamdulillah, dapat aku tahan air mata dari terus bergenang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Siapa sangka aku akan duduk semeja dengannya di sebelah aku. Siapa sangka aku akan menikmati juadah air tangannya lagi. Aku cukup terharu. Makin hiba di hati. Makin aku berdiam. Bila mana aku ditanya, aku hanya mampu menjawab seadanya. Sekadar sepatah dua jawapan. Aku tahu andai aku bersuara, aku mungkin akan menangis kesebakan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila masa untuk pulang, aku mohon diri walau hati terasa berat. Entah bila lagi aku dapat bersua. Entah bila kami dapat bermesra lagi walau sekadar sebagai kawan. Aku terkilan sebenarnya. Dalam perjalanan pulang, aku menghantar &lt;strong&gt;SMS&lt;/strong&gt; kepadanya sekadar mengucapkan terima kasih dan memohon maaf sempena lebaran ini. Dia membalasnya kembali walau sekadar jawapan ringkas, tapi cukup bermakna buat aku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selepas menghantar &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Dr. Intan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; ke &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;KLIA&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, aku segera pulang ke rumah. Tapi di benakku di sepanjang perjalanan pulang, aku diusik kenangan kenangan lalu. Saat suka dan saat duka ketika bersama dengannya. Dari pertama kali kami mengenali sehingga hari terakhir aku melihatnya. Aku terpaku dalam kenangan itu. Apa pun yang telah terjadi, tidak sekalipun pernah aku nafikan betapa istimewanya dia di dalam hidup aku. Dialah &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Dr. S&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;… insan yang terlalu aku sayangi satu ketika dulu. Hadirnya dia dalam hidup aku dulu cukup berbekas sehingga saat ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan hari ini, aku menulis lagi tentangnya… sekadar coretan untuk aku lepaskan rasa yang terbuku di dalam hati ini.. Sedih, hiba, gembira dan terkilan… Pada &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Dr. S&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;… ingatan dan doaku selalu dengannya walau kami tidak lagi bersama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2845717671409328269?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2845717671409328269/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2845717671409328269&amp;isPopup=true' title='10 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2845717671409328269'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2845717671409328269'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/10/epilog-cinta-terindah.html' title='Epilog (Cinta) Terindah'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SOmuIMD_OaI/AAAAAAAABcI/Tz2cLNeEg9w/s72-c/feelinglost1.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>10</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-5045702465343115639</id><published>2008-09-26T10:25:00.006+08:00</published><updated>2008-09-26T10:54:34.137+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Raya greeting'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ramadhan'/><title type='text'>Di Ambang Pintu Syawal</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Di Pintu Syawal&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tinggal beberapa hari lagi sebelum Syawal menjelang. Dan itu juga bermakna Ramadhan di kali ini akan segera berlalu pergi. Rasanya sekejap sangat Ramadhan ini singgah tapi kini sudah menghampiri penghujungnya. Pantasnya masa. Alhamdulillah setakat hari ini ibadah puasa dapat aku penuhi tanpa sebarang halangan. Tapi sesempurna mana ibadah puasa aku ini, sebagus mana ibadah aku ini tidaklah aku ketahui. Cuma doa dan harapan aku agar puasa aku ini diterima Allah Azza Wajalla. Semoga ibadah aku ini tidak sia sia padaNya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sepanjang Ramadhan ini, dapat juga aku luangkan sedikit masa yang terbatas bersama teman teman ketika &lt;em&gt;iftar&lt;/em&gt;. Namun ada undangan yang aku terpaksa batalkan di saat akhir kerana belenggu kerja, ada yang langsung tidak dapat aku penuhi kerana kesuntukan waktu. Pada mereka aku pohon pengertian dan kemaafan. Insya'allah, dipanjangkan umur di Ramadhan akan datang kita akan bersama lagi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Memikirkan Syawal yang bakal menjelang, jujurnya aku tidak begitu memikirkan mengenai persiapan untuk lebaran kali ini. Entah kenapa. Tidak terasa "&lt;em&gt;seru&lt;/em&gt;"nya sebagaimana tahun tahun sudah. Kalau dulu aku begitu teruja untuk menyambutnya dengan pelbagai persiapan. Kali ini hanya seperti angin sepoi sepoi bahasa. Di mana silapnya? Apa kurangnya? Aku sendiri tidak pasti. Cuma berbelanja sedikit untuk keperluan keluarga. Untuk aku hanya dua pasang baju melayu - cekak musang dan teluk belanga untuk hari raya pertama dan kedua. Baju baju untuk santai rasanya yang aku beli beberapa bulan lepas boleh lagi dipakai. Itu untuk diri sendiri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kalau tahun tahun sudah, aku turut memastikan rumah aku juga dijaga bersih dan dihias seadanya sempena lebaran, di tahun ini lesu sedikit caranya. Malah aku sendiri tidak sempat untuk menjaga laman yang cuma sekangkang kera dan pohon pohon renek yang ada. Bukan malas. Tapi mungkin kerana tuntutan kerja yang membuat aku terlalu penat - penat akal dan minda. Di samping beberapa perkara kecil yang memual dan menjelikkan secara peribadinya mungkin turut meninggalkan kesan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Walau apa pun, insya'Allah aku akan berangkat pulang ke laman bonda malam nanti. Tahun ini buat pertama kalinya dalam masa 10 tahun aku akan dapat berpuasa lebih dari 2 hari bersama keluarga aku. Mungkin di sana aku dapat mencari "&lt;em&gt;mood&lt;/em&gt;" raya terutama ketika melayan anak anak buah aku. Insya'Allah, di hari raya ketiga aku akan kembali ke tempat aku berteduh dan mencari nafkah hidup.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Di Pintu Kenangan&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sedikit sebanyak terkenang juga saat saat manis dalam membuat persiapan Aidilfitri di kala zaman budak budak dulunya. Setiap kali hampir tibanya aku selalunya membantu emak. Sebabnya segala urusan persiapan untuk hari raya emaklah orang yang menjadi "&lt;em&gt;project manager&lt;/em&gt;"nya. Disuruhnya menukar langsir, membersih laman dan sebagainya. Terasalah riangnya untuk menyambut raya. Cuma aku tak perlu mencari buluh untuk membuat lemang atau menganyam kelongsong ketupat. Sebabnya cuma satu, lemang dan ketupat bukannya hidangan "rasmi" untuk lebaran di kampung laman aku. Perlu diingat, aku bukannya dari negeri di sebelah pantai barat Semenanjung. Sebaliknya dari pantai timur Semenanjung yang gah dengan makanannya tersendiri seperti nasi dagang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apa namanya zaman budak budak kalau tidak dengan bersuka rianya. Teringat lagi setiap kali menyambut kedatangan Syawal, duit yang diberi untuk belanja sekolah disimpan untuk membeli mercun dan bunga api. Dulu tidak ada sekatan untuk menjual dan membeli mercun seperti sekarang. Pelbagai jenis mercun senang didapati. Semuanya bergantung kepada kemampuan membeli. Aku sukanya mercun "&lt;em&gt;parachute&lt;/em&gt;". Mungkin di tempat lain nama dan panggilannya berbeza. Setiap kali diletupkan, di samping percikan api yang berwarna kuning keemasan, yang paling aku nantikan keluarnya askar plastik yang dengan payung terjunnya. Banyak jugalah koleksi askar mainan aku ketika itu. Sayangnya semuanya sudah hilang entah ke mana. Ada sejenis lagi yang menjadi mercun kegemaran aku tapi lupa namanya. Kalau meletup di udara, satu kampung seperti bergegar. Pernah di zaman kolej, ada "&lt;em&gt;perang&lt;/em&gt;" antara blok menggunakan mercun ini. Riuh rendah malam yang sunyi. Menjerit jerit pak guard sambil meniup "&lt;em&gt;whistle&lt;/em&gt;"nya. Kalau bunga api, aku suka dari yang berbentuk rokok. Kalau dibakar, keluarlah percikan api seperti bintang bintang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kalau diingatkan persiapan untuk raya, baju dan kasut biasanya ayahlah yang menanggung semuanya. Tapi disebabkan masih lagi budak budak, semua pilihan dibuat oleh emak dan ayah aku berdasarkan kemampuan mereka waktu itu. Kalau cuba bantah, hmm... siaplah terima pembalasannya. Jadi suka atau tidak, terima sajalah. Tapi hari ini kalau difikirkan kembali, aku tahu dan faham kenapa mereka begitu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:100%;color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Di Pintu Keampunan&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sering kali tiba lebaran kita dihujani kata maaf dari semua. Nyata mudah kita mengucap maaf. Tapi apakah itu ikhlas dan bermakna? Adakah ia sesenang pengucapannya? Mungkin bagi kesalahan kecil senang kita memaafkan seseorang. Mungkin ada yang tidak mengambil kisah pun perkara yang sekecil itu. Tapi bagaimana kesalahan dan kesilapan yang besar, yang mungkin terlalu menyakitkan bagi seseorang itu. Adakah senang untuk memaafkan mereka? Benar, sedangkan Nabi ampunkan umatnya, inikan pula kita yang hina. Dan yang hina inilah penuh dengan amarah dan kesumat. Cepat hilang pertimbangan. Ada kalanya terlalu berdendam jauh sekali melupakan salah seseorang itu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Secara peribadinya, aku seseorang yang senang memaafkan mereka yang secara tidak sengaja melakukan kesilapan. Mungkin di luar sedar, mereka tersasul dan melatah. Insya'allah, aku bukannya terlalu kejam untuk tidak memaafkan kesilapan yang kecil itu. Tapi pada mereka yang terlalu menyinggung peribadi aku, secara terang dan sedar, mungkin sukar aku berikan keampunan. Mungkin tiada dendam tapi tak bererti luka tak berparut. Mungkin bertahun belum tentu aku dapat maafkan. Mungkin ada yang dibawa mati. Aku bukannya nabi atau malaikat. Tidak bersih. Hanya insan daif yang cuba dan masih mencari jalan yang diredha oleh TuhanNya. Tapi demi Tuhan, aku mencuba untuk memaafkan mereka.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;strong&gt;Di Pintu Salam&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Sempena lebaran yang bakal menjelang, aku doakan agar kalian semua dapat menyambut lebaran ini dengan penuh keriangan dan kebahagiaan di samping keluarga, insan tersayang, sanak saudara, handai dan taulan. Pada mereka yang akan pulang ke kampung halaman, semoga perjalanan anda dilindungi dan selamat. Sesungguhnya berhati hati, sabar dan berhemat di jalanraya adalah amalan mulia. Semoga lebaran diraikan dengan senyum dan tawa, bukannya airmata.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SNxOIJEj4wI/AAAAAAAABcA/6UEvTYteFN8/s1600-h/020820082583x2.jpg"&gt;&lt;img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; FLOAT: right; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5250157167388123906" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SNxOIJEj4wI/AAAAAAAABcA/6UEvTYteFN8/s320/020820082583x2.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Untuk yang jauh di rantauan, walau sejauh mana langkahnya, setinggi mana terbangnya, yang di sini jangan dilupakan. Walau tidak dapat bersama mereka di lebaran ini, eratkan silaturrahim dengan utusan khabar dan salam pada keluarga di tanahair. Dan semoga lebaran di rantauan, meninggalkan seribu satu kenangan tersendiri dalam lipatan sejarah hidup kalian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Catatan hari ini adalah yang terakhir sebelum aku pulang ke halaman ibunda. Andai di sepanjang mengenali kalian, ada silap dan salah yang aku lakukan secara sedar atau tidak, baik dari tutur kata, mahu pun coretan ayat ayat, apatah lagi tingkah laku, pohon kemaafan yang ikhlas dari kalian. Aku hanya manusia biasa, tidak tertopengkan malaikat atau bertabirkan kemanisan. Mereka yang benar benar mengenali aku yang tahu siapa aku. Oleh itu, aku tidak sempurna jauh sekali bersih dari khilaf dan dosa. Hanya pengampunan aku pohonkan. Lahir dan batin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Salam Aidilfitri untuk semua yang mengenali aku dan semua pengunjung &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bila Pena Menari&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Wassalam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-5045702465343115639?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/5045702465343115639/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=5045702465343115639&amp;isPopup=true' title='10 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5045702465343115639'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5045702465343115639'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/09/di-ambang-pintu-syawal.html' title='Di Ambang Pintu Syawal'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SNxOIJEj4wI/AAAAAAAABcA/6UEvTYteFN8/s72-c/020820082583x2.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>10</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-4586162285812919525</id><published>2008-09-16T00:50:00.003+08:00</published><updated>2008-09-16T02:54:57.745+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='anniversary'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='office matter'/><title type='text'>Menuju Sedekad</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SM6cKXlgbsI/AAAAAAAABb4/ZVQ-tlKghSM/s1600-h/in-office-1.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; DISPLAY: block; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5246302317877161666" border="0" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SM6cKXlgbsI/AAAAAAAABb4/ZVQ-tlKghSM/s200/in-office-1.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Siapa sangka masa berlalu begitu pantas. Aku sendiri pun tak pernah terlintas akan masih di sini untuk satu tempoh yang agak lama. Pejam celik, hari ini genap 9 tahun aku bekerja di sini. Satu tempoh yang panjang. Mungkin untuk yang lain, susah untuk bertahan selama ini. Sampai satu tempoh, kebanyakan mereka akan berpindah ke tempat yang baru.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Sebenarnya tempoh sembilan tahun bukan satu perjalanan yang mudah. Banyak ranjaunya. Kalau direnung semula, banyak peristiwa berlaku yang mengajar tentang siapa aku terutama bila menyentuh soal pekerjaan. Kalau dulu, aku hampir langsung tidak mempunyai suara sesuatu perkara, tapi hari ini, pandangan aku diambil kira bila melibatkan hal hal berkaitan. Kalau dulu banyak perkara yang aku langsung tidak tahu menahu, tapi hari ini semua sudah berubah.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Selama 9 tahun aku di sini, aku sudah berada di bawah 3 orang CIO. 2 perempuan, dan yang terbaru adalah lelaki. Dan selama 9 tahun itu, aku sudah bertukar tempat duduk hampir 6 kali. Dan yang pasti, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Siti&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; adalah orang yang paling lama aku kenali dalam unit aku. Dari zaman dia masih anak dara sehingga kini sudah memiliki 3 cahaya mata. Selama 9 tahun kami seiring sejalan dalam menjalankan tugas kami. Manakala 6 yang lain adalah muka muka baru untuk unit aku. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Mungkin ada yang tertanya kenapa aku mampu bertahan sehingga sebegini lama. Jujurnya aku pun tak tahu. Bukan bermakna aku tidak pernah mendapat tawaran dari tempat lain, atau aku tidak pernah mencuba untuk bekerja di tempat lain. Aku pernah, tapi entah kenapa hati aku masih di sini. Mungkin keadaan dan tawarannya yang tidak bersesuaian. Tapi aku masih lagi mencari ruang dan peluang lain hingga ke saat ini.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Bila diingatkan, tahun ke 5 hingga tahun ke 7 adalah tahun tahun gelap bagi aku di tempat ini. Diskriminasi, pilih kasih, dan politik buat aku begitu tertekan. Dan aku sebenarnya salah seorang dari mangsanya. Tuhan saja yang tahu bagaimana kecewanya saat itu. Itulah saat yang paling menyakitkan aku bila apa yang diharapkan dinafikan hanya semata untuk memberi ruang kepada orang lain dari suku sakat yang sendiri. Tapi syukur, Tuhan itu Maha Pemurah dan Maha Adil. Rasanya tak perlu aku huraikan... Disebut jangan, dikenang pun jangan.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Apa pun hari ini perjalanan aku di sini hampir melangkau satu dekad. Belum pasti di mana aku selepas ini. Yang pasti aku selalu berdoa dan berharapkan yang terbaik untuk aku dan karier aku.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Di sini aku ingin mengucapkan ribuan terima kasih aku kepada rakan rakan di tempat kerja aku. Tak perlu aku sebutkan nama mereka satu persatu. Terima kasih kerana membimbing aku selama aku di sini. Hanya Tuhan dapat membalas jasa baik kalian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(p/s: picture is not my office.)&lt;br /&gt;(credit: picture taken from &lt;a href="http://blog.craftzine.com/in-office-1.jpg"&gt;Craftzine&lt;/a&gt;)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-4586162285812919525?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/4586162285812919525/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=4586162285812919525&amp;isPopup=true' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4586162285812919525'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4586162285812919525'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/09/menuju-sedekad.html' title='Menuju Sedekad'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SM6cKXlgbsI/AAAAAAAABb4/ZVQ-tlKghSM/s72-c/in-office-1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2224192687001710376</id><published>2008-09-14T17:35:00.019+08:00</published><updated>2008-09-15T12:18:45.851+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='conflict'/><title type='text'>Matters  Of Life</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#cc6600;"&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;Sometimes when things get so out of control, it's better that we make our own decision on certain matters just to spare the heartache and upset. It's no use letting ourselves be hurt by some psychotic brainless people who never seem to have any respect to others. No use to make friends with such people, let alone to welcome them in your life. Honestly, I'm tired of such people. I have enough issues of my own, and I do not wish for more especially from this group of people. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;I have to agree with one of my good friends. He once told me that there'll be a day when we have to come to the point where we have to &lt;em&gt;&lt;strong&gt;"edit"&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt; all those people we once knew. Those who are worth to be called friends, and those who should never be in picture anymore. And this is what I have to do, unfortunately. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;Honestly, I am really tired and sick of some individuals. I thought making friends with them would make life merrier, but unfortunately, that's not the case. It was a decision that could bring me nothing but devastation and anger. I've learnt about this in such a hard and painful way. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;Now I want to be freed from these people. And I want to be left alone without any hellos or even hi's anymore. I don't want to be bothered, and I dont want to bother yours (and I have never done so). Pack up and leave me alone!&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;Just make me comprehend, as I do not bother about peple's life, why there are people purposely tailing me wherever I go? Why must they get so interested in me as there's nothing about me which I'm proud to share with. Worse yet, they even intrude on my personal matter. Telling other people about me and all as if they have nothing better in their life to concern. You can shout to the whole world about yourself, but mine is exclusively mine. It's none of anybody's business as you don't even know me well enough. And I do not have to feel obliged to tell anyone about myself let alone my personal matters. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;Sometimes, people are blind to see the truth. They know what the &lt;strong&gt;DO&lt;/strong&gt;'s and the &lt;strong&gt;DONT&lt;/strong&gt;'s are but they simply and intentionally cross the line just to interfere in other people's affair. &lt;strong&gt;YES&lt;/strong&gt;, I am no angel myself, but the least I could do is to respect people's personal matters and I hope they could do the same as well. You may influence and tell nonsense about me to other people, I could not care less. I know the person I am. And I know what I'm doing. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;So, leave me! And please, do not try to relate me or my family to things you're talking about. There are more things in this world you can relate to, but not me. &lt;strong&gt;*PERIOD*&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;Some things are meant for a lifetime, some things are for such a short period. Therefore, I have till this December to decide on something. It has been almost 2 1/2 years since the journey started. I have the opportunity to meet people from all walks of life. But the journey has to find its end.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;III&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;I'm counting down the day you will be back. And I can't wait for that day to come. It seems like you've been gone for almost a year, instead of just one week.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2224192687001710376?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2224192687001710376/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2224192687001710376&amp;isPopup=true' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2224192687001710376'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2224192687001710376'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/09/matters-of-life.html' title='Matters  Of Life'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-1363284707537633696</id><published>2008-09-12T23:12:00.008+08:00</published><updated>2008-10-17T11:22:27.117+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='blogger'/><title type='text'>Lekas Sembuh Amir Yusuf</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.fajaril.net/blog/wp-content/uploads/2008/08/amir.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; CURSOR: hand" border="0" alt="" src="http://www.fajaril.net/blog/wp-content/uploads/2008/08/amir.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Hiba. Itulah rasa yang sarat bersarang dalam diri aku tatkala menyusuri setiap baris ayat yang tertera. Mungkin sukar aku mengolah gelodak rasa yang ada di diri seorang teman yang tak pernah aku ketemu. Tapi aku tahu apa yang dilaluinya adalah satu ujian yang besar buat diri dan keluarganya. Siapa menduga, lahirnya putera kesayangan dibaluti ujian yang getir untuk anak seusianya lalui.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aku cuba menyeka airmata, tapi adakalanya luruh di balik awan sedih. Entah, tidak dapat aku bayangkan bagaimana pilu hati kedua dua ayah dan bonda melihat putera kesayangan mereka terpaksa mengharungi derita berdepan dengan 3 komplikasi di dalam tubuhnya. Namun ayat ayat yang dicoretkan cukup untuk menggambarkan perasaan pedih dan sedih.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebagaimana harapan ayah dan bondanya, sebagaimana harapan kakaknya, aku yang bukan sesiapa turut menghimpun harap dan doa agar Tuhan Rabbul Alamin menyembuhkan &lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Amir Yusuf&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;. Semoga Tuhan Yang Satu mengabulkan harapan dan doa semua yang mengharap kesembuhan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Amir Yusuf&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Insya'Allah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Buat temanku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Fajar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan isterinya,aku doakan agar kamu diberikan ketabahan menjalani ketentuan sebegini. Dan aku doakan agar sabarmu tak akan pernah pudar. Hanya itu yang aku mampu...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: Amir Yusuf's photo taken from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Fajar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;'s &lt;a href="http://www.fajaril.net/"&gt;blog&lt;/a&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-1363284707537633696?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/1363284707537633696/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=1363284707537633696&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1363284707537633696'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1363284707537633696'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/09/lekas-sembuh-amir-yusuf.html' title='Lekas Sembuh Amir Yusuf'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-8071595913369234396</id><published>2008-09-09T01:49:00.003+08:00</published><updated>2008-09-09T14:00:11.694+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>Jauh Jauh Rindu...</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SMYO7CBdM9I/AAAAAAAABbc/zf6rMrAzq50/s1600-h/17082008.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5243895223437571026" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SMYO7CBdM9I/AAAAAAAABbc/zf6rMrAzq50/s200/17082008.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Berbeza jika dibandingkan 3 tahun yang lepas, Ramadhan kali ini aku ditemani. Kalau dulu, seringnya aku berbuka berseorangan. Tahun ini tidak lagi. Di kebanyakan hari, walau bukan selalunya aku akan ditemani dia yang terdekat di hati. Malah bukan hanya ketika iftar, sahur tidak lagi sesepi waktu waktu yang lepas. Rasanya diri cukup bertuah. Alhamdulillah, beginilah suratan hidup seorang yang bergelar aku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Namun semalam aku dikhabarkan berita yang aku kira bukan menggembirakan. Tapi aku tahu itu sudah tanggungjawab yang dia harus pikul. Jadi aku memahaminya. Bukan menghalang jauh sekali melarang. Cuma timbul kebimbangan di hati. Tipulah kalau aku katakan aku tidak risau akan keselamatannya. Cuma yang dapat aku sertakan hanya doa. Permohonan pada Ilahi agar melindungi perjalanan orang yang tersayang. Mudah mudahan selamat perjalanan pergi dan pulang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seminggu berjauhan... seminggu tak bertemankan dia yang tersayang. Timbul pula persoalan bila dia harus di rantauan, jauh dipisahkan dua benua, bagaimana agaknya. Mesti rindu jadi bara. Dan bara jadi api. Cuma &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;SMS&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; dan email yang mungkin jadi pengubat di samping berkirim salam di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Yahoo Messenger!&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; Apapun, seperti aku katakan tadi, aku memahami situasinya. Aku juga sedar jalan pilihan dia. Dan aku selalu doakan agar yang terbaik tetap jadi miliknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ya, aku akan tetap ingat. Mana boleh lupa. Hanya dia yang aku ada. Dan jangan bimbang.. seperti selalu, bila aku tidak di sisi, aku doakan &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;"guardian angels"&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; aku akan selalu bersama denganmu...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-8071595913369234396?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/8071595913369234396/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=8071595913369234396&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8071595913369234396'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/8071595913369234396'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/09/jauh-jauh-rindu.html' title='Jauh Jauh Rindu...'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SMYO7CBdM9I/AAAAAAAABbc/zf6rMrAzq50/s72-c/17082008.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-6155479617863312895</id><published>2008-09-02T12:04:00.005+08:00</published><updated>2008-09-02T14:15:01.612+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ramadhan'/><title type='text'>Di Pertama Ramadhan</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Alhamdulillah… hari pertama puasa semalam dapat aku lalui tanpa sebarang kesulitan. Segalanya lancar sehingga tiba waktu berbuka. Walaupun di tengaharinya perut aku seakan akan memberi amaran awal gastrik, tapi aku sengaja tidak memikirkan tentang itu. Bimbang nanti makin menjadi jadi. Sebetulnya, beberapa hari sebelum tibanya Ramadhan, aku bukanlah sihat 100%. Mungkin akibat perubahan cuaca yang ketara sejak kebelakangan ini, aku turut dilanda demam. Tetapi sehari sebelum 1 Ramadhan, demam aku belum juga kebah malah makin menjadi jadi. Alhamdulillah, bila menjalani ibadah puasa, demam aku beransur baik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Disebabkan hari pertama Ramadhan kali ini jatuh pada hari ganti kelepasan am sempena Merdeka, aku mengambil kesempatan untuk menziarahi teman blogger, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://haqahmad.blogspot.com/"&gt;Haq Ahmad&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, yang kini berada di hospital selepas menjalani pembedahan di lututnya pada Jumaat lepas. Sebelum tiba, aku terlebih dahulu memaklumi pada &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Haq&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; akan tujuan aku. Kedatangan aku ditemani oleh teman baik aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Zahar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Di wad, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Haq&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; cuma ditemani anaknya, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Yusof&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Alhamdulillah, beliau tampaknya berada dalam keadaan baik, dan setentunya aku doakan agar beliau segera sembuh kembali. Setelah hampir setengah jam di sana, kami memohon diri untuk ke destinasi seterusnya iaitu Bazar Ramadhan di Jalan TAR.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekadar untuk melihat kemeriahan menyambut Ramadhan, aku kira di situlah antara tempat yang paling sesuai untuk menyaksikannya. Sayangnya, tidak banyak gerai yang dibuka. Berbanding tahun tahun yang sudah, hari pertama Ramadhan di sini tidak semeriah mana. Pertama, mungkin kerana masih banyak gerai yang belum dibuka, dan kedua mungkin dari kesan kenaikan harga minyak dan barang barang keperluan lain, maka ramai yang memilih untuk berjimat dan menyediakan sendiri juadah berbuka. Sambil merayau, aku sempat juga membeli &lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Rendang Tok&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt; yang menjadi kegemaran aku. Selalunya aku membeli Rendang Tok yang dimasak oleh saudara Aqasha. Rendang Toknya memang sedap pada aku jika dibandingkan dengan yang dimasak oleh peniaga lain. Tahun ini Aqasha mempunya 3 gerai yang menjual Rendang Tok. Cari saja &lt;strong&gt;Lot 140&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;204&lt;/strong&gt; dan &lt;strong&gt;380&lt;/strong&gt; di sepanjang jalan itu. Rendang Toknya dijual pada harga RM38 sekilo. Di samping itu, terdapat juga lemang, ketupat daun palas, ketupat biasa, acar buah jeruk dan pelbagai jenis buah tamar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pulang saja dari Jalan TAR, aku dan Zahar singgah di Pasar Ramadhan Bandar Kinrara yang berdekatan rumah kami.Di sana aku cuma membeli Nasi Kerabu untuk berbuka puasa. Seperti juga di Jalan TAR, keadaan di sini hampir sama dengan jumlah gerai yang berkurangan dibandingkan dengan tahun lepas. Sebelum pulang, aku menghantar Zahar ke rumahnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Amat mengecewakan bagi aku bila juadah berbuka tidak seperti yang diharapkan. Inilah hasilnya bila ada yang tidak pandai memasak cuba untuk menjual hasil air tangannya. &lt;em&gt;Nasi Kerabu&lt;/em&gt; pada aku seperti &lt;em&gt;Nasi Kekabu&lt;/em&gt;. Entahlah, mungkin citarasa aku tinggi sangat sehingga apa yang dimasak oleh makcik itu tidak sedap langsung. Mahu saja aku buang tapi mengenangkan pembaziran, aku telan walau rasanya cukup menggelikan anak tekak sesiapa saja. Nasihat aku kepada sesiapa yang ingin berniaga hasil masakannya, sila pastikan anda tidak memasak sampah. Bayangkan berapa banyak yang akan berdosa hanya kerana masakan anda. Semuanya akibat kata serenah yang menjadi kritikan pada masakan anda.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hari ini… apa pula juadah aku berbuka puasa agaknya? Tapi yang paling menggembirakan, aku tidak akan berbuka berseorangan tetapi akan ditemani adik kesayangan aku, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Yang pastinya kami akan bersahur di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;“*$”&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; malam nanti, oh, itu pun kalau sempat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-6155479617863312895?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/6155479617863312895/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=6155479617863312895&amp;isPopup=true' title='17 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6155479617863312895'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6155479617863312895'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/09/di-pertama-ramadhan.html' title='Di Pertama Ramadhan'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><thr:total>17</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-503364132780403298</id><published>2008-08-29T17:26:00.006+08:00</published><updated>2008-09-02T14:25:59.393+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ramadhan'/><title type='text'>Ahlan Ya Ramadhan</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SLjq8sO99nI/AAAAAAAABbU/GekryJcN3Gc/s1600-h/ramadhan1x.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5240196494832563826" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SLjq8sO99nI/AAAAAAAABbU/GekryJcN3Gc/s320/ramadhan1x.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Salam Ramadhan buat semua muslimin muslimat. Semoga Ramadhan di kali ini menemukan kita seribu nikmat dan keberkatan. Semoga amalan dan ibadah kita diberkati dan diterima Allah Azzawajalla...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bismillah wal Hamdulillah wa as-Syukru lillah&lt;br /&gt;wa Sholatu wa Salamu `ala Rasulillah&lt;br /&gt;wa `ala Alihi wa Shohbihi ajma`in, amma ba`d...&lt;br /&gt;As-Salamu`alaikum wa Rahmatullahi wa Barakatuh…&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wassalam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: photo taken from &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.flickr.com/photos/7695971@N06/1364100974/"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Ukhti27&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;'s Flickr)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-503364132780403298?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/503364132780403298/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=503364132780403298&amp;isPopup=true' title='10 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/503364132780403298'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/503364132780403298'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/08/ahlan-ya-ramadhan.html' title='Ahlan Ya Ramadhan'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SLjq8sO99nI/AAAAAAAABbU/GekryJcN3Gc/s72-c/ramadhan1x.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>10</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-5100972298035677499</id><published>2008-08-27T14:23:00.005+08:00</published><updated>2008-08-27T14:48:28.488+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><title type='text'>Dream</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SLT2_B7NiDI/AAAAAAAABbE/NN5X7F8Z_so/s1600-h/DREAMCATCHER.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5239083829247707186" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SLT2_B7NiDI/AAAAAAAABbE/NN5X7F8Z_so/s320/DREAMCATCHER.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Two days ago, I had a dream that I never dreamed of before. A dream that I wonder if there’s any meaning behind it, or if it’s a sign of something that might happen in the near future.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;So, what’s in my dream? I found two golden cobras nesting in two plant pots.. Both with a shining black mark on its head. They just stayed there without any sign of trying to attack me or something.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Some said that’s the sign of good luck. So, what kind of good luck is it? And if it’s true, how long do I have to wait for this good luck to come true?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Some said that’s the sign of &lt;em&gt;“jodoh”&lt;/em&gt;. Err.. that’s scary… I mean.. I don’t even have anyone that I am looking forward to getting married to. Yes, still single and available. Not dating anyone at the moment. But as for someone special, yes, I do have one in my life. So, can I buy this &lt;em&gt;"jodoh"&lt;/em&gt; thingy?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Some even said that snake represents enemy. Hmm.. is it so? But who are those enemies? Do I have any enemies? Thought I’ve been looking for and making friends all this while…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I’m puzzled…&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-5100972298035677499?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/5100972298035677499/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=5100972298035677499&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5100972298035677499'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/5100972298035677499'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/08/dream.html' title='Dream'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SLT2_B7NiDI/AAAAAAAABbE/NN5X7F8Z_so/s72-c/DREAMCATCHER.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-825092860679599828</id><published>2008-08-22T17:44:00.006+08:00</published><updated>2008-08-22T18:28:09.587+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>Hey...</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SK6MdOMoRPI/AAAAAAAABa0/isqtOw40PoE/s1600-h/120720082495x1.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5237277850333627634" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SK6MdOMoRPI/AAAAAAAABa0/isqtOw40PoE/s200/120720082495x1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Woww.. just a few more days left before September comes. Whether we realize it or not, 2/3 of the year has passed us by. How time flies so fast, right?? Looking back, for the past 8 month I was so occupied with work. Honestly, it’s tiring. But at the same time I got to visit to places I had never been before. And because of that, I also got to meet new people and make friends with them. So that’s something good about my work this time. And because of all the things I did, I am now where I am. And I am now who I am. Oh okay.. they have not paid me 5 figures yet.. but at least, something better than before as my &lt;strong&gt;KPI&lt;/strong&gt; is considered &lt;strong&gt;EXCELLENT&lt;/strong&gt;! But that does not mean I’m happy with it. Enough to be thankful for for now, but there’s a long way to go. Anyway, thanks to those people who helped me a lot throughout this whole year. You made a simple thing simpler.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Now, with only 4 months left before 2008 bows out, I still have plenty of things to do. My only worry is that I&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SK6MscazL8I/AAAAAAAABa8/tvOogfF77rc/s1600-h/130720082508x1vs.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5237278111849197506" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SK6MscazL8I/AAAAAAAABa8/tvOogfF77rc/s200/130720082508x1vs.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; would not have much time to get it all done as planned. Workwise, I have a few more travelling to do before end of this year. This, again, depends on a few internal factors. So, I don’t really have a control over this matter. Besides this business travelling, I have a few projects to work on… Now how will I ever get all this done? Hmm…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As for my personal matter, I also have a plan to go for a vacation somewhere. Not sure whether I be going alone or with a company, but I really need this so bad. Also, I also plan to go camping/jungle trekking with a few friends, but still have not confirmed its date yet. Other than that, I also want to do a few small renovations at my house and hopefully this can be done before the raining season comes. Oh God, I hope all this will materialize soon. I just don’t like it if this is just going to remain as plans only..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oh well… I must say so far, life has been good for me despite all the tough moments I had to endure before. I guess now I’m tough enough to brave the hardship, insya’Allah. May He always be with me and guide me because if it’s not for Him, I be nothing.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Just wanted to thank all people who have always been with me all this time… You have inspired me a lot. May Allah repay your kindness… Hey… I love you all, and you know just who you really ARE!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Have a good weekend to everyone…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Wassalam…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-825092860679599828?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/825092860679599828/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=825092860679599828&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/825092860679599828'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/825092860679599828'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/08/hey.html' title='Hey...'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SK6MdOMoRPI/AAAAAAAABa0/isqtOw40PoE/s72-c/120720082495x1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2393119701573484860</id><published>2008-08-20T16:39:00.003+08:00</published><updated>2008-08-20T16:55:48.414+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='conflict'/><title type='text'>Ketemu Sinar</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKvZzJGJKsI/AAAAAAAABas/kz0euHVoT_U/s1600-h/walkaway.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5236518464386575042" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKvZzJGJKsI/AAAAAAAABas/kz0euHVoT_U/s320/walkaway.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Sekadar satu akhiran kisah yang bertaut. Rencana hidup yang berkisar pada diri. Jalan jalan yang ditempuh menjadikan diri siapa di hari ini. Yang molek untuk ingatan, yang cela kuburkan sedalamnya. Alhamdulillah… di hujungnya telah ketemu sinarnya…&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Melankolik 3 - XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ibarat kemarau yang melanda&lt;br /&gt;Pepohon tinggalnya reranting&lt;br /&gt;Dihimpit duga dan duka&lt;br /&gt;Berakar hanya doa dan tabah&lt;br /&gt;Biar hidup di bumi kontang&lt;br /&gt;Kesabaran penawar berbisa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Biar bersiram air mata&lt;br /&gt;Berbaja nestapa dan hampa&lt;br /&gt;Pasti nanti pepohon itu&lt;br /&gt;Berdaun kembali subur hijau&lt;br /&gt;Berbunga kasih dan bahagia&lt;br /&gt;Menaungi hidup sementara ada&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terima kasih &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Dr. W&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; (siapa saja empunya diri) untuk coretan indah. Pohon izin untuk disertakan di entry kali ini…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kasih manusia tiada yang kekal ke akhirnya..&lt;br /&gt;Ibarat ranting berbubuk sedahan..&lt;br /&gt;Di luar tampak gagah..&lt;br /&gt;Namun di dalam bersulam rapuh..&lt;br /&gt;Andai di pukul angin dugaan..&lt;br /&gt;Tak mungkin ia kan kekal utuh..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Walau apa pun..&lt;br /&gt;Kenangan itu amat indah utk di kenang..&lt;br /&gt;Persis kehadiran pelangi petang,&lt;br /&gt;Walau hadir seketika..&lt;br /&gt;Tapi amat memberi makna..&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;-Dr.W&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2393119701573484860?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2393119701573484860/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2393119701573484860&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2393119701573484860'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2393119701573484860'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/08/ketemu-sinar.html' title='Ketemu Sinar'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKvZzJGJKsI/AAAAAAAABas/kz0euHVoT_U/s72-c/walkaway.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-6730350381889565211</id><published>2008-08-18T17:12:00.005+08:00</published><updated>2008-08-18T17:30:22.460+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='conflict'/><title type='text'>Ketentuan Ini</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKk-1Dg53sI/AAAAAAAABak/na91BuRj1i8/s1600-h/rain.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5235785122992217794" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKk-1Dg53sI/AAAAAAAABak/na91BuRj1i8/s320/rain.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Sekadar cerita yang terkait dari sisa sisa hidup yang pernah ditinggalkan. Bukan mengungkit jauh untuk membangkit. Mungkin hanya untuk lepaskan keluh yang sedikit tersekat di halkum hidup...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;Melankolik 2 - XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cinta pernah putih&lt;br /&gt;Seputih awan di langit lazuardi&lt;br /&gt;Tidak secalit noda pernah ada&lt;br /&gt;Kudusnya kesucian&lt;br /&gt;Ku letak di puncak&lt;br /&gt;Takhta setia&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sayangnya telah berubah&lt;br /&gt;Mendung gelita berarak duka&lt;br /&gt;Segenggam harapan musnah&lt;br /&gt;Percaya tinggal abu&lt;br /&gt;Dibakar amarahku&lt;br /&gt;Penuh hampa&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-6730350381889565211?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/6730350381889565211/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=6730350381889565211&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6730350381889565211'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6730350381889565211'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/08/ketentuan-ini.html' title='Ketentuan Ini'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKk-1Dg53sI/AAAAAAAABak/na91BuRj1i8/s72-c/rain.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-1927647302229384315</id><published>2008-08-15T15:04:00.005+08:00</published><updated>2008-08-18T17:29:39.093+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='original poem'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='conflict'/><title type='text'>Terkisah Hidupku</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKUsQaX9z0I/AAAAAAAABaU/ObV7EQBuvbU/s1600-h/0018-0402-0811-4747_SM.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5234638802357440322" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKUsQaX9z0I/AAAAAAAABaU/ObV7EQBuvbU/s320/0018-0402-0811-4747_SM.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Setiap hari yang berlalu, ada kisah yang tertinggal. Ada yang dapat dicoret dengan senyum. Ada yang dapat dikisah dengan kata. Ada yang cuma tinggal terkapai tanpa ungkapan. Sekadar satu dari cebisan kisah perjalanan suka duka yang pernah aku lalui...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5234638803515004434" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKUsQer81hI/AAAAAAAABac/VbSN1ifXDwU/s320/WGT_0201.jpg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Melankolik - XiS&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ombak&lt;br /&gt;Bawalah pergi denganmu&lt;br /&gt;Pahit kedukaan&lt;br /&gt;Perjalanan hidup ini&lt;br /&gt;Hanyut biar tenggelam&lt;br /&gt;Biar jauh ke dasaran&lt;br /&gt;Tak mahu lagi menoleh&lt;br /&gt;Biar sedetik&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pantai&lt;br /&gt;Jangan sedih lagi&lt;br /&gt;Aku kan temani hatimu&lt;br /&gt;Biar sepi di pinggiran&lt;br /&gt;Malam kan tiba&lt;br /&gt;Bawa bintang menghias&lt;br /&gt;Angin kan sampai&lt;br /&gt;Hiburkan sunyimu&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ombak… aku rela&lt;br /&gt;Walau pantaiku sendiri lagi…&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-1927647302229384315?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/1927647302229384315/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=1927647302229384315&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1927647302229384315'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1927647302229384315'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/08/terkisah-hidupku.html' title='Terkisah Hidupku'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKUsQaX9z0I/AAAAAAAABaU/ObV7EQBuvbU/s72-c/0018-0402-0811-4747_SM.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2975064199633140202</id><published>2008-08-14T14:25:00.000+08:00</published><updated>2008-08-14T14:26:24.602+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>Alahai...</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;"Alahai..."&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt; Masih terngiang perkataan itu dalam benak. Masakan tidak, tiap kali kami berhubung, samada melalui sebutan atau teks, perkataan itu tak pernah lekang. Bagai sudah menjadi satu &lt;em&gt;'trademark'&lt;/em&gt;, begitu laju kata itu keluar dari bibirnya.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKPPVH1luEI/AAAAAAAABaI/GhD2ZStM9qA/s1600-h/DSC_3196x2vs.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5234255153722669122" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKPPVH1luEI/AAAAAAAABaI/GhD2ZStM9qA/s400/DSC_3196x2vs.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Itu belum lagi mengambil kira pergerakannya. Gerak bibirnya.. Senyumnya.. Tari jemarinya.. Sering menjadi perhatian aku. Bukan untuk bahan sindiran atau gurauan, tapi cukup menghiburkan. Lebih lebih kala aku terkenangkan dia.. Buat aku rasa dekat dengannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cukup menghormati aku sekalipun dia bercanda. Tahu di mana batasnya. Tidak pernah keterlaluan. Adabnya.. Sopannya.. Cukup menyentuh sanubari. Cukup meninggalkan kesan di hatiku. Baris katanya tersusun. Luah rasanya begitu rapi. Bahasanya mesra..&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Masih terbayang betapa pemalu empunya diri kali pertama kami bersua kenal. Tapi itu bukan alasan untuk tidak mengenali. Sapa bertukar, salam berganti. Nyata dia seorang yang mesra. Ramahnya membuat aku begitu dekat walau hakikatnya baru mengenali. Dan seiring masa, hubungan kami matang. Dia makin mesra dan manja. Kami makin erat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bila jauh aku terkenang.. Dalam rindu ada rasa gusar. Bimbang akan keselamatan dirinya. Dalam resah aku himpunkan doa. Moga dia di sana sejahtera dan dilindungi. Eratnya kami tak pernah pudar.. Insya'allah.. Selamanya kami seperti yang dijanjikan. Biar dimamah usia, atau dibakar kemarau atau dihempas badai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sementara dia masih di sini, aku cuba mengisi ruang yang terbatas untuk dihabiskan bersama. Aku dekatkan jarak yang masih terbentang. Dan aku usir perbedaan yang mungkin masih ada. Dengannya aku rasa diri bertuah. Dengannya aku rasa cukup beruntung. Dan dengannya aku sedar siapa aku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dialah di antara hadiah terindah dan terbaik pernah aku miliki. Dialah bahagia dan senyumku. Cukuplah cukup. Aku tak mahu kehilangan dia. Kerana dia hanya satu, dan tak berpengganti. Kerana dia sebahagian dari hidupku..&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2975064199633140202?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2975064199633140202/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2975064199633140202&amp;isPopup=true' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2975064199633140202'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2975064199633140202'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/08/alahai.html' title='Alahai...'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SKPPVH1luEI/AAAAAAAABaI/GhD2ZStM9qA/s72-c/DSC_3196x2vs.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-4797017679867685676</id><published>2008-08-08T13:21:00.005+08:00</published><updated>2008-08-08T13:40:35.004+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='wedding'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='family'/><title type='text'>3rd Generation Wedding</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJvZ-jOaSiI/AAAAAAAABZw/QPaNwqQBJVE/s1600-h/020820082567x1.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232015060751764002" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJvZ-jOaSiI/AAAAAAAABZw/QPaNwqQBJVE/s200/020820082567x1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Last weekend, I had to represent my parents to a wedding in Kuala Lumpur… It was my cousin’s son’s wedding. Although I didn’t like to attend it, I had no choice as this was a family thing. And as usual, I had to get myself prepared with all the answers for any possible questions I might be asked.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Since this wedding was the event organized by the bride’s side, not many family members and relatives from my hometown came over for this event. Instead they will all be attending this function held in Kuantan this weekend.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJvZ--j9s8I/AAAAAAAABZ4/xxQJ4a8_Afg/s1600-h/020820082583x2.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232015068089922498" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJvZ--j9s8I/AAAAAAAABZ4/xxQJ4a8_Afg/s200/020820082583x2.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Being me, when it comes to family matters, I would always be there to help. So last weekend, most of my time were spent with them. On Saturday, the &lt;strong&gt;&lt;em&gt;akad nikah&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; was held at one of the mosques in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Wangsa Melawati&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Our group consisted of 40 people with 9 cars. The akad went smoothly with one &lt;strong&gt;&lt;em&gt;lafaz&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;, both bride and groom has since become husband and wife. The next day, the &lt;strong&gt;&lt;em&gt;bersanding&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt; was held at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Dewan Merak Kayangan Felda&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. It was such a simple wedding organized by the bride’s family. But what matters most is that this wedding was such a meaningful one as it brought two big families together.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Today, a big group of family members and relatives from Kota Bharu is now convoying across three states heading to Kuantan for the second part of this wedding ceremony. &lt;strong&gt;&lt;em&gt;(Un)&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;fortunately, I can’t make it there as I have my own agenda to take care of. Maybe it's good that I don't come for the wedding. No more &lt;em&gt;&lt;strong&gt;Q&amp;amp;A&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt; sessions for me.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJvZ--F_EiI/AAAAAAAABaA/7Bs0ViE-Cac/s1600-h/030820082595x1.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5232015067964183074" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJvZ--F_EiI/AAAAAAAABaA/7Bs0ViE-Cac/s200/030820082595x1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Anyhow, congratulations to both &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Hafiz&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and wife… (err.. I honestly don’t remember her name..) As for myself… I pray for the best...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-4797017679867685676?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/4797017679867685676/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=4797017679867685676&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4797017679867685676'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4797017679867685676'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/08/3rd-generation-wedding.html' title='3rd Generation Wedding'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJvZ-jOaSiI/AAAAAAAABZw/QPaNwqQBJVE/s72-c/020820082567x1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2295543816517415074</id><published>2008-08-06T13:53:00.004+08:00</published><updated>2008-08-06T15:48:07.613+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>Make Me Happy</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJk_ZUvEzCI/AAAAAAAABZI/KSQBwRFkiKo/s1600-h/130720082500x.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5231282146462977058" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJk_ZUvEzCI/AAAAAAAABZI/KSQBwRFkiKo/s320/130720082500x.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;When someone asks me what and who actually makes me happy and feel grateful for in this life, I have a few answers to that. And here’s the list….&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;People who make me happy and I love and care so much&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;1. My parents, because they &lt;strong&gt;ARE&lt;/strong&gt; my only parents&lt;br /&gt;2. My god brother, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, because he’s one of the closest and most loved people in my life.&lt;br /&gt;3. My nephews and nieces, because they are my treasure&lt;br /&gt;4. My closest friends because they have been around for me, during both thick and thin…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Things I love most&lt;/strong&gt; &lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJlS3gcb44I/AAAAAAAABZQ/NuaXdNmeaxo/s1600-h/040720082492x1xvs.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5231303555723027330" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJlS3gcb44I/AAAAAAAABZQ/NuaXdNmeaxo/s320/040720082492x1xvs.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;1. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jared&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, my dear pet.&lt;br /&gt;2. My platinum diamond ring&lt;br /&gt;3. My 2 &lt;strong&gt;Swatch&lt;/strong&gt;es&lt;br /&gt;4. My CDs&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Things I would love to do now&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;1. Spending time with …&lt;br /&gt;2. Vacation in New Zealand&lt;br /&gt;3. Go kayaking&lt;br /&gt;4. Sleep&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Artistes I would love to meet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;1. &lt;strong&gt;Gunawan Sudrajat&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;2. &lt;strong&gt;Ramy Ayach&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;3. &lt;strong&gt;Celine Dion&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;4. Casts of &lt;strong&gt;Desperate Housewives&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;So far… that’s all for now… hmm…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2295543816517415074?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2295543816517415074/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2295543816517415074&amp;isPopup=true' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2295543816517415074'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2295543816517415074'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/08/make-me-happy.html' title='Make Me Happy'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJk_ZUvEzCI/AAAAAAAABZI/KSQBwRFkiKo/s72-c/130720082500x.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-1859576692309595767</id><published>2008-08-04T13:18:00.003+08:00</published><updated>2008-12-09T15:24:17.044+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>XiS, XiS &amp; XiSHome</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Okay, these are pictures of me taken when I was in Jakarta.. These first was during my first trip there and that’s when I gained 6kgs. I looked a big plump.. And the last one was taken during my recent trip there, after losing almost 5kgs. So, my dear &lt;em&gt;&lt;strong&gt;XXX&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;… those pictures are the answer for your question.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJaSIyqWqeI/AAAAAAAABYo/npWS5RhZ2-o/s1600-h/060620082475x1.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5230528696973437410" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJaSIyqWqeI/AAAAAAAABYo/npWS5RhZ2-o/s320/060620082475x1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJaSJAqOH-I/AAAAAAAABYw/GbBT6qQ5JU4/s1600-h/120720082497x1.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5230528700730974178" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJaSJAqOH-I/AAAAAAAABYw/GbBT6qQ5JU4/s320/120720082497x1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Besides that, all my plants are still survived despite the fact that I left them for quite some time. Thanks to those two Security Guards at my housing area who are so helpful enough to water all my plants when I was in Indonesia. Isn’t it bushy enough? But I love it that way…&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJaSJbMOk_I/AAAAAAAABY4/WS5GFtcU894/s1600-h/030820082588.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5230528707852932082" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJaSJbMOk_I/AAAAAAAABY4/WS5GFtcU894/s320/030820082588.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJaSJtYy_nI/AAAAAAAABZA/YF90OGulra8/s1600-h/030820082589.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5230528712737488498" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJaSJtYy_nI/AAAAAAAABZA/YF90OGulra8/s320/030820082589.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-1859576692309595767?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/1859576692309595767/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=1859576692309595767&amp;isPopup=true' title='10 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1859576692309595767'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1859576692309595767'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/08/xis-xis-xishome.html' title='XiS, XiS &amp; XiSHome'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SJaSIyqWqeI/AAAAAAAABYo/npWS5RhZ2-o/s72-c/060620082475x1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>10</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-7036978898169078009</id><published>2008-07-30T13:13:00.004+08:00</published><updated>2008-12-09T15:24:17.507+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='conflict'/><title type='text'>Persimpangan Dilema</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SI_5N7kVtmI/AAAAAAAABYg/84N9Ws4dE64/s1600-h/130720082512x1vs.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5228671710124160610" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SI_5N7kVtmI/AAAAAAAABYg/84N9Ws4dE64/s320/130720082512x1vs.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Haa… itulah tajuk salah satu lagu popular penyanyi &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Nora&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; yang menjadi hits dalam tahun 1994, kalau tak silap perkiraan aku. Malah lagu itu menjadi satu daripada lagu yang paling aku minati dari beliau. Apa apa pun, lupakan pasal lagu itu. Berbalik kepada &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://x-xis.blogspot.com/"&gt;Bila Pena Menari&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, begitulah tajuk entry kali ini. Bukan merujuk kepada simpang di &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jalan Delima&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Tapi lebih kepada persimpangan yang terpaksa aku tempuhi dalam hidup.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Memang tidak dinafikan, sebagai manusia kita senantiasa mencari yang terbaik untuk dimiliki. Kekadang dalam membuat pilihan, yang kita pilih mungkin pada sangkaan itu sudah bagus tanpa kita sedar di hadapan kita, masih ada yang terbaik. Bila kita sedar, mata hati mulai tampak hakikatnya, secara langsung kita dihantui pertanyaan yang bukan sedikit. Berkali kali di benak kita cuba untuk tidak memikirkan pilihan yang bakal kita buat. Tapi berkali kali itulah kita ditekan gelisah dan kecelaruan sehingga kita akhirnya teguh memilih di antara dua jalan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Contohnya, dalam hal melibatkan hal kerjaya. Sering kali aku terfikir apa yang aku ada sudah memadai dan bagus. Tapi ada waktu terutama bila terhantuk, baru aku sedar masih ada yang lebih bagus tersedia untuk aku. Dan aku harus mencongak dan berkira kira dalam segala segi supaya tidak tersalah perhitungan. Harus dipertimbangkan berkali kali. Bila sudah berkeputusan, aku harus berani memihak kepada apa yang aku kehendaki.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan dalam kehidupan seharian, kita tidak boleh nafikan akan ada hari harinya kita harus berdepan dengan dilema terutama bila harus membuat pilihan. Dalam menentukan antara hidup dan mati (walau pada dasar dan hakikatnya hidup dan mati itu Dialah penentu) terutama bila ditimpa kecelakaan atau musibah. Apa yang perlu dilakukan di situasi sebegitu adalah satu tindakan yang penting walau terpaksa berdepan dengan dua pilihan yang susah. Bila sudah memutuskan, selebihnya harus kita berserah pada Tuhan dan berharap yang terbaik akan berlaku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam hubungan kita dengan sesama manusia contohnya keluarga, terutama bila sudah berkahwin dan mempunyai dua keluarga yang harus diutamakan. Kita akan diuji dan terus dipaksa membuat pilihan tanpa mengira suka atau tidak. Apa lagi kalau berkaitan soal hubungan kita dengan yang disayangi.. isteri.. buah hati atau siapa saja… bila kita dihimpit kecelaruan, tatkala ada ruang luka yang tak terubat, ada amarah yang masih bersembunyi, ada khilaf yang sulit dimaafkan, dalam kewarasan kita harus berperang dengan perasaan dan pilihan. Jadi, ke mana haluannya. Ke kiri atau kanan? Di sana ada kamu, di situ ada dia… Yang pasti ke mana saja halanya, ada yang menanti dan mendekati. Dan pada aku, yang lebih membahagiakan aku itulah pilihan yang muktamad samada ada yang menyukainya atau sebalik. Dan jangan salahkan aku jika ia tak memihak pada yang mengharap sebab semuanya ada puncanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;&lt;strong&gt;When it gets too cold.. would somebody please melt the snow…?&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-7036978898169078009?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/7036978898169078009/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=7036978898169078009&amp;isPopup=true' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7036978898169078009'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/7036978898169078009'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/07/persimpangan-dilema.html' title='Persimpangan Dilema'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SI_5N7kVtmI/AAAAAAAABYg/84N9Ws4dE64/s72-c/130720082512x1vs.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-4626761013725104977</id><published>2008-07-28T12:51:00.004+08:00</published><updated>2008-12-09T15:24:17.633+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><title type='text'>Me And My Fear</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Snake is one of the creatures which really freaks me out despite of its size. No matter if they are poisonous or not, I really fear them. Not only fear, I could not stand feeling repugnant. However, despite my fear, I always had one &lt;em&gt;“dream”&lt;/em&gt; to fulfill and that was to hold this creature like any tame pet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;When I was in Bali a few years back, I could not fulfill my dream to hold this albino python. Otherwise, I could not even stay next to the person I was in love with then. However, last Saturday as I joined my company’s event - &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;IT Escapade&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; in Port Dickson. I finally got the chance to really experience how it feels to hold this reptile with my bare hands.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Trust me, the very minute the python owner put it on my shoulders, I had nothing to scare. The fear had finally gone. But what seemed worse is that, as mentioned above, my disgust – if this is the right choice of word. But for five long minutes I tried to deal with it, my colleague whom I asked to snap some picture only took one. Goshh.. I felt like putting the python’s head in his mouth. That really spoilt the “fun” of it. I don’t know when I will ever do it again, and I don’t think I would do it anymore. &lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Gellliiiiiiiii!!!&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SI1RBUMo6AI/AAAAAAAABYY/LKIcnze0Ltk/s1600-h/IMG00010x2.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5227923825490454530" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SI1RBUMo6AI/AAAAAAAABYY/LKIcnze0Ltk/s320/IMG00010x2.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-4626761013725104977?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/4626761013725104977/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=4626761013725104977&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4626761013725104977'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/4626761013725104977'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/07/me-and-my-fear.html' title='Me And My Fear'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SI1RBUMo6AI/AAAAAAAABYY/LKIcnze0Ltk/s72-c/IMG00010x2.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-6139794477944001671</id><published>2008-07-25T15:32:00.004+08:00</published><updated>2008-12-09T15:24:17.889+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>Yang Terbaik DariMu</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SImCflkFbhI/AAAAAAAABYQ/AOTFNcK4Qwk/s1600-h/shiningstar.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5226852321711189522" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SImCflkFbhI/AAAAAAAABYQ/AOTFNcK4Qwk/s320/shiningstar.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Tuhan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiada air mata dapat aku tangiskan kegembiraan ini. Tiada senyum dapat aku pamerkan ceriaku. Sejauh mana aku berlari, setinggi mana aku terbang, belum tentu dapat ceritakan bahagia yang aku harungi kini. Benarlah… sabar itu kalau ikhlas perbuatannya… akhirnya membuahkan hasil yang amat berharga. Syukur aku padaMu wahai Penguasa Alam…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mungkin sukar untuk aku perhitungkan detik detik manis yang aku nikmati kini. Mungkin lafaz kataku terbatas dek ayat yang tak seperti. Mungkin juga tiada kalimah terindah untuk aku gambarkan, Namun di luar sedarku, Kau Maha Mengetahui segalanya, Sang Penciptaku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuhan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Baru aku sedar penantian bukan harus segera berakhir. Kau letakkan aku di tengah lautan sulit, menduga jiwa dan minda. Hampir aku lemas tapi di ketika itu aku tersedar, sepasang tangan yang menadah padaMu mampu selamatkan hidup. Nur dan kasihMu jadi panduan ke arah kemenangan. Syukur aku ke atasMu, Ya Rabbul Alamin&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kalau dulu telah aku tahu, di hujungnya cahaya, pasti aku lalui lorong lorong gelita itu tanpa sedikit keluh. Tapi aku manusia biasa. Dicubit, aduhnya kedengaran.Namun Kau masih ada di situ untuk aku. Sedikit pun tak pernah Kau berpaling. Sesungguhnya Kau Maha Penyayang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuhan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Andai bukan keranaMu, pasti aku masih tercari cari sehingga detik ini. Pasti aku masih mengejar impian itu. Tapi hari ini sudah aku gapai bintang itu. Dan bintang itu sudah bersinar dalam tidur dan jagaku. Sesungguhnya ia hadiah yang terbaik dariMu…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terima kasih Tuhan untuk itu. Terima kasih… nikmatMu terlalu besar buat diriku… Alhamdulillah…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: photo taken from &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/drifa90/"&gt;Drifa Poll&lt;/a&gt;’s Flickr)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-6139794477944001671?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/6139794477944001671/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=6139794477944001671&amp;isPopup=true' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6139794477944001671'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/6139794477944001671'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/07/tuhan-tiada-air-mata-dapat-aku.html' title='Yang Terbaik DariMu'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SImCflkFbhI/AAAAAAAABYQ/AOTFNcK4Qwk/s72-c/shiningstar.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2006409081866477527</id><published>2008-07-24T15:36:00.007+08:00</published><updated>2008-12-09T15:24:18.194+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='travel'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='birthday'/><title type='text'>This Time...</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SIg59GFv0SI/AAAAAAAABYI/PR26A1rvv4o/s1600-h/writing.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5226491089332982050" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SIg59GFv0SI/AAAAAAAABYI/PR26A1rvv4o/s320/writing.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;I’m backkkk……. And here’s a quick update for now. Finally, I’m done with my work in Indonesia.. for almost two months, Indonesia became my second home. I was there for 1 ½ months between May and June. And my last trip there was early this month for another two weeks.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;During my first trip, when I was in Jakarta, I managed to go to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bandung&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and also &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Tengkubanperahu&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. That seemed to be the bonus after a long and tiring week at work there. After almost 3 weeks in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jakarta&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, I flew to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Banjarmasin&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Kalimantan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; for one week to continue with my work there. Such a lonely town I must say. Had it not been because of my work, I don’t think I would ever end up coming to this town. However, what’s good about being there is the culture and tradition it has to offer. Getting along with colleagues who are originally from there has allowed me to learn something about this small town. And while in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Banjarmasin&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, I managed to go to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Matapura&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, a place which is famously known for its gems and diamond. And oh yes, I did bought 3 small rubies which I intended to make a ring for my three nephews. Unfortunately, my dad didn’t agree with my ideas as he’s afraid those kids would lose it. Back to my Indonesia trip, after a week in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Banjarmasin&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, I flew back to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jakarta&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; before I continued my journey to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Pekanbaru&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Sumatra&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Another one week in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Pekanbaru&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and still for work matters. However, right there I got to meet my ex-housemate during my university year in the States – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;Piter&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. That was my first meeting him in 10 years since I got back from the States. So, we hung out together almost every night. Just a few days before I returned, he brought me to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bukit Tinggi&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; for a one-day trip. We had such a wonderful time there. Besides &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Piter&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, I also managed to meet up with another friend, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Leo&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;… Both of them made my stay in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Pekanbaru&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; such a wonderful one.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The second trip to Indonesia was only to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jakarta&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. And this time, it’s quite laid-back. This allowed me to hang out with some of my Indonesian friends while I was there. Most of the time I was there, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Ferry&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; would accompany me to almost every place I wanted to visit. Thank you my dear friend. And also thank you to my other friends – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Ical, Theo, Fahmi, Koko, Wawan, Septian, Ervan, Nanda, Henny, Cecep, Aziz&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Erny&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; who made my &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jakarta&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; trip a blast!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;The next work trip is to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bangkok&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; which is yet to confirm. But this may take place as early as next week or next month. And insya’allah… &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Netherland, South Africa&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Australia&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; will also be part of this work trip. But that may be sometime in the first quarter of 2009.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Anyway, the day I was about to go back to Malaysia from my first trip, I started to fall sick. I had migraine which caused me to be on medical leave for a few days. To make it worse, I also got asthma just right after that. Guess that’s from the stress I had been repressed all these while. I also had weight problem just after I came back from this trip. All I know, I had problems with food when in Indonesia but still I gained 6kgs, and that really caused me a lot of issues. However, thanks to &lt;em&gt;“hunger to death”&lt;/em&gt; kind of dietary… I have managed to lose 5kgs now. But I have to do more press-ups.. Reasons.. err… flatten my tummy &lt;em&gt;larr&lt;/em&gt;…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;By the way, I’d like to take this opportunity to wish &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#66ffff;"&gt;Happy Belated Birthday&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; to the following people. So sorry for this late wishes, but I really don’t have much time to blog lately…. So.. &lt;strong&gt;Happy birthday&lt;/strong&gt; to: my best friend – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;Kelly&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Dr. Intan, Azriel, Asri, Syafique&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; (yes, you dear bro!), another good friend – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Paolo, Abg D&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, my sweetest memory – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;DN&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, my beloved cousin &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Azizee, Haq Ahmad&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, my one and only beloved mother – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Pn. Rohana, Cik Kema, Is&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, my cousin – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Dr Muhammad&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, my dear &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Ez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff00;"&gt;Nick&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, my god sister – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;SA&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, my eldest brother - &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Shaheeman, Ali, Rizal&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, and my god brother – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;I-dil&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Also, to those who will celebrate their birthday in a few days time… Happy birthday to you too… the one and only &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;M&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Shah Halil&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and not forgotten…. &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffff33;"&gt;Dr. S&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And to others… thanks for always checking on my blog and thanks for all the messages – email and sms. Do pray for me.. for everything…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;To all of you… may God bless you.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(credit: photo taken from &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/mamluke/"&gt;Mamluke&lt;/a&gt;'s Flickr)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2006409081866477527?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2006409081866477527/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2006409081866477527&amp;isPopup=true' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2006409081866477527'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2006409081866477527'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/07/this-time.html' title='This Time...'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SIg59GFv0SI/AAAAAAAABYI/PR26A1rvv4o/s72-c/writing.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-9065733080864809014</id><published>2008-07-09T07:00:00.011+08:00</published><updated>2008-12-09T15:24:18.414+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='blogger'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='bila pena menari'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='KLIA'/><title type='text'>Assalamualaikum.. Hi..! Pag-amping...</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SHP7mIny-3I/AAAAAAAABYA/aq8IygPv6aM/s1600-h/frangipani.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5220793025620540274" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SHP7mIny-3I/AAAAAAAABYA/aq8IygPv6aM/s200/frangipani.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;Assalamualaikum&lt;/em&gt; to all my wonderful friends and readers of &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://x-xis.blogspot.com/"&gt;Bila Pena Menari&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. It has been 3 months or so since I last updated my blog. Please forgive me for the silence. I have been utterly busy with my work and during my absence from this cyberworld, I have been busy flying to a few places in and outside of Malaysia. Right now, I'm updating this from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;KLIA&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; while waiting for my flight to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Jakarta&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. But it's not for a holiday. It's all for work and work alone.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;Believe me, I do miss my blog but I'm left with such little time even for myself. And for all the time I have for myself, I've spent it with my family, close friends and of course, my one and only &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;Jared&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Yet, it does not mean I have forgotten everyone I've known through &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bila Pena Menari&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; as you are still close to my heart.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;Anyway, I'm just dropping by to say hi to all my friends in this blog world, especially those listed in the friends list, and to all the readers of &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Bila Pena Menari&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Thanks for still leaving your comments in my blog, and &lt;em&gt;Insya'allah&lt;/em&gt;, I will respond to it when time permits later. And of course, I will be back with more updates to share with you. And for time being, while I'm gone, I hope you will always be in good health and have a wonderful time with friends and family.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;Something worth to mention in here... Today last year was such a great despair in my life. And today last year was such a big challange to me. Today last year was when my car - a &lt;strong&gt;Proton Waja&lt;/strong&gt;, was stolen at &lt;em&gt;Bukit Jalil LRT&lt;/em&gt; station car park. I only realized that it was stolen when i came back from work. I still remember that fateful day (which was Monday) and date. For a few months, I had to struggle just because of this. It affected my life deeply. But I want to thank these people for helping me out in order to ease my pain... &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;Retro-X&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;Kash&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;Samantha&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;... thank you for being there for me even at that time we barely knew each other well. I will always remember that and pray that Allah will pay for your kindness.. And thank you to my parents for all the things they did to help me out with that struggle. And most of all, I thank Allah for everything I learned and went through.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;By the way, I would like to wish all the best to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;DBI&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and his family who now live in Melbourne and will be there for at least 3 years.. Take good care and enjoy your life in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Melbourne&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;.. Speaking of Melbourne, I also would like to say thank to my junior cum ex-colleague, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;Arizal&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; (who came back from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Melbourne&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; for holiday), for making time to see me yesterday. Honestly, I was so surprised and touched. Thank you for remembering me.. and thank you for the souvenir. All the best to you in your final semester at &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Monash University&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. I know you can do it.. and I will always pray for your success. Have a safe trip back to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Melbourne&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; this Saturday (July 12). Again, thanks my dear bro...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;I guess that would be all for now. I better get going... &lt;em&gt;Insya'allah&lt;/em&gt;, I will come back with more updates later. Till then.. &lt;em&gt;&lt;strong&gt;pag-amping&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt; (oh.. that's take care in &lt;em&gt;Cebuano dialect&lt;/em&gt;.. a phrase I just learned from my dear friend from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;The Phillipines&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;em&gt;Jared&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; (this is a person.. not Jared the rabbit which is my pet). Be good and be safe...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;Wassalam...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;p/s: I leave you with one of my favorite tune...&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;(credit: frangipani picture taken from &lt;a title="Link to LouieXVII's photostream" href="http://www.flickr.com/photos/lindys_pics/"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;LouieXVII&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;'s flickr) &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;-XiS-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-9065733080864809014?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/9065733080864809014/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=9065733080864809014&amp;isPopup=true' title='12 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/9065733080864809014'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/9065733080864809014'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/07/assalamualaikum-hi-pag-amping.html' title='Assalamualaikum.. Hi..! Pag-amping...'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SHP7mIny-3I/AAAAAAAABYA/aq8IygPv6aM/s72-c/frangipani.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>12</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-3222106542110819569</id><published>2008-04-01T14:52:00.008+08:00</published><updated>2008-12-09T15:24:18.639+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='general info'/><title type='text'>Dia Yang Pergi</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R_MLf_j3xZI/AAAAAAAABX4/1JbxR1wuujU/s1600-h/yusnijaafar.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5184500240299312530" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R_MLf_j3xZI/AAAAAAAABX4/1JbxR1wuujU/s400/yusnijaafar.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;center&gt;Al-fatihah to Allahyarhamah Yusni Jaafar... may she rest in peace.&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-3222106542110819569?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/3222106542110819569/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=3222106542110819569&amp;isPopup=true' title='14 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3222106542110819569'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/3222106542110819569'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/04/dia-yang-pergi.html' title='Dia Yang Pergi'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R_MLf_j3xZI/AAAAAAAABX4/1JbxR1wuujU/s72-c/yusnijaafar.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>14</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-2821777106786219043</id><published>2008-03-26T11:20:00.003+08:00</published><updated>2008-12-09T15:24:18.922+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='vacation'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Celine Dion'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='office matter'/><title type='text'>The Reason To Go On...</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Argghh… my work is still keeping me away from my blog. I don’t have much time to spend on it. But right here are some pictures taken while I was on outstation in Kota Kinabalu, Sabah. Somehow, despite my tight schedule in Kota Kinabalu, I managed to spend one whole day in &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Pulau Mamutik&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Pulau Manukan&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Two out of many islands in Sabah known for snorkeling activities. I was there alone, but still I had good time “socializing” with all those colorful fish. Anyway… another update for this week… and enjoy &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Celine Dion&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;’s new song – &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;The Reason To Go On&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;, taken from her latest album, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Taking Chances&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;. Take care and have a good weekend ahead.. (Opss.. tomorrow I be taking a few days off just to have my own space to breathe..) Wassalam…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R-nDgvj3xJI/AAAAAAAABV4/Dh0R39vbyzk/s1600-h/sabah1.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5181887813556618386" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R-nDgvj3xJI/AAAAAAAABV4/Dh0R39vbyzk/s400/sabah1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R-nDg_j3xKI/AAAAAAAABWA/404_070nBjU/s1600-h/sabah2.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5181887817851585698" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R-nDg_j3xKI/AAAAAAAABWA/404_070nBjU/s400/sabah2.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R-nDhPj3xLI/AAAAAAAABWI/2FHNJI7mrPA/s1600-h/sabah3.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5181887822146553010" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R-nDhPj3xLI/AAAAAAAABWI/2FHNJI7mrPA/s400/sabah3.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS- &lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-2821777106786219043?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/2821777106786219043/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=2821777106786219043&amp;isPopup=true' title='14 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2821777106786219043'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/2821777106786219043'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/03/reason-to-go-on.html' title='The Reason To Go On...'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R-nDgvj3xJI/AAAAAAAABV4/Dh0R39vbyzk/s72-c/sabah1.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>14</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-1744230989482928923</id><published>2008-03-25T14:00:00.004+08:00</published><updated>2008-12-09T15:24:19.111+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='untold story'/><title type='text'>Bila Aku Jaga Nanti...</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R-iVbfj3xII/AAAAAAAABVw/SGoqAeQL9dI/s1600-h/nappytime.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5181555670850716802" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R-iVbfj3xII/AAAAAAAABVw/SGoqAeQL9dI/s400/nappytime.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;&lt;center&gt;...aku pasti datang mencarimu...&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-XiS-&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/24027509-1744230989482928923?l=x-xis.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://x-xis.blogspot.com/feeds/1744230989482928923/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=24027509&amp;postID=1744230989482928923&amp;isPopup=true' title='15 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1744230989482928923'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/24027509/posts/default/1744230989482928923'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://x-xis.blogspot.com/2008/03/bila-aku-jaga-nanti.html' title='Bila Aku Jaga Nanti...'/><author><name>Xis</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11095515080758687594</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/SxzhxGKIP7I/AAAAAAAACWU/SIOPKsmP9Kw/S220/xiswinter1.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R-iVbfj3xII/AAAAAAAABVw/SGoqAeQL9dI/s72-c/nappytime.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>15</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-24027509.post-6431470861342481550</id><published>2008-03-10T10:22:00.005+08:00</published><updated>2008-12-09T15:24:19.262+08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lyric'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ramy Ayach'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='music'/><title type='text'>Ramy Ayach Returns!</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R9SdyEt8xBI/AAAAAAAABVo/FfpERimRfak/s1600-h/ramy.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5175935355341030418" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_F4-tv6IEa3k/R9SdyEt8xBI/AAAAAAAABVo/FfpERimRfak/s400/ramy.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:85%;"&gt;Yes, the king of Arabic pop songs is back!! Finally, after almost 2 years without a brand new song, pop star &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ramy Ayach&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; is back with his latest single taken from his forthcoming album. A single called “&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ashtagelek Weyay&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;” has become an instant hit in most of the Arab countries, and of course, in his own motherland, Lebanon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I was made aware of this new single by blogger mate, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://muqreez.blogspot.com/"&gt;Muqreez&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; in his comment on one of my recent entries (Thank you, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Muqreez&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;). The moment he told me about &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ramy&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;’s latest song, I went to his blog and also &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;&lt;a href="http://www.youtube.com/"&gt;YouTube&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; and watched the video clips over and over again. I, in fact, have downloaded it and converted into a window music video format so I can play on my pc at home since I have yet had an internet access. Also, I have converted the song into &lt;em&gt;MP3&lt;/em&gt; format so that I can play it on my &lt;em&gt;MP3&lt;/em&gt; player and in my car and at home.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;And thank you to &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Reham&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ramy Fans Club Forum&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; for the lyric, and &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ayah&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; of the same forum site for the translation of the lyric. Now, I can sing the song without having to refer to the lyric anymore. I must admit I am so into this song at the moment. In fact, the first time I heard the song I just love it and am so into it. The music and in fact the lyric complement each other very well. And &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ramy&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;’s marvelous voice, undoubtedly, added a magic into this song. The result is: &lt;span style="font-size:130%;color:#cc6600;"&gt;&lt;strong&gt;WoWW!!!&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; Such a big hit! And I believe his new album which will be released later will be a mega hit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Unfortunately, for Arabic song lovers in Malaysia, I don’t think we get to find his album here. Plus, nowadays Arabic music has not gained much airplay in our country as it was before. It’s rather seasonal, I believe. However, I’m still hoping that one day I can find &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ramy Ayach&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; albums sold in Malaysia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;By the way, &lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ramy&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; who underwent extensive treatment to remove benign tumors last few months has proven that his presence in the Arabic music industry is relevant and irreplaceable.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Below is the lyric for you to sing along as I'm playing it as my background song. The version I'm currently playing is the video clip version, which is slightly different and longer. Also, some snapshots from his "&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc6600;"&gt;Ashtagelek Weyay&l
